Metodologinės naujovės kalbinio variantiškumo tyrimuose

DIANA DAMBRAUSKIENĖ Institutet för litauiska språket ORCID-id: https://orcid.org/0000-0002-0346-8421 FORSKNINGSINRIKTNINGAR: sociolingvistik, geolingvistik, perceptuell dialektologi. DOI: https://doi.org/10.35321/bkalba.2024.97.11 JOGILĖ TERESA RAMONAITĖ Institutet för litauiska språket ORCID-id: https://orcid.org/0000-0002-2988-5194 FORSKNINGSINRIKTNINGAR: psykolingvistik, sociolingvistik. DOI: https://doi.org/10.35321/bkalba.2024.97.11 NIJOLĖ TUOMIENĖ Litauiska språkinstitutet ORCID-id: https://orcid.org/0000-0001-6662-4615 FORSKNINGSOMRÅDEN: sociolingvistik, geolingvistik, språkkontakt, kodväxling. DOI: https://doi.org/10.35321/bkalba.2024.97.11 METODOLOGISKA INNOVATIONER I STUDIET AV SPRÅKLIG VARIATION Den 10–11 oktober 2024 hölls den internationella vetenskapliga konferensen METODOLOGINĖS NAUJOVĖS KALBINIO VARIANTIŠKUMO TYRIMUOSE (METHODOLOGICAL INNOVATIONS IN THE STUDY OF LINGUISTIC VARIATION) vid Litauiska språkinstitutet. Konferensen arrangerades av forskare vid Geolingvistikcentrumet vid Litauiska språkinstitutet, som samlade den internationella akademiska gemenskapen för att dela insikter om geolingvistikens traditioner och innovationer, ordet och dess betydelse, regionalitet och variation, standardisering och substandardisering av standardspråket samt samspelet mellan språk och kulturer. Under konferensens två arbetsdagar höll 48 deltagare från 8 länder (Tyskland, Nederländerna, Slovenien, Rumänien, Polen, Ukraina, Lettland och Litauen) 36 föredrag. Sammanfattningarna av föredragen publicerades på LKI:s webbplats1. 1 Se sammanfattningarna av föredragen https://lki.lt/wp-content/uploads/2024/10/Anotacijos_Konferencija_Metodologines_naujoves_kalbinio_variantiskumo_tyrimuose.pdf. DIANA DAMBRAUSKIENĖ, JOGILĖ TERESA RAMONAITĖ, NIJOLĖ TUOMIENĖ. 231 Metodologinės naujovės kalbinio variantiškumo tyrimuose Den första dagen inleddes med ett plenarmöte, som leddes av prof. habil. dr. Danguolė Mikulėnienė, föreståndare för Geolingvistikcentrumet vid Litauiska språkinstitutet. Dr. Albina Auksoriūtė, direktör för Litauiska språkinstitutet, hälsade konferensdeltagarna och åhörarna välkomna med ett inledningsanförande. Det första föredraget, Netolimi horizontai dialektologijoje (The near Horizon in Dialectology), hölls av prof. dr. John Nerbonne från universiteten i Groningen i Nederländerna samt Freiburg och Tübingen i Tyskland. Talaren framhöll betydelsen av lingvistisk forskning inom dialektologin och talade om ny teknik och nya teorier som möjliggör nya studier av spridningen av språkvarianter. Den inbjudna gästen uttryckte sin uppskattning för de nya metoder för att studera språklig variation som används av forskarna vid Geolingvistikcentrumet vid Litauiska språkinstitutet. Den andra inbjudna gästen, prof. dr. Jožica Škofic från Fran Ramovš-institutet för slovenska språket vid Slovenska akademin för vetenskap och konst, presenterade i sitt föredrag Interaktyvus slovenų kalbos atlasas – nauji tarptautiniam naudojimui skirti slovenų geolingvistikos įrankiai (Interactive Slovenian Linguistic Atlas – new Tools in Slovenian Geolinguistics for International Use) den interaktiva atlas över slovenska som utvecklats, där såväl dialektmaterial av betydelse för forskningen som vetenskapliga arbeten är lättillgängliga. Dessutom kan den digitala atlasen fortlöpande kompletteras med språkdata, även med hjälp av allmänheten. Mötet fortsatte med Aidas Gudaitis, doktorand vid Geolingvistikcentrumet vid Litauiska språkinstitutet, och dr. Agnė Čepaitienė, forskare vid samma centrum. Författarna till föredraget GIS įrankių ir geoerdvinės analizės metodų taikymas lietuvių kalbos variantiškumo tyrimuose (Application of GIS Tools and Geospatial Analysis Methods in the Research of Lithuanian Variation) presenterade sin senaste forskning och en ny GIS-baserad metodik inom litauisk dialektologi för att samla in och analysera data från perceptuell dialektologi. Föredragshållarna presenterade möjligheterna med geospatial analys att identifiera hotspots för användning av dialektala varianter, graden av prestige hos lokala språkvarianter, värden för associationer hos personer som talar dialekt samt samband mellan dessa och olika socioekonomiska faktorer. Plenarmötet avslutades av prof. habil. dr. Danguolė Mikulėnienė med föredraget Ideologinis sovietmečio naratyvas lietuvių dialektologijoje (Ideological Narrative of the Soviet Period in Lithuanian Dialectology). Med hänsyn till sovjettidens olika perioder och det ideologiska narrativets mångskiktade karaktär behandlade föredragshållaren flera skeden i den litauiska dialektologins utveckling under sovjettiden och presenterade de viktigaste dragen i det vulgärideologiska narrativet. 232 BENDRINĖ KALBA | 97 Forskaren påpekade att denna period inte hann få någon större inverkan på dialektologins utveckling: då och senare bevarades mellankrigstidens litauistiska tradition i Litauen, vilken fungerade som ett motgift mot berättelsen om en drastisk ideologisk anpassning. Avslutningsvis betonade professorn att språkvetarna själva höll tillbaka det ideologiska inflytandet på vetenskapen. Därefter fortsatte presentationerna av forskningsresultat och diskussionerna i två sektioner: temat för den första var Geolingvistikens traditioner och nyheter, och för den andra Ord och betydelse. Vid de fyra sessionerna i de båda sektionerna presenterades 15 föredrag. Sessionerna i sektionen Geolingvistikens traditioner och nyheter leddes av forskarna dr Asta Leskauskaitė och Rima Baksienė från Geolingvistikcentrum vid Litauens språkinstitut. Vid den första sessionen redogjorde Florinas-Teodoras Olariu, Silviu Bejinariu, Veronica Olariu, Ludmila Malahova och Tudoras Bumbu från Rumänska akademiens filial i Iași och Moldaviens statliga universitet för problemen med att digitalisera en språkAtlas och delade med sig av erfarenheter av att translitterera texter med diakritiska tecken till det latinska alfabetet. Heiko Kammers, Simon Kasper och Jeffrey Pheiff från Forskningscentrum för den tyska språkAtlasen vid universitetet i Marburg, Heinrich Heine-universitetet i Düsseldorf och universitetet i Bern presenterade en atlas under utarbetande, inriktad på morfologisk och syntaktisk variation. Den utformas med hänsyn till både äldre dialekter och lokala språkvarieteter som används i dag, samtidigt som deras vertikala relation till standardspråket beaktas. Anna Stafecka och Liene Markus-Narvila, företrädare för Lettlands universitet, presenterade de lettiska geolingvistiska forskningarnas ursprung och diskuterade de viktigaste publikationerna inom området. Föredragshållarna uppmärksammade metoderna för att skapa geolingvistiska kartor över lettiska under olika perioder och framhöll att kartorna i flera band av den lettiska dialektatlasen, utgivna under 2000-talet, skapades med programmet ”Paint Shop Pro”, medan webbplatsen dialekti.lu.lv, som Lettiska språkets institut skapade 2022, ger fri tillgång till digitala kartor över lettiska dialekter. En annan forskare vid Lettlands universitet, Lidija Leikuma, beskrev Adalbert Bezzenbergers publikation Lettische Dialekt-Studien från 1885, det vill säga den första monografin ägnad åt lettiska dialekter, och behandlade ingående de svårigheter som personer med ett annat modersmål möter när de ska återge fonetiska nyanser i dialekttexter. Hon betonade att Bezzenbergers monografi utlöste en vetenskaplig polemik mellan prästerskapet och intelligentian i Latgale, vilken var kulturellt givande, och att avvikelser och fel i dialekten som dokumenterats av personer med ett annat modersmål rättades i senare studier av talare från Latgale. DIANA DAMBRAUSKIENĖ, JOGILĖ TERESA RAMONAITĖ, NIJOLĖ TUOMIENĖ. 233 Metodologinės naujovės kalbinio variantiškumo tyrimuose Vid sektionens andra session presenterade Edmundas Trumpa från Lettlands universitet en nyhet inom den forskning om tonaccenter i lettiskt standardspråk och den liviska dialekten i Kurland som bedrivs vid Lettlands universitets institut för lettiska språket: en metod för att relativt snabbt visualisera rörelsen hos den första och andra formanten (F1/F2) mellan konsonanter. Han redogjorde också för enskilda forskningsresultat och delade med sig av insikter om mönster i förändringar av allofonernas kvalitet. Rima Bakšienė och Agnė Čepaitienė, forskare vid Geolingvistikcentrum vid Litauens språkinstitut, beskrev de tecken ur det internationella fonetiska alfabetet (IPA) som Kazimieras Šaulys använde för att transkribera exempel på den östaukštaitiska kupiškėnai-underdialekten i sitt verk Juodžiūnų tarmė från 1988 och jämförde dem med den nuvarande uppsättningen IPA-tecken som används för litauiska dialekter. Föredragshållarna belyste kontrasten mellan den dåtida och dagens kupiškėnai-underdialekt, lyfte fram betydelsen av de uppgifter som författaren samlat in och behandlade dessutom översiktligt den nuvarande sociokulturella och socioekonomiska situationen i kupiškėnai-området. Asta Leskauskaitė, forskare vid samma centrum, betonade i sitt föredrag inte bara den ökande betydelsen av morfologiska kännetecken för att identifiera dialektala varianter, utan också att dialektala känneteckens komplexitet är viktig både för den rena lingvistiken och vid utveckling, modellering och förbättring av taligenkänningsverktyg och artificiell intelligens. Forskaren uppmärksammade vissa aspekter av morfologisk förändring och dess förhållande till det horisontella och vertikala kontinuumet. Daira Vēvere, som företrädde Lettlands universitet, tog upp behovet av att se över klassificeringen av lettiska dialekter och skapa terminologi för enskilda talvarieteter. Hon belyste även problematiken kring den historiska indelningen av de liviska talvarieteterna i Kurland, de så kallade tamnieku, utifrån talvarieteters djupa och ytliga kännetecken. Hon föreslog att dessa talvarieteter skulle klassificeras enligt fyra fonetiska kännetecken och att man skulle införa en terminologi som lämpar sig för att beskriva de liviska talvarieteterna i Kurland. Sessionerna i den andra sektionen Ord och betydelse leddes av dr Vilija Sakalauskienė och dr Loreta Vaičiulytė-Semėnienė, forskare vid Centrum för studier av standardspråket vid Litauens språkinstitut. Den första sessionen inleddes av Ihoris Koroliovas, Aurelija Gritėnienė och Svitlana Hrycenko, forskare vid Taras Sjevtjenkos nationella universitet i Kyiv och Litauens språkinstitut. Föredragshållarna presenterade makro- och mikrostrukturella datafält i ”Litauisk-ukrainsk ordbok” och ägnade särskild uppmärksamhet åt illustrativa exempel. Vilija Sakalauskienė, som ledde sessionen, behandlade etnolingvistisk information i ordböckers makro- och mikrostruktur och visade vilken etnolingvistisk infor- 234 BENDRINĖ KALBA | 97 mation som kan hämtas ur ordboksartiklar, illustrativa meningar, termer, fraseologismer, paremier, avledningar, kollokationer med mera och som gör det möjligt att skapa en språklig och kulturell bild av växter. Vilija Ragaišienė, forskare vid Geolingvistikcentrum vid Litauens språkinstitut, bjöd in till en diskussion om dialektordböckernas betydelse för studiet av uppfattningen om den språkliga världsbilden. Forskaren presenterade lexikografiska artiklar om ordet miškas och dess synonymer ur ett etnolingvistiskt perspektiv och redogjorde för de viktigaste uppfattningarna om begreppet miško som beläggs i ordböcker. Silvija Papaurėlytė-Klovienė, forskare vid Centrum för studier av standardspråket, analyserade associationerna till ordet mama och behandlade ordets associationsfält i den litauiska världsbilden. Hon konstaterade att litauisktalande människor uttrycker de viktigaste egenskaperna hos en mor genom sin känslomässiga relation till henne. De lägger inte fokus på utseende eller yrkesverksamhet och beskriver henne enbart som en person som väcker positiva känslor. Veslava Čižik-Prokaševa från Centrum för studier av standardspråket vid Litauens språkinstitut inledde den andra sessionen. Med utgångspunkt i skönlitterära och facklitterära texter samt journalistiska texter från slutet av 1900-talet och början av 2000-talet i Dabartinės lietuvių kalbos tekstyne undersökte hon bilden av den ryska kvinnan. Enligt föredragshållaren är denna bild inte särskilt särpräglad: den ryska kvinnan skildras ur fysiska, karaktärsmässiga, sociala, lokala, vardagliga, verksamhetsrelaterade, ideologiska och religiösa perspektiv. Loreta Vaičiulytė-Semėnienė talade om ensamhetsbilden i journalistiken. Med hänsyn till definitionerna av ordet vienatvė i centrala litauiska ordböcker och efter en kort redogörelse för andra forskares studier ställde hon frågan om en ensam människa alltid är ensam, om ensamheten (och när) kan vara nödvändig för henne och hur ensamhetens semantiska kontinuum tar form. Rūta Kazlauskaitė från Šiauliai akademi vid Vilnius universitet analyserade semantiken hos färgerna på stjärnor som skildras i litauiska författares poesi och motiven bakom benämningarna. Hon drog slutsatsen att stjärnornas färg – eller ljusets ton och ofta även dess sken – i poesin uttrycks både direkt och metaforiskt. På konferensens första dags kväll deltog gäster och arrangörer i en rundtur i Sapiegapalatset, som nyligen öppnat sina dörrar för besökare. De fick lära känna en unik arkitektonisk ensemble från barocken, som under årens lopp har förändrat både utseende och funktion. Under konferensens andra dag presenterades 14 föredrag i tre sektioner: Regionalitet och variation, standardisering och substandardisering av standardspråket samt Språk- och kulturkontakt. DIANA DAMBRAUSKIENĖ, JOGILĖ TERESA RAMONAITĖ, NIJOLĖ TUOMIENĖ. Metodologinės naujovės kalbinio variantiškumo tyrimuose 235 Vid sektionens Regionalitet och variabilitet första session, som leddes av dr Simona Vyniautaitė, forskare vid Centrum för geolingvistik vid Institutet för det litauiska språket, höll forskarna vid Centrum för geolingvistik föredrag. Dalia Kiseliūnaitė diskuterade konkurrensen mellan lokativ och prepositionskonstruktioner i de senast nedtecknade texterna på kuriska, inspelade under expeditioner 1961–2014, och konstaterade att formerna inte konkurrerar som likvärdiga i alla informanters språk eller i alla sammanhang: detta beror på deras syntaktiska semantik, prepositionsfrasernas struktur, substantivets semantik och dess böjningstyp. Jogilė Teresa Ramonaitė fortsatte sessionen genom att dela med sig av sina och översättaren Ieva Frigerios insikter om strategier för att översätta inslag av italienska dialekter i skönlitteratur till litauiska. Föredragshållarna riktade uppmärksamheten mot den hittills sällan använda översättningsstrategin att ersätta källspråkets dialekt med en dialekt i målspråket och analyserade, med Lawrence Venutis teori om översättningstextens domestisering (domestication) och främmandegöring (foreignization) i åtanke, översättningarna av sicilianska inslag i den litauiska texten av Stefanias Aucis italienska roman Siciliens lejon, familjen Florios saga I (2023). Diana Dambrauskienė och Simona Vyniautaitė analyserade orsakerna till och riktningarna för befolkningens rörlighet i samhällena kring Šilalė och gjorde en preliminär bedömning av korrelationen mellan rörlighet och realiseringen av dialektala drag. Föredragshållarna betonade att språkbrukarnas dynamik och deras kontakter med företrädare för andra subdialekter hör till de viktigaste faktorerna bakom förändringen av de lokala språkvarianterna i bosättningarna runt Šilalė, både nu och framöver. Danutė Valentukevičienė undersökte med kvantitativa metoder förändringar i realiseringen av den hårda konsonanten l i talet hos informanter från tre generationer bosatta i Varėnas geolektområde och visade att detta drag i ungdomars tal har blivit en instabil dialektmarkör, förknippad med regiolekten, och återspeglar konvergens med standardspråket. Vid den andra sessionen, som leddes av Nida Poderienė, forskare vid Centrum för forskning om standardspråket vid Institutet för det litauiska språket, visade geolingvisten Laura Brazaitienė genom att jämföra vissa dialektala drag som kännetecknar de centrala varieteterna inom det litauiska språkområdet och som inte överensstämmer i litauiska dialektklassificeringar, att förändringsriktningarna på kartan i det undersökta varietetsområde där klassificeringarna går isär i huvudsak är oförändrade. Žydrūnas Šidlauskas, forskare vid Centrum för geolingvistik, visade hur bedömningar ur ett emic-perspektiv (inte) överensstämmer med statistiska uppskattningar av dialektalitet: även när informanter på emic-nivå uppger att de inte talar dialekt, förekommer det vanligtvis dialektala särdrag i deras tal ur ett etic-perspektiv. Han betonade 236 BENDRINĖ KALBA | 97 betydelsen av kvalitativa och kvantitativa dialektologiska undersökningar, som visar vanliga språkbrukares (bristande) dialektkompetens. Som sessionens sista föredrag presenterade Nida Poderienė den teoretiska grunden och konstruktionen för en etnolingvistisk enkät om tendenser i användningen av litauiska och den lokala dialekten samt attityder till litauiska och dialekten. Föredragshållaren betonade att enkäten är ett verktyg som underlättar undersökningar av bedömningar av de regionala språkgemenskapernas vitalitetsparametrar. Sessionen i sektionen Standardisering och substandardisering av standardspråket leddes av dr Aurelija Tamulionienė från Centrum för forskning om standardspråket vid Institutet för det litauiska språket. Alla föredrag i sektionen hölls av forskare från Centrum för forskning om standardspråket. Rita Miliūnaitė uppmärksammade att det i Databasen över litauiska nyord har noterats en ökning av hybrider med suffixen –istas, –ė som har en specifik konnotation i offentligt språkbruk. Forskaren redogjorde för samspelet mellan standardspråkliga och substandardiserade fenomen och kopplade dessa processer till substandardiseringen av språkfenomen. Med utgångspunkt i 4 305 elevers svar på frågor om språkval och språkbruk i vardagen presenterade Aurelija Tamulionienė de områden där ett språk dominerar i vardagligt bruk, bedömde elevernas språkpreferenser i olika kommunikativa situationer och belyste likheter och skillnader i språkbruk på olika platser i Litauen. Žydrūnė Šalaviejūtė ägnade sig åt att presentera särdrag i motiveringen av litauiska fisknamn. Genom att analysera fisknamn i litauiska lexikografiska källor visade föredragshållaren vilka konceptuella drag som blir synliga genom analys av lexemmotivation. Daiva Šveikauskienė tog upp problemet med att datorisera den språkliga kunskap som presenteras i tryckta grammatiker och diskuterade fall av styrning och anslutning hos attribut som inte kongruerar. Enligt henne är det vid försök att automatisera den litauiska syntaktiska analysen mycket besvärligt för datorbearbetningen att man anser att ett icke-kongruerande attribut styrs av det ord det bestämmer. Sessionen i sektionen Språkens och kulturernas samspel inleddes av sessionsordföranden dr Violeta Meiliūnaitė, forskare vid Centrum för geolingvistik vid Institutet för det litauiska språket, med ett föredrag om den språkliga miljön och dess påverkan på litauisk identitet i Šalčininkai-distriktet. Forskaren undersökte den språkliga informationen i kult- och sakralbyggnader, analyserade vilket språk den huvudsakliga informationen till de troende presenterades på, jämförde uppgifter om det språkliga landskapet med officiell information om gudstjänstspråket och ställde frågan om detta språkbrukssfält DIANA DAMBRAUSKIENĖ, JOGILĖ TERESA RAMONAITĖ, NIJOLĖ TUOMIENĖ. 237 Metodologinės naujovės kalbinio variantiškumo tyrimuose i Šalčininkai-distriktet formar gynnsamma attityder till statsspråket. Nijolė Tuomienė, forskare vid samma centrum, diskuterade särdragen i kommunikationen mellan den tvåspråkiga (flerspråkiga) lokalbefolkningen i sydöstra Litauen. Forskaren betonade att situationsbetingad kodväxling blir en universell strategi för att uppnå kommunikativa mål och fylla vissa samtalsfunktioner. Hon framhöll också att analysen av formella och privata samtal med olika innehåll i två- och flerspråkiga samhällen i sydöstra Litauen gjorde det möjligt att identifiera åtta situationer – möjliga strategier för kodväxling. Violeta Švaikovskaja, doktorand vid Institutet för litauisk litteratur och folklore, utgick från utbildningsbegreppet i berättelser från invånare i Šalčininkaiområdet för att försöka belägga utbildningens status som en möjlig kulturom. Enligt föredragshållaren mäts utbildning genom färdigheter som förvärvats i skolan eller på andra sätt, samt genom de omständigheter som lett till att någon inte gått i skolan. Konferensen avslutades med ett avslutande plenarmöte, som leddes av professorn och doktorn Kristina Rutkovska, forskare vid Vilnius universitet. Vid mötet hölls tre föredrag. Det första föredraget, Polsk dialektologi inför förändringar i språksituationen på landsbygden – nya metoder under nya förhållanden (Polska dialektologia wobec wyzwań zmieniającej się sytuacji językowej na wsi – nowe metody w nowych warunkach), hölls av professor habil. dr Maciej Rak från Jagellonska universitetet i Polen. Den inbjudna gästen uppmärksammade att den förändrade språksituationen på den polska landsbygden kräver ett nytt synsätt: sociolingvistiska faktorer blir allt viktigare för dialektologisk forskning, och därför närmar sig forskningsmetoderna alltmer dem som används inom sociolingvistisk forskning. I det andra föredraget, Etnoteologiska metoder i studiet av äldre skrifter, behandlade plenarmötets ordförande professor dr Kristina Rutkovska tillämpningen av etnoteologiska metoder i studiet av religiösa monument och diskuterade utvecklingen och spridningen av teologiskt tänkande med utgångspunkt i tolkningen av den Heliga Skrift. Forskaren ägnade störst uppmärksamhet åt Konstantinas Sirvydas föreläsningsanteckningar Explanationes in cantica canticorum Salomonis et in Epistolam D. Pauli ad Ephesios, som sammanställdes 1620. Efter att ha redogjort för föreläsningarnas struktur och deras samband med Sirvydas Punktais sakymų visade föredragshållaren hur dessa verk, som uttrycker Sirvydas egenartade tänkande, innehåller originella inslag som härrör från den kulturella kontexten kring jesuiternas verksamhet i Vilnius. Det tredje och sista föredraget, På jakt efter nya metoder inom gränsstudier. Arkivbaserat etnografiskt material som källa för studier av historisk flerspråkighet i gränsområdet mellan Belarus och Litauen (In Search of New Methods of Border Studies. 238 BENDRINĖ KALBA | 97 (Archival Ethnographic Materials as a Source of Research on Historical Multilingualism on the Belarusian–Lithuanian Borderland) lästes upp av dr Katarzyna Konczewska, företrädare för Institutet för polska språket vid Polska vetenskapsakademien. Genom att illustrera detta med ett konkret exempel betonade forskaren betydelsen av historiska dokument för lingvistisk forskning i områden där historiska språkdata saknas eller är särskilt begränsade. När hon sammanfattade arbetet vid den internationella vetenskapliga konferensen uttryckte dr Vilija Sakalauskienė, vice ordförande för Vetenskapsrådet vid Institutet för det litauiska språket, sin glädje över konferensens internationella prägel och det stora deltagarantalet, betonade humanioras betydelse och tackade de vetenskapliga och organisatoriska kommittéerna. Konferensens avslutande inslag var dokumentärfilmen Išsaugojome kalbą, som visades för konferensdeltagarna. Filmen skapades 2023 på uppdrag av den statliga kommissionen för det litauiska språket för att uppmärksamma 35-årsdagen av återinförandet av det officiella språkets status. Mottagen 2024-11-15 DIANA DAMBRAUSKIENĖ Institutet för det litauiska språket Petro Vileišio g. 5, LT-10308 Vilnius [email protected] JOGILĖ TERESA RAMONAITĖ Institutet för det litauiska språket Petro Vileišio g. 5, LT-10308 Vilnius [email protected] NIJOLĖ TUOMIENĖ Institutet för det litauiska språket Petro Vileišio g. 5, LT-10308 Vilnius [email protected] DIANA DAMBRAUSKIENĖ, JOGILĖ TERESA RAMONAITĖ, NIJOLĖ TUOMIENĖ, 239 Metodologinės naujovės kalbinio variantiškumo tyrimuose