Frazeologizmai „Lietuvių kalbos žodyne“

LIETUVIŲ KALBOTYROS KLAUSIMAI, IV LIETUVOS TSR MOKSLŲ AKADEMIJA FRASEOLOGISMER I ”LITAUISKA SPRÅKETS ORDBOK” Z. JONIKAITĖ Alla språk har många fasta ordkombinationer vars semantiska betydelse antingen inte alls beror på betydelsen hos de ord som ingår i dem eller endast potentiellt är förknippad med deras betydelse. Dessa ordkombinationer kallas fraseologiska uttryck, fraseologiska enheter eller fraseologismer. Fraseologismer började undersökas först på senare tid, och den särskilda språkvetenskapliga gren som studerar fraseologismer – fraseologin – har utvecklats först under de senaste årtiondena. Ryska språkforskare, exempelvis F. Fortunatov och andra, uppmärksammade ordkombinationer i sina arbeten om syntax. Senare tog akademikern A. Sjachmatov, när han undersökte ordkombinationer som odelbara satsdelar, upp frågan om fasta, icke-fria, semantiskt och ibland även syntaktiskt odelbara ordkombinationer – fraseologismer. Akademikern V. Vinogradov1 presenterade i sina arbeten om fraseologi en klassifikation av ryska språkets fraseologismer, som numera följs av nästan alla sovjetiska fraseologiforskare. Akademikern V. Vinogradov delar in ryska språkets fraseologismer i tre grupper med hänsyn till graden av semantisk enhetlighet hos fasta ordkombinationer och till i vilken grad deras semantiska betydelse är motiverad. Till den första gruppen av fraseologismer hänför V. Vinogradov sådana fasta ordkombinationer vilkas semantiska betydelse är helt omotiverad, inte beror på betydelsen hos de komponenter som ingår i dem, och som är semantiskt och ibland även grammatiskt enhetliga och odelbara. Till denna grupps fraseologismer hör föråldrade ord, som därför är obegripliga och endast används i kombinationen, eller föråldrade, stelnade ordformer som inte följer dagens språkregler, till exempel: кузькина мать (ett slags hotfullt uttryck), бить баклуши ’gå sysslolös, lata sig’, и вся недолга ’och därmed basta, och det var allt’. Expressivitet och emotionalitet är också typiska för många fraseologismer av denna typ, till exempel: пиши пропало! (sägs när man är besviken eller något misslyckas), вот тебе и на! ’se där!’. V. Vinogradov kallar fraseologismerna i denna grupp ”fraseologiska sammansmältningar” (фразеологические сращения) eller idiom. 1 Se В. В. Виноградов, Основные понятия русской фразеологии, как лингвистической дисциплины. — «Труды юбилейной сессии Ленинградского государственного ордена Ленина университета», Л., 1946; Об основных типах фразеологических единиц в русском языке, «А. А. Шахматов, Труды комиссии по истории АН СССР, вып. 3, М.—Л., 1947. 255 Till den andra gruppen av fraseologismer hänför V. Vinogradov fasta ordkombinationer vars struktur är friare än idiomens, men som likväl är semantiskt odelbara. Deras semantiska betydelse är motiverad och förknippad, om än potentiellt, med kombinationens komponenters bokstavliga betydelse. De kan lätt tolkas som bildliga uttryck i överförd betydelse, till exempel: держать камень за пазухой ’vara i hemlighet beredd att hämnas’, убил бобра ’blev lurad’. V. Vinogradov kallar fraseologismer av denna typ ”fraseologiska enheter” (фразеологические единства). Till denna grupp hänför V. Vinogradov också vissa sammansatta termer, till exempel: белый гриб ’stensopp’, дом отдыха ’semesterhem’, сестра милосердия ’sjuksköterska’. Till den tredje gruppen av fraseologismer hänför V. Vinogradov sådana fasta ordkombinationer vilkas semantiska betydelse beror på den bokstavliga betydelsen hos kombinationens komponenter, men som inte är helt fria, eftersom en av deras komponenter har en icke-fri betydelse, det vill säga används i kombination endast med ett ord eller med en mycket begränsad grupp ord, till exempel: безпросыпное пьянство ’ständigt supande’, щекотливый вопрос, положение, обстоятельство ’en känslig fråga, en besvärlig situation, en prekär omständighet’. Komponenten med icke-fri betydelse kan ersättas med en synonym utan att kombinationens samlade semantiska betydelse förändras. V. Vinogradov kallar ordkombinationer av denna typ ”fraseologiska kombinationer” (фразеологические сочетания). Denna V. Vinogradovs klassifikation av ryska språkets fraseologismer är tämligen utförlig och ger en detaljerad karakteristik av de enskilda grupperna. Men, som han själv medger, finns det många övergångsformer mellan de tre grupperna, och undersökningen av dessa överlåter han åt stilistiken2. V. Vinogradovs klassifikation av fraseologismer är synkronisk. Akademikern B. Larin3 betraktar däremot fraseologismer ur ett historiskt perspektiv och delar in dem i endast två typer, nämligen idiom och metaforiska ordkombinationer. Eftersom V. Vinogradovs fraseologismer av den tredje typen nästan saknar idiomatisk prägel och tydliga, karakteristiska särskiljande egenskaper, räknar B. Larin dem inte som fraseologismer och tar inte upp dem i sin klassifikation. Undersökningen av ryska språkets fraseologismer utgör en solid grund för att framgångsrikt kunna undersöka även litauiska språkets fraseologismer. Litauiska språkets fraseologismer har ännu nästan inte alls undersökts. En av de första som uppmärksammade dem var akademikern B. Larin, som i den ovan nämnda artikeln använde exempel på litauiska fraseologismer för att styrka sina påståenden. Redaktionsarbetet med ”Litauiska språkets ordbok” gör det emellertid nödvändigt att undersöka, analysera och klassificera dem samt på ett eller annat sätt ta upp dem i ordboken. I denna artikel betraktas fraseologin ur ett lexikografiskt perspektiv, och därför ges ingen detaljerad klassifikation av fraseologismerna; i stället karakteriseras huvudtyperna av fraseologismer och deras särdrag i allmänna drag, i den utsträckning det behövs för det praktiska lexikografiska arbetet, och frågan om deras⟧ 2 Se В. В. Виноградов, Об основных типах фразеологических единиц в русском языке, «А. А. Шахматов», Труды комиссии по истории АН СССР, вып. 3, 68, М.—Л., 1947. 3 Se Б. А. Ларин, Очерки по фразеологии. — «Очерки по лексикологии и стилистике, ЛГУ имени А. А. Жданова» («Ученые записки» № 198), 222—223, Л., 1956. 256 frågan om hur de presenteras i ordboken, med hänsyn till deras karakteristiska semantiska och strukturella egenskaper samt till framstegen inom rysk fraseologi och lexikografi. 1. Typer av fraseologismer i ”Litauiska språkets ordbok” och deras särdrag I ”Litauiska språkets ordbok” delas fraseologismer in i två grupper: idiom och metaforiska fraseologismer. De ”fraseologiska bildningarna” som nämns i akademikern V. Vinogradovs klassificering av fraseologismer är övergångsformer av ordkombinationer och svåra att fastställa i lexikografisk praxis; därför skiljs de här inte ut som en separat grupp av fraseologismer. a) Idiom. Av alla fraseologismer är idiomen lättast att urskilja. Det är fasta ordkombinationer vars helhetsbetydelse är omotiverad och helt oberoende av betydelsen hos de komponenter som bildar dem. Om en komponent i ett idiom låter likt ett ord med nominativ betydelse är likheten helt homonym, till exempel: dėti į akį ”sova”: Jag var trött — jag sov ända till nästan middag. Slnt4. raganos ašaros ”vodka”: Efter att ha druckit häxans tårar Ds. dykas galas ”strunt”: De grälar om struntsaker rš. Som vi ser av exemplen har inget av idiomens ordkomponenter (dėti, akis, ragana, ašara, dykas, galas) nominativ betydelse i fraseologismen. Därför kan idiom inte översättas ordagrant till ett annat språk. Ett idiom är en motsvarighet till ett ord, en semantisk enhet som liknar ett sammansatt eller avlett ord, vars komponenter saknar självständighet och endast är ordets delar, till exempel: darb-inink-as, vėja-vaikis, bet kas, kas nors, čia pat, kaip nors och så vidare. Idiom kan ha homonymer, det vill säga att samma ordkombinationer i ett annat sammanhang inte har någon idiomatisk prägel alls och att deras betydelse helt motsvarar den bokstavliga betydelsen hos de ingående komponenterna, till exempel: kiškį pagauti ”falla framstupa”: När han sprang föll han framstupa Ds (jfr: Vår hund fångade en hare i går). ožius lupti ”spy”: Efter att ha druckit vodka började han spy Ad. Av de gröna äpplena kommer man att spy Gs (jfr: Ingen vill flå en get — de stinker väldigt mycket). į Rygą važiuoti ”spy”: Ät inte för mycket, så att du sedan slipper åka till Riga (jfr: Nu kan man åka till Riga med tåg och buss). gauti pipirų ”få en rejäl utskällning”: Du får peppar av din far för att du inte lyder Als (jfr: Om du får peppar, köp ungefär hundra gram). vėžius kepti ”rodna av skam”: Bara jag ensam rodnade och log genom tårarna A. Vien. (jfr: Kräftor steker man inte, utan kokar dem). Andra idiom med liknande bildning har inga homonymer, eftersom en kombination av komponenter med begriplig nominativ betydelse inte motsvarar den verkliga världen, till exempel: beržinė košė ”ris av björkris, prygel”: Om du gav honom en omgång med björkris skulle han sluta stjäla Švnč. Barn tycker inte om björkrisgröt Prn. vėjo botagas ”en lättsinnig person, en slarver”: Varför lyssna på en vindpiska Sln. En slyngel till pojke, en liten vindpiska d. vėjo vaikas ”en lättsinnig person, en slarver, en vindpojke”: Bli inte vän med den där vindpojken rš. trūkti galvą ”springa, ge sig av snabbt 4I arbetet används förkortningar för källorna i ”Litauiska språkets ordbok”. 17. Kalbotyros klausimai, IV 257 var’: Var ska du nu ta vägen? Ėr. galus greiti ’irra omkring’: Han håller på att dö, irrar omkring, men läkaren hämtas inte Šts. gyvas kelmas ’i mängder, mycket’: Han höll många getter Ggr. På en dag utförde han massor av arbete Lkv. Den bokstavliga betydelsen av ordkombinationer som beržinė košė, vėjo botagas, vėjo vaikas, trūkti galvą, galus greiti, gyvas kelmas och liknande saknar verklig grund i språket. Det är lättast att fastställa idiomaticiteten hos sådana fraseologismer som innehåller okända och obegripliga ord eller ordformer som bara används i uttrycket, till exempel: kepėnda: į kepėndą išankinti ’lura’: Du kan inte lura en gammal räv som jag Krt. kėreža, kėrežas: kėrežos velėna J. (sägs om en mycket dum person) nuo (pat) kėrežos (kerežo) metų ’sedan urminnes tider’: Så har människor slitit ända sedan kerežos år rs. Och vad sägs om sånger, sagor, gåtor, talesätt och ordspråk, där folkets visdom har flödat sedan kerežos år rs. marūšė: kiemo marūšė Škn ’en som aldrig är hemma och inte kommer hem förrän framåt kvällen’. gaismas: vienu gaismu ’utan att hämta andan, i ett enda svep’: Jag kom hem i ett enda svep Užp. kadaibos: iš (kažin) kadaibos ’sedan gammalt, sedan urminnes tider’: Än i dag har namnen på dessa ängar levt kvar sedan urminnes tider Švnč. Jag har samlat på mig det sedan urminnes tider Švnč. kāduonės: kádār kāduonės ’för mycket länge sedan’: Den jästen togs hit för mycket länge sedan, vad kan man då förvänta sig, att den fortfarande skulle jäsa Ggr. pagalė: ant galo pagalės ’äntligen’: Till slut erkände även de det Pc. galų pagalėj ’äntligen’: Efter mycket möda kom han till slut fram Grž. nėmetas: dieną nėmetu (nėmet) a) ’med stor möda, nätt och jämnt’: De två red till Plungė med stor möda M. Valanč. Nätt och jämnt hann han gräva upp potatisen den dagen Plt. b) ’under en längre tid’: Jag lär barnet bönerna lite i taget under en längre tid, det vill säga under flera år J. Kläderna slets ut under en längre tid S. Povilas rev sönder breda träblad på längden, flätade en jacka åt sig och levde åter prydligt som en björn M. Valanč. Det finns idiom där ett ingående ord i vanliga fall är bekant och ibland har flera betydelser, men i den fraseologiska förbindelsen saknar det nominativ betydelse och är obegripligt; förhållandet till det bekanta ordet är homonymt, till exempel: diñderis, diñderas, dindera ’lata person, dagdrivare’: diñderį (diñderą, dinderas) mušti ’gå sysslolös’: De släppte ut korna i inhägnaden, och själva går de sysslolösa Kv. Hela dagarna driver han omkring utan att ha något att göra Slnt. De går bara och slår dank, det vill säga kvinnorna går omkring utan arbete J. gāras ’vätska som förångats, dimma, töcken; kolos; yrsel; ugnens skorsten’: gyvu garu ’mycket’: Han fick plötsligt en stark lust att åka Užv. duoti garą ’röja runt, stoja’: Barnen stojar på gården Als. garu gerti ’längta mycket’: Jag längtade väldigt mycket efter att få den saken, det vill säga jag ville verkligen få den J. Alla döttrarnas föräldrar längtade väldigt mycket efter Tupikis liv Žem. garu trokšti ’längta mycket’: Han längtar intensivt efter att komma härifrån Kltn. gyvas ’som har liv; vaken; tydlig, ljus; verklig, ren; viktig; framträdande; rask...’ gyvas likęs (gyvà likusi) ’längtar mycket’: Gyvas li- 258 ... att hitta på något skämt KlvrŽ. Gumman har överlevt på brännvin, det vill säga hon är mycket begiven på det J. kótas 'redskap, handtag som man tar tag i; örtartad växts stjälk, stam; svampens fot; fruktrest; liten stjärt som förbinder frukt, blad, blomma med gren, stjälk; fågelfjäderns hornartade skaft': į (pat) kótą 'precis lagom, passande': De där byxorna passar honom precis Skr. Den flickan skulle passa honom att gifta sig med (vad gäller vuxenhet och ålder) J. kótas į kótą 'helt likadana, identiska': Båda två är sådana – lika som bär KrvP. galas 'platsen där något längre föremål tar slut; ena sidan av en bostad eller annan byggnad; kant, vägg, gräns; död; olycka...': dykas galas 'strunt': En sådan resa är rena rama struntet för honom rš. Det finns många idiom av expressiv-emotionell karaktär i litauiskan, särskilt i det levande talspråket. De har vanligen en fast form och böjs inte, men kan ha flera varianter. Oftast uttrycker de ett expressivt nekande, ett negativt svar på en fråga, förvåning över en oväntad händelse, beröm, ett påstående och liknande, till exempel: be kas!, be kas jau!, be ką jau! 'nej!, så är det inte!': Är barnet fortfarande sjukt? — Nej då! Det springer omkring på gården med de andra Als. Är patienten bättre? — Nej, inte alls! Han kommer att dö Šts. Är du frisk? — Nej då! Jag är sjuk Šts. kas dès!, kas tau dès! 'nej!, det finns inte!': Är drängen hemma? — Som om jag skulle ha honom här! Er. Är det sträng kyla? — Inte alls! Šts. Finns det många äpplen i år? — Inte många! Vvr. kas tau davė! 'nej!': Nej då! Jag kan inte hindra det, och därmed basta Alk. kas ten duos! 'det finns inte, var skulle det finnas!': Vilka underverk skulle det finnas där! Han lurar ögonen, och därmed basta Kair. ko klausai! 'inte sant!, så är det inte!': Jag trodde att han var fet — inte alls! Šts. kur tau! 'absolut inte!': På väg till Riga trodde Raul att han genast skulle få gott om arbete där, men inte då! J. Bil. še tau!, še tai tau!, še tai tau, kad nori! 'där har du' (utrop av förvåning): Men se där, vad som har hänt! Als. Men se där, han slog sönder det! Grž. Men se där, så märkligt! Varför sa du inte det tidigare?! Rm. jau ką gi!, tai ką gi! 'alldeles utmärkt, bra!, det kan man verkligen säga': Bröllopet var — alldeles utmärkt! Skp. Så uppklädd han är — verkligen fin! Slm. nieko bėdos 'ganska vacker, ganska bra, ganska stor': Är den unga bruden vacker? — Inte så pjåkig! Vvr. Hästen skulle vara rätt bra, men den är blind på ena ögat Als. Fick ni hem en stor hövagn? — Inte så pjåkig! Als. kas nekai(t) 'lätt för någon': Lätt för kyrkoherdens hushållerska, kvarnens gris och gårdshunden Skd. kas buvo 'nå, vad gör det': Nå, vad gör det att de är fattiga, bara de lever ett gott liv Lnkv. Nå, vad gör det om han skulle bli ihjälslagen i strid Š. Dauk. kaip tat 'ja visst, naturligtvis': Var du på marknaden i går? — Ja visst Dr. nė kam ko nė į galvą neatėjo': Inte en tanke slog mig om att han kunde bli arg Alk. toli gražu 'långt ifrån'...: Rädslan för kritik bland stadsborna har ännu långt ifrån utrotats i vår republik tsp. Du är ännu långt ifrån att nå upp till bröderna Slm. Semantisk sammanställning av konkreta företeelser eller motsatser kan också vara idiomatisk, eftersom den inte visar något samband mellan helhetens betydelse och komponenternas betydelser, till exempel: Nei į tvorą, nei į mietą 'varken det ena eller det andra; dålig': Det där arbetet var varken det ena eller det andra Als. nei šuo, nei kėdalė; nei velnias, nei gegutė; nei ratai, nei rogės; nei vienas, nei du; nei penki, nei devyni och så vidare 'varken det ena eller det andra'. nei štai, nei antai 'varken den här eller den där': Och så sa han det nu, varken det ena eller det andra Srv. nė (nei) juodo, nė (nei) balto a) 'varken ont eller gott': Du vet ju att jag 259 inte sa ett ord, varken ont eller gott — varför är du arg? Skr. b) 'varken för eller emot': Han svarade varken ja eller nej Vvr. nė (nei) dėkui (ačiū), nė (nei) išlup (išgrauž) nepasakyti 'inte tacka': Han gick därifrån utan att ens säga tack Lnk. När de har vuxit upp överger de sin styvmor utan att säga vare sig tack eller ett ord Blv. nė rask, nei pamesk 'svår att komma överens och kommunicera med' (om en dum person): Med en sådan människa går det inte att komma någon vart Sim. Det går inte att komma någon vart med sådana! LžP. nei būtai, nei kliūtai 'ville ha något som varken var det ena eller det andra': Jag vill bära vatten, varken dit eller hit Erž. nei (čia) ko, nei (čia) ką 'en småsak, ingenting alls!': De slaktade en liten höna och åt upp den — ingenting särskilt Pc. Det var väl inget — jag sotade skorstenen på en timme Pc. Det redovisade förhållandet mellan idiomens betydelser och betydelserna hos de ord som bildar dem, liksom de morfologiska särdragen hos dessa fraseologiska uttryck, blottlägger de viktigaste kännetecknen hos litauiskans idiom och gör det möjligt att fastställa deras plats bland fraseologismerna som helhet. b) Metaforiska fraseologismer. I språket finns fasta ordkombinationer vars semantiska betydelse är motiverad, det vill säga härrör från komponenternas bokstavliga betydelse och tydligt eller endast antydningsvis hänger samman med dem. Den mest precisa benämningen på denna typ av fraseologismer är metaforiska fraseologismer, eftersom det mest karakteristiska draget hos många av dem är en bildlig betydelse, det vill säga metaforiskhet, till exempel: senas vilkas 'en person som sett och upplevt mycket': ”Den där mannen kan man inte lura: han är en gammal räv” L1. I en annan kontext förstås samma uttryck senas vilkas bokstavligt, till exempel: ”En gammal varg sticker inte svansen i en vak” rš. Ett annat exempel: samtį atiduoti 'överlämna husbondestyret': ”Nu ska du snart lämna över sleven till svärdottern, kära svägerska!” Alk. Eftersom sleven är en symbol för att sköta hushållet är det lätt att förstå vad fraseologismen samtį atiduoti betyder för någon. En död människa äter inte längre, därför är det tydligt att ordkombinationen padėti šaukštą i meningen ”Hon har redan lagt ner skeden” Slv är en metaforisk fraseologism och betyder 'dö'. Eftersom det vid huggning ofta lossnar både en flisa och en träbit är det också lätt att förstå att ordkombinationen kirtis su paplėšais i meningen ”Oj, om man fick en sådan man, då vore det verkligen en rejäl fullträff” betyder 'ett gott parti'. Det finns mycket gott om sådana metaforiska fraseologismer med bildlig betydelse i litauiskan: už nosies vedžioti 'föra någon bakom ljuset, lura': Ska du låta honom lura dig? Jnšk. pro pirštus žiūrėti 'se genom fingrarna med': Jag ser själv på det genom fingrarna Ašb. palikti be kojų 'känna stor trötthet i benen': Du blir alldeles slut i benen innan du har hunnit gå runt till alla grannar Als. pirštais badyti 'håna, skratta åt någon': Hela staden pekar finger åt honom Kt. sparnus kilnoti 'förbereda sig på att ge sig av, flytta någon annanstans': Skräddaren Zokas har redan börjat lyfta på vingarna rš. kreivais keliais eiti 'bära sig illa åt': Han går krokiga vägar Kll341. į akį kristi kam a) 'falla någon i smaken': Hon föll honom i smaken Rm. b) 'dra någons uppmärksamhet till sig': Hans likgiltighet inför dig föll också oss i ögonen J. Jabl. akis muilinti 'lura': Du kan inte stå här och blåsa mig i ögonen — du lurar mig inte Alk. kalnus nuversti 'uträtta mycket': Om jag bara vore frisk skulle jag kunna flytta berg Gs. ant kulnų lipti 'följa tätt efter, driva på': Vårarbetet är oss i hälarna tsp. Om du ligger på honom kommer han att arbeta Srv. paimti į nagą 'skälla ut ordentligt, tillrättavisa': När hon hade gett honom en ordentlig avhyvling började barnet också gråta Vvr. ant liežuvio užpilti 'dricka brännvin': Han letar efter något att hälla på tungan Skr. amžinai už 260 somna ’dö’: Så somnade hon då för evigt Žem. nå änden på landgången ’hamna i en sådan situation att det inte finns något att göra’: De borgerliga politikerna har nått änden på landgången och är redo att rusa huvudstupa ner i avgrunden trš. leva under en mössa ’sakna både hem och egendom’: Han lever under en mössa Yl. på en armslängds avstånd a) ’alldeles nära’: Ja, rågskörden är redan alldeles inpå Užv. b) ’mycket tydligt’: Om man inte visar honom det mycket tydligt, kan han inte göra det Alk. Betydelsen hos metaforiska fraseologismer är, som vi ser, förbunden med den direkta betydelsen hos ordkombinationen, men ibland kan denna direkta betydelse också sakna verklig grund, till exempel: harpaj ’godis som barn får med sig hem’ (karameller, kringlor och dylikt): Gråt inte, lille Antanas, moster kommer med harpaj Pmp. kärnmjölk från kajan ’mjölk av vallmo eller hampa’: Under hela fastan åt vi mjölk av vallmo eller hampa Brs. mjölka kajan ’göra mjölk av vallmo eller hampa’: Vi mjölkar kajan och gör gröt Brs. fånga vindar ’uppföra sig oseriöst’: Sluta fånga vindar och tänk på livet Užp. tappa benen ’trötta ut benen genom att gå mycket’: De där främlingarna måste ha tappat benen Šts. bryta ur fingret ’hitta på’: Allt det där pratet är påhittat Žem. Så säger folk, jag hittar inte på något Užp. vrida in i en bockhorn ’kuva’: Han kuvar honom på ett ögonblick Gs. ha ena benet i graven (vid graven) ’vara nära döden’: Fastän han redan har ena benet i graven talar han ändå sitt eget språk Pnd. En chaufförs liv: ena benet står vid graven, det andra vid fängelset KlvrŽ. sticka med ögonen ’se förebrående på någon, håna’: Det finns ingenstans att ta vägen — alla sticker med ögonen. Srv. gå på huvudet ’röja, stoja’: Barnen går på huvudet som besatta Vkš. gå på väggarna ’röja, stoja’: Lämna barnen ensamma, så går de på väggarna Gs. vända upp och ner a) ’förändra i grunden’: Då kom våren, som vände upp och ner på Pranas liv P.Cvir. b) ’ställa till stor oreda’: Barnen vände upp och ner på hela huset rš. ha grisögon ’sakna skam’: Med grisögon kan man tränga sig in överallt Plv. spetsa (blåsa upp) öronen ’lyssna uppmärksamt’: Litauer, lyssna, spetsa öronen! O. Flickan lyssnade med uppspärrade öron Žem. hänga med läppen ’börja gråta’: Så fort något händer hänger du med läppen Alk. hänga tänderna på någon ’ständigt trakassera, skälla på någon’: Ni kan bara hänga tänderna på mig Žem. hänga tänderna på en bjälke ’leva på svältkost’: I dag äter vi, i morgon hänger vi tänderna på bjälken BzF53. kränga sig ur skinnet ’anstränga sig mycket’: Hon sliter så att hon kränger sig ur skinnet Ds. brista (kvävas) av skratt ’skratta mycket’: Fadern tittar på barnen och brister av skratt Ds. Vi brast (kvävdes) av skratt J.Jabl. dricka någons blod ’utnyttja någon hänsynslöst’: Ni ska inte längre dricka vårt blod, dagdrivande herrar! trš. De direkta motsvarigheterna till alla de metaforiska fraseologismer som nämnts här — harpaj, kärnmjölk från kajan, mjölka kajan, fånga vindar, tappa benen, bryta ur fingret och så vidare — saknar verklig grund, eftersom haren aldrig bakar pajer, kajan inte har mjölk och ingen mjölkar den, ingen fångar heller vindar, det går inte att tappa benen, och ingen kan heller bryta något ur ett finger, och så vidare. Till metaforiska fraseologismer räknas också sådana verbala ordkombinationer som betecknar en människas (och ibland även ett djurs) rörelse eller gest, 261 som är förbunden med ett visst sinnestillstånd. I sådana fall, säger S. Ožegov⁵, signalerar ordkombinationen som betecknar en rörelse liksom ett visst tillstånd och symboliserar det, och denna association ger kombinationen en ny betydelse. Till exempel: I meningen ”Pilla inte i huvudet när håret klipps” förstås ordkombinationen pilla i huvudet här i bokstavlig betydelse. Men i meningarna ”Herdens huvud skakar, han tror inte på vad jag säger” Vb och ”Många män skakade på huvudet i förundran” rš. betyder ordkombinationen pilla i huvudet att genom att böja huvudet åt sidorna uttrycka tvivel eller förvåning. Här är huvudrörelsen ett sätt att uttrycka ett visst sinnestillstånd, inte med ord utan genom en yttre rörelse. Graden av idiomaticitet i betydelsen hos sådana fraseologismer varierar mycket. I vissa fall är rörelsen så nära och oupplösligt förbunden med det sinnestillstånd som uttrycks att den liksom är ett nödvändigt medel för att uttrycka detta tillstånd. När en person uttrycker ett sinnestillstånd utför hen samtidigt en viss rörelse eller gest. Därför har betydelsen hos en sådan fraseologism mycket liten grad av idiomaticitet, men den är inte heller liktydig med den konkreta betydelsen, till exempel: nicka med huvudet ’uttrycka instämmande eller nedstämdhet genom att röra huvudet upp och ner’: Den sjuke kan inte tala av svaghet: om något behagar honom nickar han med huvudet, om det inte behagar honom skakar han på huvudet LzP. Hovmännen nickar med huvudet och talar ibland sinsemellan: — Herrarna har inget hjärta, de kan inte älska jorden LzP. Jämför samma ordkombination i ett annat sammanhang: ”Den lilla hästen satte av i trav och nickade med huvudet” rš. Här vill den lilla hästen inte säga något genom att nicka med huvudet; den nickar bara i takt med benen. Andra exempel: skaka på huvudet ’uttrycka förnekande eller oenighet genom att vrida huvudet åt sidorna’: Skaka inte på huvudet: du måste ändå gå dit, även om du inte vill Als. När något inte behagar en skakar man på huvudet Skd (jfr: Han skakar på huvudet av sjukdom rš. Hästen skakade på sitt lilla huvud, bröt sönder staketet av ask d). rycka på axlarna ’uttrycka förvåning eller ovisshet om vad man ska göra genom att höja och sänka axlarna’: Han förundrades och ryckte oavbrutet på axlarna J.Balč (jfr: Varför rycker du på axlarna — är det någon som trycker på dem?). vrida (knäppa) sina händer ’uttrycka stor sorg genom att vrida sina egna händer på ett visst sätt’: Mor gick ut till den stora gården, vred sina gamla händer och göt tårar V.Krėv. Vrid inte händerna så där, som björkkvistar bryts av en vredgad vind Mair. Och i den fasansfulla sorgen kommer du att vrida dina händer S.Nėr (jfr: Maskinen bröt båda händerna). visa tänderna ’skratta med brett leende’: De kom tillsammans och visar tänderna hela den härliga dagen Alk (jfr: Man måste visa tänderna för tandläkaren). lyfta (ta av) mössan för någon ’hälsa genom att ta av sig mössan’: Jag lyfte på mössan — hon sade inte ett ord till mig Klvr. Noreika tog av sig mössan för den annalkande Lomsargis J.Avyž (jfr: Barnet lyfte på mössan och en fågel flög fram under den rš). lägga händerna på bröstet ’dö’: Då får jag vila när jag har lagt händerna på bröstet Arm (jfr: Han lade händerna på bröstet och sitter). ⁵ Žr. И. С. Ожегов, О структуре фразеологии. — «Лексикографический сборник», вып. 2, 17, АН СССР Институт языкознания, Москва, 1957. 262 För andra fraseologismer av detta slag är en viss rörelse inte längre nödvändig för att uttrycka ett sinnestillstånd. Bilden av rörelsen har bleknat, men inte försvunnit, och därför är betydelsen hos en sådan fraseologism redan metaforisk, t.ex.: ranka numoti ”sluta bry sig om, avsäga sig, lämna åt sitt öde”: Båda herrarna, efter att ha viftat bort alla traditioner, stannade på Žaliasis herrgård ända till kvällen A.Vien. Att vifta bort bönderna innebär att begå ett brott mot arbetarna och bönderna trš. galvą (pakaušį) kasyti ”klia sig i huvudet”, ”fundera”: Fråga ögonen – så får du se; klia dig i huvudet – så klarar du det KrvP(Ds). Du får nog klia dig ordentligt i nacken VIkv. rankas nuleisti ”ge upp att fortsätta handla, kapitulera”: Han arbetade och gav inte upp Ėr. Låt oss bara inte ge upp och inte förlora hoppet A.Vien. nosį nuleisti ”bli nedstämd”: Mjölnaren hängde med näsan – han förstod att han hade blivit lurad J.Balč. nagus graužti ”ångra sig bittert efter att ha gjort något fel”: Kanske kommer du en dag att bita dig i naglarna efteråt Užp. rankas pakratyti ”vägra, avsäga sig”: Alla gick därifrån och skakade på händerna, medan den sjuke ensam plågades där inne och kämpade med döden Žem. kojas pakratyti ”dö, stupa”: Han skakade på benen och var färdig Dkš. karpyti ausimis ”lyssna uppmärksamt, hålla utkik”: Spetsa öronen – du kan få höra något Ktk. Även dessa fraseologismer galvą kasyti, rankas nuleisti, nosį nuleisti, nagus graužti, rankas pakratyti, kojas pakratyti, karpyti ausimis har i ett annat sammanhang inte de betydelser som nämnts ovan, utan förstås bokstavligt, t.ex.: Han somnade och snarkar som en hund medan han kliar sig i huvudet M.Valanč. Varför lägger du dina vita händer på knäna? d. Det är både fult och ohälsosamt att bita på naglarna Als. Han tvättade händerna och, eftersom han inte hittade något att torka dem på, skakade han dem bara och väntade tills de torkade rš. Djuret skakade på benen och dog rš. Den lilla hästen vadade genom en djup snödriva medan den viftade med öronen rš. Även en åsna kan vifta med öronen, men försök lära den att dra plogen PPr37. Till metaforiska fraseologismer bör också räknas sådana fasta, stelnade och etablerade uttryck av expressiv-emotionell typ i språket, som uttrycker förvåning, beundran, glädje, tillfredsställelse eller missnöje, besvikelse, förvirring, indignation, irritation och andra känslor samt illvilliga önskningar. Deras semantiska betydelse varierar, eftersom den vanligtvis beror både på intonationen och på sammanhanget, där samma expressiv-emotionella uttryck kan användas för att uttrycka olika känslor, t.ex.: kad tave bala! Usch, så rädd jag blev! Gž. kad tu galva, tegu tu galva! Herregud, vad snäll han är! Ėr. Han minns så mycket – tänk ändå Ėr. Potatisarna växte som bollar, oj så stora! Lp. o kad tave! Åh, tusan, jag lämnade kniven hemma! Grž. Åh, så genomblöt jag blev! Ds. kad ją šimtas! För tusan, flicka! Ašb. po šunais! Kunde du åtminstone skälla på mig, för tusan! Žem. Må de fara åt helvete! Tl. po kelmais! Ta itu med något arbete, eller vad som helst, för tusan! Als. po perkūnu! Du, för bövelen, kunde åtminstone sätta hästarna för vagnen! Alk. po šimts pypkių! För tusan, vilken röra han har ställt till med! Žem. Men för bövelen, jag gjorde rätt! J.Balč. Må hundra pipor ta dig! Šmk. šimtas keturiolika: Nu, för hundra fjorton, arbetar man inte längre lika bra som förr Žr. kad tave šimtas keturiolika! Åh, för hundra fjorton! Skd. 263 Mycket nära de metaforiska fraseologismerna står fasta, etablerade ordkombinationer som i form av en bildlig jämförelse visar hur ett föremål eller en handling liknar något, t.ex.: kaip (yt) inkstui taukuose būti, gyventi ”leva i överflöd”: Han lever som en njure i fett Skdt. Han har det där som en njure i fett Pln. kaip pas dievą užpečkyje gyventi būti ”leva utan bekymmer och umbäranden”: Vi lever lugnt som hos Gud bakom spisen Als. kaip meškos ausyse ”varmt”: Han lever varmt som i en björns öra J.Jabl. kaip žirnis prie kelio ”utsatt för allas övergrepp och trampad på”: Jag lever som en ärta vid vägkanten Švnč. kaip pelė po šluota ”tyst”: Han lever tyst som en mus under en kvast Kp. kaip per sieną pertrauktas ”mycket hungrig”: Jag är som om jag dragits genom en vägg Klvrž. kaip (it, lyg) musę kandęs ”utan att ha vunnit något, besviken”: Han for hem som om han hade bitit en fluga M. Valanč. Han drog hemåt som om han hade bitit en fluga BsM133. Han gick därifrån som om han hade bitit en fluga Vlkv. kaip į koją įsikirtęs ”orolig, bekymrad”: Hela tiden är jag orolig som om något fastnat i benet Krž. reikalingas kaip šuniui penkta koja ”fullständigt onödig”: Han behöver det lika mycket som en hund behöver ett femte ben Iš. kaip ant vištos kojos stovėti ”stå ostadigt”: Han står som på ett hönsben Sim. kaip iš pieno plaukęs ”mycket ljus och vacker i ansiktet”: Vacker som om han vore gjord av mjölk J.Jabl. kaip akį kaktoje saugoti ”skydda mycket omsorgsfullt”: Vakta barnet som ögats ljus, slå det som en hund Als. kaip iš akies išluptas (trauktas) ”mycket lik någon”: Det där barnet är sin fars avbild, lik som om det vore plockat ur hans öga Tl. Åh, så lik sin far – som om han dragits ur ögat på honom. Tr. kaip (su) ranka atimti ”avlägsna genast, plötsligt”: Så snart han tog medicinen försvann sjukdomen som med ett trollslag Lnkv. Och hälsan återvände på samma sätt, som med ett trollslag Krtn. kaip jaunas mėnuo pasirodyti ”visa sig en kort stund”: Han visade sig som nymånen och var sedan borta igen Slm. kaip iš kibiro (lyti, pilti) ”regna mycket kraftigt”: Regnet öste ner som ur en hink A.Vien. kaip iš karvės gerklės ištrauktas ”mycket skrynklig”: Dina kläder är skrynkliga som om de dragits ur en kos strupe Als. kaip girtas tvoros ieškoti ko ”treva”: Han letar trevande som en berusad efter ett staket Rs. kaip už ausies (ausų) mesti (išmesti) ”dricka eller äta mycket snabbt och gärna”: Ge honom bara något att dricka – han häller i sig det som om det kastades bakom örat Kp. På kvällen åt far upp gröten på ett ögonblick BsPV624. Han slukade det på ett ögonblick Ds. kaip ant ylos sėdėti ”vara mycket rastlös”: Han sitter som på en syl Vj. kaip du vandens lašai ”helt lika”: Båda är så lika som två vattendroppar Žg. I litauiskan finns många förstärkande fraseologismer som bildas genom att samma ord upprepas i en annan kasusform, t.ex.: amžių amžiams ”för en mycket lång tid”: Brudkistan räcker i evigheters evighet Als. nuo amžių amžiais ”sedan mycket lång tid tillbaka”: Ogenomträngliga tall-, gran-, björk- och ekskogar hade stått tätt sammanvuxna sedan urminnes tider S. Dauk. būrių būriai ”många skaror”: Skaror av människor gör sig i ordning och går hemifrån Žem. mazgų mazgai ”många knutar”: Så mycket har redan skrivits – massor av knutar Jrb. vaistų vaistai ”mycket medicin”: Alla fönster var fördragna – rummen var fyllda av medicinlukt LzP. kartų kartom (kartomis) ”många gånger”: Jag har sagt åt dig gång på gång att inte lägga dig i där du inte hör hemma Jnšk. Det har sagts gång på gång, men ändå Kp. nė diena dienoms ”för inte länge sedan”: Det var inte många dagar sedan han kom på besök Šts. metų metais ”för mycket länge, genom 264 i många år’: Han spanade... mot fönstret med glasskärvor som inte tvättats på åratal A.Gud-Guz. Fraseologismer av förstärkande karaktär kan bildas genom att ord med ibland rentav motsatta betydelser ställs mot varandra, t.ex.: dag och natt ‘hela tiden’: Han arbetar dag och natt, men har inte ett öre — han super upp allt Als. vinter och sommar ‘hela tiden, alltid’: Han har vinter och sommar alltid samma mössa på sig. kort och gott ‘klart och kortfattat’: Han pratar inte mycket: han säger det kort och gott, och det är allt. Upprepning av samma adverb utan några konjunktioner, ibland också med en konjunktion eller genom att de förbinds med en preposition, förstärker också intrycket, t.ex.: ‘mycket, mycket’ ‘högst’: Det räcker som mest till påsk med höet Vvr. Som mest får du trettio pūr Kv. dyrt, dyrt ‘allra dyrast’: Om du får trehundra, dyrt, dyrt, får du inte mer för fåret Als. nästan, nästan ‘nätt och jämnt’: Om det är med skjuts, så går det nästan, nästan, men till fots vill jag inte gå Als. Sommargrödorna klarade sig nätt och jämnt, men rågen gick helt förlorad Rod. hur mycket och hur mycket ‘väldigt mycket, väldigt länge’: Det fanns hur mycket skämt som helst i kungens slott Jrk131. Jag kunde ha letat hur länge som helst, men ändå inte ha hittat Plt. så mycket och så mycket ‘väldigt mycket’: Det finns så mycket bär i skogen — bara att plocka Als. öga mot öga ‘rakt, i någons närvaro, inför någons ögon’: Tala öga mot öga, inte bakom ryggen på någon Slnt. Nu måste du få se din skapare öga mot öga MP189. man mot man ‘tillsammans’: Låt oss gå till arbetet man mot man Mair. ord för ord ‘helt exakt’: Han berättade ord för ord vad jag hade sagt Als. en till en ‘alla lika stora och vackra’: Alla tre döttrarna hans är en till en BsMtI12. axel mot axel ‘tillsammans’ Dž. dag efter dag ‘varje dag’: Dag efter dag går han och går — han är aldrig hemma Gs. Gravarna lockade åter offret — dag efter dag finner de så många! Mair. år efter år ‘varje år’: År efter år har det varit så Lp. morgon efter morgon ‘varje morgon’: Stig upp morgon efter morgon och led ut boskapen Gs. dag ut och dag in ‘varje dag’: Alla de där väntade på honom dag ut och dag in M.Valanč. Han är på benen dag ut och dag in KBI22. år efter år ‘varje år’: År efter år födde de upp fler hästar rs. ända från början till slut ‘oavbrutet’: Han säger allt han vet, ända från början till slut Skr. Fälten är gödslade ända från början till slut Er. Jag läser tidningen från början till slut Sts. då och då ‘vid bestämda tider, regelbundet’: Han äter då och då tre gånger om dagen J. Metaforiska fraseologismer har vissa gemensamma drag med idiom, både vad gäller deras helhetlighet och struktur, men är ändå fortfarande knutna till de direkta betydelserna hos orden som de består av. Denna egenskap gör det möjligt att urskilja dem som en separat, stor grupp fraseologismer. c) Fraseologismer av övergångskaraktär. Indelningen av fraseologismer i två grupper innebär inte att man kan dra en skarp gräns mellan dem. Det förekommer alltid fraseologismer av övergångskaraktär som väcker frågan om en fraseologism fortfarande är metaforisk eller om dess semantiska betydelse har förlorat och inte längre känns så nära sambandet med uttryckets direkta betydelse att fraseologismen kan betraktas som ett idiom, t.ex.: tala tanden varm ‘försöka övertyga, prata om något; lugna eller lura någon genom att prata’: Han bara pratar för att jag ska göra just det Pn. Du kan inte prata honom till rätta, tro inte det, han förstår, även om han är ett barn Ut. fånga små tuppar 265 'sjunga falskt med en gäll röst': Vad är det här för sång — han fångar bara små tuppar Gs. stoppa i fickan någon 'överskyla, berömma eller försvara någon alltför mycket': Stoppa inte honom också i fickan! Srv. köra (arbeta) någon i hunddagarna 'förödmjuka, skälla ut och förbanna någon ordentligt': Han blev ordentligt utskälld VP17. De körde varandra i hunddagarna Skr. dra något genom tänderna 'göra narr av någon, håna någon': Han hånar alla Dkš. böjas över skaftet 'bli till åren': Pojken har redan blivit till åren och får inte längre någon hustru Šts. Vid första anblicken verkar det som om den semantiska betydelsen hos de här fraseologismerna inte har något samband med betydelsen hos deras komponenter. Men vid närmare granskning kan sambandet fortfarande kännas. Jämför till exempel fraseologismen tala tanden varm med uttrycket: ”Han besvärjer tandvärken” Km, där verbet besvärja betyder 'bota med besvärjelser, förtrolla', så blir det liksom tydligt varför fraseologismen tala tanden varm betyder 'övertala, lugna genom att prata'. Detsamma gäller fraseologismen fånga små tuppar, vars semantiska betydelse 'ge ifrån sig ett gällt ljud när man sjunger och plötsligt sjunga falskt' kan kopplas till pipandet från en tupp som någon fångar eller har fångat. På liknande sätt kan man också förklara de andra exemplen här: stoppa i fickan, köra någon i hunddagarna (arbeta någon), dra något genom tänderna, böjas över skaftet genom att koppla dem till motsvarande uttryck i direkt betydelse. Det kan finnas olika uppfattningar om huruvida de ska betraktas som idiom eller metaforiska fraseologismer, eftersom fraseologismerna själva här är av övergångskaraktär. Därför hänförs liknande fraseologismer i ”Lietuvių kalbos žodynas” ibland till idiom och ibland till metaforiska fraseologismer. Detsamma gäller uttryck av övergångskaraktär som pendlar mellan fria ordkombinationer och metaforiska fraseologismer. Till exempel kan uttrycken fälla tårar 'gråta bittert', svettas 'arbeta hårt så att man svettas', utgjuta blod 'kämpa en blodig kamp' fortfarande betraktas som metaforiska fraseologismer, eftersom de fortfarande har en viss grad av metaforiskhet. Men det finns fasta ordkombinationer där en ords icke-fria betydelse förverkligas, det vill säga en betydelse som ordet har endast i kombination med en begränsad grupp ord, t.ex.: rikta blicken, rikta uppmärksamheten 'intressera sig', rikta blicken 'se', ställa en fråga 'fråga', ge en order 'befalla', ge ett svar 'svara', inta frukost (lunch osv.) 'äta frukost (lunch osv.)', föra oväsen 'låta mycket', hålla bröllop 'ordna, hålla bröllopsfest', känna skam 'skämmas', få vett 'komma till sans, bli klokare' osv. Ordgrupper av denna typ har nästan ingen metaforiskhet, eftersom deras semantiska betydelse beror på betydelsen hos de ingående komponenterna, och därför betraktas de inte som fraseologismer. Fraseologismer av övergångskaraktär är relativt vanliga i språket. Därför måste man i lexikografiskt arbete, när olika grupper av fraseologismer placeras på olika ställen i en artikel, känna till de karakteristiska dragen hos fraseologismgrupperna mycket väl. Endast på så sätt kan man undvika stora inexaktheter när fraseologiskt material presenteras. d) S a m m a n s a t t a t e r m e r. Olika sammansatta termer inom vetenskap, teknik, produktion och andra områden är också fasta ordkombinationer. Vissa av dem är mer eller mindre fria, återger den verkliga verkligheten, och deras komponenter förstås i bokstavlig betydelse, t.ex.: bordssalt, skrivbord 266 , krukväxt, långsträckta vokaler, produktivkrafter, krigsanstiftare, fredsförespråkare, lunginflammation, skata på resa, straffrätt, lätt industri, smalbladig groblad osv. De är vanliga fasta ordkombinationer, ofta sådana som endast anger en art, men inte idiomatiska ordkombinationer, och bör därför inte betraktas som fraseologismer. Andra sammansatta termer, som till största delen har uppstått i det litauiska folkspråket, är nomenklaturbeteckningar för föremål eller företeelser. Den bokstavliga betydelsen hos komponenterna i denna typ av sammansatt term har här försvunnit, kan inte längre förnimmas, och termens betydelse härleds inte från dem. Särskilt många termer av denna typ finns inom botanik, zoologi och andra områden, t.ex.: a) botanik: göktofflor 'göknycklar' (Orchis), harens kål (Oxalis acetosella), Marias svärd 'mariatistel' (Silybum marianum), solens små tårar (Drosera); b) zoologi: åskans beckasin 'en sådan fågel' (Scolopax gallinago), älvans häst 'en sådan skalbagge' (Libellula), havets svin 'ett havsdjur av valarnas familj' (Phocaena), Adams huvud 'en stor nattfjäril' (Acherontia atropos); c) geologi: yxsten 'nefrit', blodsten 'hematit', djävulens (älvans) finger 'belemnit'; č) hydrologi: älvans bälte 'regnbåge'; d) astronomi: vagnens hjul 'en konstellation av sju stjärnor i den norra delen av himlen' (Ursa Major), fågelvägen 'synen av avlägsna delar av galaxen'; e) kemi: levande silver 'en flytande, vit metall' (Hg) m.fl. Till dessa sammansatta termer hänförs också sammansatta benämningar på olika folkliga lekar, t.ex.: hugga skor, baka bröd, bryta hampa, gå med påkar, bära kaffe, slå klumpfoten, driva grisen till herrgården, slå grisen, hugga kål, fånga räven, fånga tallar, dra upp rädisa osv. Eftersom de ingående komponenterna i sammansatta termer av denna typ förlorar sin bokstavliga betydelse, klassificeras de i ”Lietuvių kalbos žodynas” som idiom. Det finns även andra sammansatta termer vars betydelse kan knytas till komponenternas bokstavliga betydelse, t.ex.: barmhärtighetssyster, sjuksköterska 'kvinna med medelhög medicinsk utbildning vid en vårdinrättning', daghem 'uppfostringsinstitution för barn i förskoleåldern', akuthjälp 'sanitär organisation som ger akut medicinsk hjälp till personer som plötsligt insjuknat eller råkat ut för olyckor' och liknande. I ”Lietuvių kalbos žodynas” förs de till gruppen metaforiska fraseologismer. 2. Fraseologismernas presentation i ”Lietuvių kalbos žodynas” När en förklarande ordbok sammanställs bör en fraseologism behandlas på samma sätt som varje enskilt ord, eftersom den också är en viss språklig enhet som inte semantiskt kan delas upp i enskilda ord. En fraseologism bör i ordboken, liksom ett enskilt ord, ha en egen plats där dess betydelse förklaras och belägg för denna betydelse ges. 1) F r a s e o l o g i s m e n s h u v u d o r d. En fraseologism bör tas upp i ordboken lika många gånger som den innehåller fullbetydande ord, men betydelseförklaringen och belägget ska ges endast på ett ställe, nämligen i artikeln för det uppslagsord som betraktas som det viktigaste, det centrala ordet i fraseologismen. I artiklarna för de övriga ord som ingår i fraseologismen förklaras dess betydelse inte längre, och 267 illustreras inte längre, utan det hänvisas endast till det ord där det förklaras och illustreras med exempel. En av de svåraste frågorna inom fraseologin i det lexikografiska arbetet uppstår: hur fastställer man fraseologismens huvudord, det vill säga den komponent från vilken fraseologismens semantiska betydelse härrör och som fraseologiserar ordkombinationen? Även om S. Ožegov säger att ”man måste överge den nihilistiska tanken att det skulle vara omöjligt att fastställa huvudordet i en fraseologisk enhet”6, stöter vi ändå ofta på stora svårigheter i det praktiska arbetet med att fastställa fraseologismens huvudord, eftersom det inte alltid är klart vilket ord som är det fraseologiserande. Samma författare medger vidare att man vid fastställandet av fraseologismens huvudord inte kan tillämpa en och samma princip på alla typer av fraseologismer. I vissa fall sammanfaller det fraseologiserande ordet med det grammatiskt styrande, i andra med det styrda, och i åter andra kan det vara frasens första betydelsebärande komponent. Valet av fraseologismens huvudord beror både på fraseologismens struktur och på komponenternas semantiska tyngd, vilken inte är lätt att fastställa och inte heller fastställs på samma sätt av alla. Därför går det inte att finna tydliga och strikta principer och kriterier för att fastställa fraseologismens huvudord. Å andra sidan är det inte nödvändigt att lösa frågan om huvudordet i fraseologismen vid redigeringen av den första upplagan av ”Lietuvių kalbos žodynas”, eftersom lösningen ännu inte skulle kunna tillämpas i det praktiska arbetet. Litauiska fraseologismer lyfts för första gången fram som självständiga semantiska enheter i ”Lietuvių kalbos žodynas”, och detta först från och med den tredje delen; därför är det omöjligt att placera dem i ordbokens artiklar för de relevanta orden. Om fraseologismerna placerades och förklarades där de enligt sitt huvudord borde placeras och förklaras, skulle det ofta hända att förklaringen av betydelsen och illustrationen av en fraseologism som lyfts fram måste skjutas upp till senare ordboksdelar som ännu inte tryckts, eller till de två första tryckta delarna, där de ännu inte hade lyfts fram. Ordbokens användare skulle då inte kunna få kännedom om vissa fraseologismers semantiska betydelse förrän alla delar av ordboken hade publicerats och de två första hade redigerats om. Till exempel är huvudordet, det fraseologiserande ordet, i fraseologismen varnas ganyti ’glo, se sig omkring’ det ord vars artikel ska innehålla och förklara fraseologismen, låt oss säga varna, men artikeln för det ordet kommer först i ordbokens näst sista del. Det fraseologiserande ordet i fraseologismen dinderi mušti ’gå sysslolös’ är dinderis, som redan kom med i ordbokens andra del, där fraseologismer ännu inte lyftes fram och förklarades som självständiga språkliga enheter. Av dessa skäl anges fraseologismerna i den första upplagan av ”Lietuvių kalbos žodynas” med betydelseförklaringar och illustrationer, för att man inte ska behöva hänvisa till ännu otryckta eller redan tryckta delar I–II, inte alltid i artikeln för huvudordet, även om huvudordet vore tydligt. Varje fraseologism lyfts fram lika många gånger som den har 6 С. И. Ожегов, О структуре фразеологии. — «Лексикографический сборник», вып. 2, 41, АН СССР Институт языкознания», Москва, 1957. 268 betydelsebärande och ibland även betydelselösa ord. Betydelsen förklaras och illustreras endast i artikeln för ett av orden i uttrycket. I artiklarna för de övriga orden hänvisas i stället till det ord vars artikel redan innehåller betydelseförklaringen. I ordbokens andra upplaga kommer det att bli möjligt att presentera alla fraseologismer så som de verkligen bör presenteras. 2) Fraseologismernas placering i artikeln för uppslagsordet. När fraseologismer förs upp som självständiga lexikala enheter måste deras plats i artikeln för uppslagsordet fastställas. I de ryska ordböcker som redigerats av D. Ušakov (1935—1940), S. Ožegov (1952) och Ryska språkinstitutet vid Sovjetunionens vetenskapsakademi (1957—1961) i fyra band placeras alla typer av fraseologismer i slutet av uppslagsordets artikel, efter alla betydelser, efter romben. Samma tillvägagångssätt används i ”Dabartinės lietuvių kalbos žodynas” (1954) och i den lettisk-ryska ordboken (se ”Latviešu-krievu vārdnīca”, 1953), men där används en triangelsymbol i stället för romben. I den stora ordboken över det ryska litteraturspråket (se ”Словарь современного русского литературного языка”), som ges ut av Ryska språkinstitutet vid Sovjetunionens vetenskapsakademi, placerades fraseologismer i de tre första banden, markerade med gles stil, efter en liten romb i illustrationerna vid betydelserna. Först från och med det fjärde bandet markeras idiom och metaforiska fraseologismer med fet stil och placeras efter tilde-tecknet (∼) på två ställen i uppslagsordets artikel. De som kan knytas till vilken som helst av ordets betydelser placeras omedelbart efter illustrationen till den motsvarande betydelsen, medan de som inte kan knytas till någon betydelse placeras på en ny rad i slutet av uppslagsordets artikel. Endast ”fraseologiska kombinationer” (фразеологические сочетания) behålls efter den lilla romben i illustrationen, såsom i de tre första banden, där alla typer av fraseologismer behandlades på detta sätt. I den polska ordboken (se ”Słownik języka polskiego”, I t., A—C, 1958), redigerad av W. Doroszewski, anges fraseologismer, ungefär som i den nämnda stora ordboken över det ryska litteraturspråket, dels vid ordets betydelser, dels i slutet av artikeln. Skillnaden är att båda grupperna anges på en ny, indragen rad efter romben och beteckningen fraz. (◊fraz.). Med samma romb skiljs även överförda betydelser (◊przen.) och ordspråk (◊przysł.) ut. Av prospektet till den ukrainska förklarande ordboken (se ”Проспект тлумачного словника української мови”, Київ, 1958) framgår att man också avser att placera fraseologismer på två ställen: vid enskilda betydelser och i slutet av artikeln. I alla äldre litauiska ordböcker, till exempel K. Širvydas, J. Brodovskis, P. Ruigys och K. Milkus, liksom i senare verk av G. H. F. Nesselmann, F. Kurschat och framför allt A. Juška, finns mer eller mindre fraseologiskt material, som till största delen består av talesätt och ordspråk. Endast i A. Juškas ordbok finns, utöver talesätt och ordspråk, redan många idiom och metaforiska fraseologismer. I alla de nämnda ordböckerna presenteras fraseologismerna dock inte som självständiga språkliga enheter utan som illustrativt material till enskilda ords betydelser. I de två första banden av ”Lietuvių kalbos žodynas” lyfts fraseologismerna inte heller ut separat, utan lämnas i illustrationerna till ordens betydelser. Deras innebörd förklaras inom parentes, och ofta lämnas den oförklarad, till exempel: 269 balsas sm. (4)... 6. betydelse, tecken: Jag har liten röst där Švnč. Han finns inte ens tillstymmelse till röst från Sch107. Efter en liten stund fanns inte ens en röst kvar av brödet (visą suvalgė) Ž. Vi sliter och river, men det finns inte ens en röst kvar av brännvinet Ž. Solen syns inte ens tillstymmelse till Ž. Inte en skymt av den lilla trädgården (när man letar) Šts. Jag är rädd för lökspad och har inte ens en röst Nt. Här förekommer fraseologismen nė (nei) balso ’inte alls, inte det minsta’ i illustrationen till ordets betydelse, utan ens någon förklaring. Ett annat exempel: dantis, -ies sf. K, Tlž; sf, sm. B, R408, MŽ550, N; sm. SD374 (4), dantis, -čio (3, 4) 1. anat. tand: Kindtand, molar Kl167... Han tog med sig bara en liten bit ost på en tand Ll. Som man kan se, inte på tanden (nepatinka) tycker du om den här maten Vrn....Brodern har länge varit förtjust i henne (jam ji patinka) Gs. Jag har länge vässat tanden mot honom (pykstu) Rdm....Hon har länge haft en tandvärk, så att hon kan köpa den där klänningen Lkš. Varför talar du om för en frisk person att han har tandvärk — du är skyldig, och så är det med det! Rgv. Han höll på och höll på och bet av en tand (nieko nepešė) Jnšk.... Här förklaras innebörden av vissa fraseologismer inom parentes, medan andra (dantį skauda ’man blir orolig, det bekymrar en’, dantį užkalbėti ’försöka övertala, lugna genom att prata, lura’) inte förklaras. Det var inte ändamålsenligt att låta fraseologismerna stå kvar i illustrationerna. Därför började man från och med det tredje bandet lyfta ut olika fraseologiska enheter ur illustrationsmaterialet och ange dem separat. Vissa av dem, de mer idiomatiska, markeras med fet stil och placeras efter att deras betydelse har förklarats, i slutet av artikeln för det motsvarande uppslagsordet, efter alla betydelser, på en ny rad efter romben (◊). Andra, mindre idiomatiska, markeras inte med någon särskild stil och lyfts inte ut separat; i stället lämnas de kvar i den illustrerande meningen, efter att deras betydelse förklarats inom parentes (och inte alltid), och meningen placeras efter triangeln (△), i slutet av illustrationen till betydelsen hos det aktuella uppslagsordet. Ytterligare andra fraseologismer lämnas helt enkelt i illustrationen, ofta utan att deras betydelse ens förklaras, till exempel: galas sm. (4)... 9. undergång; död, hädanfärd: Imperialisternas nära förestående och oundvikliga undergång driver dem till vansinne Tiesa1953, 67. Meisteris far Kastantas åt upp en liten kruka med surmjölk strax före slutet P.Cvir. I stridsfälten gick regementena i fascistarméns divisioner ett olycksaligt slut till mötes A.Vencl. Han skriker som om han höll på att gå under J.Jabl. Göra slut på sig (begå självmord) BŽ267. △ Blir du sjuk, är det ute med dig (det är mycket illa) Sml. Många människor gick under (dog) Š. Nu går allt mot sitt slut (går under) J.Jabl. Käppen har inte gått av i änden (har inte gått under) — jag hittade den Šts. 10. bildl. olycka, hin håle: Må du hamna någonstans, olycka! An. Olyckan förde dig hit! Vrn. Vad i all världen förde dig hit! Dkš. Olyckan för dig, syns du inte! Ds. Han kommer att ställa till olycka för dig, vänta bara inte (han kommer inte)! Alk. Han kommer att göra slut på dig så snabbt (det går inte fort)! Lp....En riktig olycka med henne Dsn. || pl.: Olyckan vet vart han gick! Sk. För tusan, vad kallt det är här! Vs. Dra åt helvete! rš. För allt i världen, åk åtminstone hem! Lp. ◊ alla möjliga ändar... allt: Petras var en mångsysslare (kunde allt, passade till allt) J.Jabl. För pengar får du allt möjligt OG91... De har allt möjligt (har allt) Lp. Allt hos dem (allt) har brunnit upp Lnkv.... 270 Under betydelse 9 har meningen ”Skriker som om han höll på att bli avrättad” med fraseologismen galą daryti ’döda’ inte lyfts ut ur triangeln, utan lämnats i illustrationsexemplet, och betydelsen har inte ens förklarats. galą pasidaryti ’begå självmord’ är också en fraseologism, men den har inte lyfts ut ur triangeln, trots att betydelsen har förklarats. I betydelse 10 innehåller alla exempel fraseologismer av expressiv-emotionell karaktär, men de har inte lyfts ut ur triangeln, och betydelsen förklaras bara för två av fraseologismerna. I de följande banden av ”Lietuvių kalbos žodynas” förekommer fraseologismer som lämnats i illustrationsexemplen och inte ens förklarats mer sällan, till exempel: berg sm. (3).... (1)... 1. en hög höjning av marken:... Bergen är täckta av stubbar, sluttningarna kala! Vem tror på er forna skönhet? A.Baran. I bergen kretsar grå örnar S.Nėr... De ställer nätet mot strömmen (mot strömmen) Ds. Våren är inte långt borta (nära) tsp. Inte heller är rågskörden långt borta (inte längre långt borta) Pc. Den ene välter berg över den andre (en mängd olika olyckor) Skd. 2. bildl. en stor mängd av något (mycket): Han kokade till en hel massa viltkött rs... Gyllene berg hittar man ingenstans Ds... △ Om jag vore frisk skulle jag välta berg (uträtta mycket) Gs. Han är beredd att välta berg (göra mycket) Šl. 3. en hög: Vagnen kommer att vara fullastad Krtn. ♢ *uppifrån (l. zgóry) adv. i förväg: Kan du betala i förväg? Pn... I illustrationen till den andra betydelsen har meningen ”Guldberg finner man ingenstans” lämnats kvar utan att lyftas ut ur triangeln, och betydelsen av fraseologismen aukso kalnai ’många rikedomar’ har inte förklarats. Fraseologismerna presenteras ändå inte tillräckligt väl i ”Lietuvių kalbos žodynas”. För det första är det olämpligt att under samma markering (△), där fraseologismerna placeras, också ta upp ordspråk, talesätt, gåtor och andra bildrika uttryck. I dem försvinner inte ordens bokstavliga betydelse, och därför kan de användas som illustrationer av uppslagsordets betydelse. För det andra är det olämpligt att inte lyfta ut fraseologismerna ur triangeln och inte framhäva dem med ett avvikande typsnitt, samt att inte ange deras betydelseförklaring. En fraseologism som inte lyfts ut ur meningen och inte framhävs med ett avvikande typsnitt blir liksom osynlig och svårare att lägga märke till. Ibland händer det också att förklaringen inom parentes snarare syftar på hela meningen än på själva fraseologismen, till exempel: ”Efter en liten stund fanns det inte en smula bröd kvar (åt upp allt)” Žem. Här syftar förklaringen åt upp allt inte på fraseologismen nė balso, utan på verbet nebliko. Varje fraseologism i ordboken bör anges som en separat lexikal enhet, ett självständigt ord, och inte lämnas i illustrationsexemplet. Metaforiska fraseologismer som kan knytas till vilken som helst av uppslagsordets betydelser placeras lämpligast omedelbart efter det material som illustrerar den relevanta betydelsen (inte på en ny rad), utanför triangeln (△). Idiom och sådana fraseologismer som inte kan knytas till någon av uppslagsordets betydelser bör flyttas till slutet av artikeln, efter alla betydelser, och anges på en ny rad utanför romben (♢). Ordspråk, talesätt och andra bildrika uttryck där ordkombinationerna ännu inte är särskilt fasta i språket, så att 271 Om man kunde betrakta dem som fraseologismer, vore det bättre att placera dem i slutet av artikeln om ordets betydelse, efter taktecknet (∧), och inom parentes förklara deras betydelse, om möjligt. Då skulle till exempel artikeln för ordet ganyti se ut så här: ganyti, gano, ganė 1. tr., intr. vakta på betesmark (boskap, fåglar): Jag vaktar fåren SD242. Herden vaktar boskapen J. Vems boskap betar här? J.Jabl. Medan jag vallade min brors gödboskap, kom tre unga karlar ridande KlvD7. Jag fann en liten herde som vallade hästarna J.Jabl. När jag var ung vallade jag getter i skogen (sång) J.Jabl. Jag tänker inte valla de där getterna och ströva omkring bland videbuskarna (sång) Krž. På den gröna ängen vallade jag gäss och strövade också omkring där (sång) Sn. Han vaktar där boskapen betar Dkš. Mor skickade ut mig för att valla J.Jabl. Herdinnan dröjer länge innan hon kommer tillbaka från vallningen Ds. I går hade vi en vallningsdag (i går var det vår tur att valla) Rm. Det finns många ängar för bete (där boskap betar) OG404. ∧ Valla fåren utan att se vargen (var alltid på din vakt) S.Dauk. Valla inte grisen i trädgården (släpp inte in en ovårdad, smutsig person där det är rent och fint — han kommer att smutsa ner) TŽIII382. Vad du än har vallat, fortsätt valla B. ∧ valla ögonen rš beundra något. Tack för att du vallade! Sut psn. hälsning till herdar som vallat. Gå och valla hundar! Ašb skällsord. Gå härifrån, visa dig inte! Jag har inte vallat grisar med dig (honom) Mlt nedsättande. du (han) är inte min jämlike. || refl.: En man går vidare och får syn på en betande tjur Sl59. Eller skulle du springa iväg och se hur hästarna betar Mš. Inte långt från dem betade en stor svinhjord rš. ∧ ögonen betar på någon någon beundrar något: Mina ögon betar över vackra vyer rš. 2. tr. bildl. vakta, se efter: Farfar vaktar trädgården så att barnen inte plockar äpplena Švnč. Mor vaktar barnen J. De där barnen måste vaktas hela dagarna; man hinner inte ens ta itu med arbetet Rs. Barnen behöver fortfarande vallas (de behöver tillsyn och fostran) Dr. Det finns inte tid att festa — man måste sköta livet Er. Håll uppsikt över de där bina (se till att de inte svärmar) Grg. Vargen sprang snart till byn, inte för att hälsa på, utan för att rädda sitt liv V.Kudir. Alla måste kunna sköta sin hälsa rš. Valla henne som ludd bort från elden! Lš. ∧ Var och en sköter sig som han kan (var och en klarar sig så gott han förmår) Ds. Det är därför han har en struma, för att valla grodor Jnš. ∧ valla stugan skämts. vara hemma hela tiden, aldrig gå ut: Katten har vant sig vid att hålla sig i stugan Krkl. 3. tr. bildl. kyrkl. rädda, befria: Medan jag räddade andras själar fördärvade jag min egen. Sln. Jag befallde att du skulle valla mitt folk ChlKrn17,6. 4. refl. låta hästarna beta under resan: Om du inte låter hästarna beta kan du inte resa så långt Er. När vi färdades till Panvežys lät vi hästarna beta två gånger Slm. 5. refl. bildl. äta: Låt oss äta så länge det finns mat på bordet Vj. I ormens hus finns allt — ät och roa dig bara! ps. ◇ valla med ögonenhåna, skratta åt någon: Må smöret få dina ögon att beta! Arm. inte valla ögoneninte skämmas: Ona skäms inte — hon säger vad som faller henne in (säger) Užp. Den som inte skäms för att be får också mat (den som inte skäms för att be får också) Prng. valla gettervara nyckfull, trilskas: Mina barn vallar smågetter Skr. valla kråkorse sig omkring, dagdrömma: Läs, stå inte och dagdröm! Žem. Om flera fraseologismer måste stå på samma ställe följer man vid deras placering alfabetisk ordning (jfr artikeln om den första betydelsen av ordet ganyti ovan) 272 ). Om det finns flera varianter med samma betydelse behöver alfabetisk ordning inte följas, utan de förs samman i en grupp. Funktionsord ordnas alfabetiskt endast när fraseologismen börjar med ett funktionsord och detta ord liksom fungerar som signal för hela fraseologismen, till exempel: še tau, kaip mat och liknande. En fraseologism kan ha inte bara en betydelse utan flera. I sådana fall skiljs betydelserna åt på samma sätt som betydelserna hos enskilda ord: först anges den vanligaste betydelsen, därefter den mindre vanliga och sedan den bildliga, om en sådan finns. Betydelserna bör skiljas åt med bokstäverna a, b, c osv., till exempel: atkąsti tr..... 3. slita av, bita av (om tänder): Bröd med hårda bitar — jag bet av en tand (det gjorde ont i tänderna, jag kunde inte bita) Ds. Han bet av en tand medan han tuggade VP8. Även hunden biter av en tand Kp. △ bita av en tand a) lugna sig, tappa fart: Först kastade han sig här ivrigt in i skogen, men sedan tappade han sugen Lkč. Först arbetade han så entusiastiskt, men nu har han redan tappat sugen (han har tröttnat) Grž... b) bli besviken, missta sig: Fienden, som ville förgöra oss, fick sig en rejäl törn rš... Han fick sig en törn på den här läraren Nč... c) hämnas: Har du redan hämnats? Grž. En sådan presentation av fraseologismer i ”Lietuvių kalbos žodynas” skulle tydligt skilja dem från fria ordkombinationer och bildrika uttryck, som saknar de viktigaste kännetecken som gör det möjligt att betrakta fraseologismer som språkliga enheter vilka blivit föremål för en egen språkvetenskaplig disciplin — fraseologin. ”Lietuvių kalbos žodynas” skulle, genom att tillhandahålla ett omfattande bearbetat material om fraseologi, lägga grunden för ingående studier av detta intressanta språkfenomen. I denna artikel läggs nya förslag fram för övervägande, i syfte att presentera fraseologismer mer exakt i ”Lietuvių kalbos žodynas”. Om de visar sig vara tillräckligt välgrundade och genomförbara, skulle de kunna tillämpas i senare band av ordboken. För närvarande är den mest angelägna uppgiften att undanröja de inexaktheter som förekommer i ordbokens redigeringspraxis och som beror på en felaktig behandling av fraseologismer. Som nämnts ovan började fraseologismer i allmänhet undersökas först helt nyligen, och de litauiska fraseologismerna har man, kan man säga, ännu inte alls undersökt. Utan tillräckliga teoretiska kunskaper om fraseologismernas väsen, egenskaper och typer är det inte alltid möjligt att skilja dem från fria ordkombinationer. Därför förekommer det ofta i ordböcker inexaktheter i fråga om uppslagsord, betydelseförklaringar och användning av fraseologismer som belägg; många sådana kan också påträffas i ”Lietuvių kalbos žodynas”. Vid den fortsatta redigeringen av ordboken, och i strävan att identifiera och presentera fraseologismer på ett korrekt sätt, måste man ha följande viktigaste aspekter av den lexikografiska behandlingen och analysen av fraseologismer i åtanke. Bristande förståelse för dessa leder till fel och inexaktheter i det lexikografiska arbetet. a) Ett ord som endast förekommer i en fraseologism är inte självständigt och har inte någon egen semantisk betydelse när det betraktas isolerat. Därför kan man inte ta ut det ur förbindelsen och uppföra det 18. Kalbotyros klausimai, IV 273 i uppslagsordet för ordartikeln, förklara dess betydelse, som ordet inte har när det tas för sig, till exempel: kadė sf. (2) tid: Kuri tat kadė Kos152. Ordet kadė används inte utanför en fras och har inte betydelsen ”tid”. Det är endast hela frasen kuri tat kadė som betyder ”för mycket länge sedan, när det nu var” (jfr Kos152:s förklaring av frasen på polska: które to czasy, kiedy to było rzeczy!). Ett annat exempel: kanka sf. (2) början, tillfälle: De fällde trädet vid ett tillfälle Vkš. När vi nu har börjat, låt oss avsluta det vid samma tillfälle Vkš. Stadsborna gör av med pengar vid samma tillfälle (får och spenderar) Kal. Ordet kanka används inte heller utanför en fras och har inte betydelsen ”början, tillfälle” — den har härletts ur fraserna viena kanka, ta kanka, ta kanka ”med den början, genast, utan att vänta”. Eftersom frasens komponent kanka saknar egen betydelse och inte används utanför frasen, uppstår det i språket också andra varianter av frasen, ibland till och med med grammatiskt oförenliga komponenter, till exempel: När man hinner ta bort torven från gropen vid samma tillfälle blir det lättare att få upp den LK. Det innebär alltså att det i språket, i stället för ta kanka, också finns uttrycket tuo kanka med samma betydelse. Ordboken innehåller fler liknande fall där ett ord lyfts ut ur en fras och tilldelas en betydelse som det inte har utanför frasen, till exempel: abejas sm. (1) tvivel: Utan tvekan kommer jag att stiga upp, jag kommer inte att försova mig Slnt. Utan tvekan ljuger han Grž. När det gäller mig skulle jag ännu kunna gå upp tidigt (jag skulle nog kunna gå upp tidigt) Ob. Den där flickan är dessutom osäker på om hon ska gå Alk. Vad är han för slags hantverkare — han arbetar på måfå: lyckas det så är det bra, går det sönder så blir det ingenting Lnkv. Ordet abejas används inte utanför en fras och kan därför inte ha någon självständig betydelse. Det finns bara fraser där det används: ant abejo būti ”inte vara säker, tvivla”, ant abejo dirbti ką ”arbeta utan att veta hur det kommer att sluta; det får gå som det går”, be abejo ”självklart, visst, det råder inget tvivel”, su abejų ”tvivelaktigt”. Ett tydligt exempel på hur det ibland är omöjligt att ange en betydelse som inte finns för ett ord som lyfts ur ett fraseologiskt uttryck är artikeln om ordet dinderis: dinderis sm. (1) 1. scom. latmask, luffare: Vad ska den där dinderis göra — han stryker omkring, inget annat Lž. Petriuk, din luffare, tänker du inte gå till böckerna? Sd. 2. ’?’ (i uttryck): Han går och slår dinderis hela dagarna (driver omkring, latar sig), men är rädd för arbete Kl. Den andra betydelsen av ordet dinderis är oklar och har lämnats med ett frågetecken; det anges endast att den används i uttryck. I själva verket har ordet dinderis bara en betydelse: ”latmask, luffare”. Det har ingen andra betydelse alls; det finns däremot en ordkombination — fraseologismen dinderį mušti, som betyder ”gå sysslolös, lata sig”. Det bör sägas att artikelförfattaren resonerade och övervägde den andra betydelsen av ordet dinderis, men eftersom fraseologismerna i de två första banden av Ordboken, som självständiga enheter, 274 eftersom de inte fördes fram, fann man inte heller något sätt att ta upp uttrycket *dinderį mušti* i en ordboksartikel. b) Den semantiska betydelsen hos ett fraseologiskt uttryck kan inte tillskrivas någon enskild komponent, eftersom den inte kan ha den. Det händer att ett ord med åtminstone några betydelser tilldelas en betydelse som det inte har, men som hela uttrycket har, och som det nämnda ordet ingår i, till exempel: aušinti, -ina, -ino... 3. prata strunt: Jag vill inte *aušinti burną*, det vill säga prata J. *Aušink neaušink burnos* — du får ändå ingenting Gs. *Neaušink tu savo kakarinės* Vv. *Neaušink dantų* — du får ingen lön Kair. *Neaušink be reikalo liežuvį* Dov. Han [hunden] *aušina snukį* ännu mer på natten än på dagen Ms. I meningarna som ges här har ordet *aušinti* inte betydelsen ”prata strunt”. Den betydelsen har uttrycket aušinti burną och dess varianter: aušinti kakarinę, aušinti dantis, aušinti liežuvį och aušinti snukį bildligt ’prata’. Fler exempel: dumti, dumia, dumė... 12. ljuga, bedra, vilseleda; förhäxa: Försök inte *dumi man akis* i onödan; jag är inte så dum att jag skulle tro på det Jrb. Vem skulle nu tro på underverk — *dumia akis*, det är allt Kair. De *dumia mums akis* med sina vackra små tal Vaižg. Verbet dumti har ensamt, utan att ingå i ett uttryck med andra ord, inte betydelsen ”ljuga, bedra, vilseleda”. Den har härletts ur betydelsen hos hela uttrycket dumti akis ”bedra”. galvà sf. (3) 1. kroppsdel... 5. liv, levnad; död: Lev utan huvud, men inte utan ära (ära) Kt. Utan pressen är vi som utan huvud Blv. Efter honom blev hon kvar med barnen BŽ325. Jag vet inte, barn, hur ni kommer att leva efter mitt huvud (när jag dött) Jnšk. Den nye svärsonen... blev kung efter hans huvud Sch171. Det anstår oss att sörja för dem som kommer att leva efter vårt huvud A.Baran. Hela den där trädgården tillfaller mig efter ditt huvud Ašb. Han börjar regera först efter mitt huvud Srv.... Nons, luta er inte mot mitt huvud Jnšk. Om alla levde så som de levde medan svärfadern ännu var vid liv (medan svärfadern ännu levde) Lp.... En löjtnant... blev dömd till fängelse till sin levnads slut (dömd till döden, dömd för livstid) Kel1862,100. Jag sätter mitt huvud i pant, eller ger mitt huvud, om detta inte är sant S.Dauk. En bror dök upp och sätter huvudet på spel för en krans (är beredd att dö) Sln.... I kriget lade fienderna ner många huvuden (många fiender dog) rš. Man kan mycket snabbt mista huvudet BM83. Svärdottern sörjde i tre veckor, systern i tre år, och den gamla modern fostrade henne — så länge det lilla huvudet levde (till döden) StnD28. Hela sitt liv, så länge huvudet lever JV655. Han gjorde det på eget huvud (med risk för sitt eget liv) J.Jabl. I de två första meningarna, som illustrerar ordet galvas femte betydelse, har ordet galva den första betydelsen — ’kroppsdel’. I alla de andra exemplen förekommer ordet galva endast i fraseologiska uttryck, som har en egen betydelse, nämligen: po kieno galvos (galvai, galvą) ’när någon har dött’, prie (už) kieno galvos ’medan någon ännu lever’, iki gyvos galvos ’till döden’, galvą duoti (dėti) 275 ”möta döden”, så länge huvudet är vid liv ”så länge man lever”, göra något med sitt eget huvud ”göra något med risk för livet”, sätta huvudet till ”gå under”. På så sätt har ordet huvud inte betydelsen ”liv; död”. c) Ett fraseologiskt uttryck kan inte illustrera ett ords betydelse, eftersom uttrycket självt har en helt annan betydelse, som inte sammanfaller med betydelserna hos dess komponenter, t.ex.: apkąsti tr. 1. omfatta med tänderna: Han håller fast genom att bita. Bit dig i tungan, sluta gnälla i onödan. Han bet i hela läkten. || Praniukas såg på sin syster och bet orden tystnade. Han bet också ihop tänderna slutade prata strunt. I uttrycken apkąsti, dantis apkąsti ”tystna efter att ha talat” har verbet apkąsti inte betydelsen ”omfatta med tänderna”; därför anges meningar med dessa uttryck utanför exemplen som vanligen skiljer åt betydelsenyansen. Men här anges, utöver exemplen, även inte betydelsenyanser utan verkliga fasta idiomatiska uttryck, som bör redovisas separat som självständiga enheter och förklaras. Samma betydelse har också uttrycket liežuvį apkąsti, som även kan ha den bokstavliga betydelsen ”omfatta tungan med tänderna”, men i detta sammanhang (”Bit dig i tungan, sluta gnälla i onödan”) har det en bildlig, idiomatisk betydelse: ”tystna efter att ha talat”. I sådana fall, där ett fraseologiskt uttryck har lämnats kvar som illustration till ett ords betydelse, finns det fortfarande åtskilliga exempel i ”Lietuvių kalbos žodynas”, t.ex.: galva sf. (3)... 3. förstånd, insikt; tanke: Drūktenis överträffade båda svågrarna i resning, förstånd och vältalighet....Han kommer att be och be tills han gör dig helt förvirrad.... I den sista meningen är galvą susukti ett fraseologiskt uttryck med betydelsen ”göra förvirrad”. Det bör inte lämnas kvar som illustration till ordets betydelse, utan i stället redovisas separat och dess betydelse förklaras; den nämnda meningen bör ges som illustration av hur denna betydelse används. Ett annat exempel: kaulas sm. (1, 3) Klm, Arm 1. SD106, R, MŽ210, N, K, LSB194, M, AruP56, Slnt hård kroppsvävnad, del av skelettet: Benen bildar djurets skelett....Arbetet blev outhärdligt ända in i märgen (mycket). I den sista meningen är uttrycket įkyrėti iki gyvo kaulo fraseologiskt och betyder ”vara mycket påträngande”; därför passar det inte som illustration till den första betydelsen av ordet kaulas, utan bör redovisas separat. Det bör påpekas att det i band I–II av ”Lietuvių kalbos žodynas” är vanligt, och i band III–V mindre vanligt, att lyfta ut ett ord ur ett fraseologiskt uttryck, vilket endast används i uttrycket, tilldela ordet en betydelse som endast hela uttrycket har och illustrera ordets betydelse med fraseologiska uttryck. Detta visar att de som skriver ordboken ännu inte alltid lyckas skilja fraseologiska uttryck från fria ordkombinationer. SLUTSATSER 1. I „Litauiska språkets ordbok“ är det ändamålsenligt att dela in fraseologismerna i två grupper: idiom och metaforiska fraseologismer. Ordgrupper där en inte helt fri betydelse hos ett ord realiseras och vars semantiska betydelse 276 beror på betydelsen hos deras komponenter bildar inte en separat grupp, utan lämnas kvar i illustrationen av ordens betydelser. 2. Som idiom betraktas sådana fasta ordgrupper vars semantiska betydelse är monolitisk och omotiverad, det vill säga inte beror på betydelsen hos de komponenter som bildar dem, och som inte kan översättas ordagrant till andra språk. 3. Som metaforiska fraseologismer betraktas sådana fasta ordgrupper, vanligen med bildlig och överförd betydelse, vars semantiska betydelse endast potentiellt är förbunden med betydelsen hos de komponenter som bildar dem. 4. Sammansatta termer, som till största delen har uppstått i det litauiska folkspråket och fungerar som nomenklaturmässiga benämningar på föremål eller företeelser, betraktas också som fraseologismer. De vilkas semantiska betydelse inte beror på betydelsen hos de komponenter som bildar dem förs till gruppen idiom, medan de vilkas betydelse har någon, om än avlägsen, anknytning till komponenternas betydelse förs till de metaforiska fraseologismerna. Sammansatta termer från olika vetenskapsområden, teknik, produktion och andra områden, vilkas betydelse beror på komponenternas betydelse, betraktas inte som fraseologismer. 5. Ett ord som förekommer endast i en fraseologism saknar nominativ betydelse. Inte heller kan fraseologismens betydelse tillskrivas dess komponent. En fraseologism har en specifik betydelse och kan inte användas för att illustrera ett ords betydelse. 6. Varje fraseologism ska tas upp i ordboken med framhävd stil så många gånger som den har självständigt betydelsebärande komponentord (och ibland även osjälvständigt betydelsebärande sådana, om fraseologismen består av osjälvständigt betydelsebärande ord). Men fraseologismens betydelse ska förklaras och illustreras endast i artikeln för en av komponenterna. I artiklarna för de övriga komponenterna ska man i stället för en förklaring hänvisa till det ord vars artikel förklarar fraseologismens betydelse. 7. Förklaringen och illustrationen av fraseologismer bör ges i artikeln för dess huvudkomponent, det vill säga ordet. I den första utgåvan av „Litauiska språkets ordbok“ är det emellertid omöjligt att följa denna princip, eftersom man inte kan hänvisa förklaringen av fraseologismernas betydelser till ännu opublicerade eller redan publicerade band I—II, där fraseologismerna ännu inte hade tagits upp. 8. Metaforiska fraseologismer anges i artikeln för uppslagsordet efter illustrationen av den motsvarande betydelsen, efter triangeln (△), medan idiom och sådana metaforiska fraseologismer vars betydelse inte är förbunden med någon av uppslagsordets betydelser anges i slutet av artikeln, på en ny rad efter romben (◊). Om flera fraseologismer sammanfaller på samma ställe i en ordboksartikel, placeras de i alfabetisk ordning. Fraseologismer med närliggande betydelse bör dock grupperas, även om detta strider mot den alfabetiska ordningen. 9. Ordspråk, talesätt och andra bildliga uttryck som ännu inte kan betraktas som fraseologismer ska skiljas ut i slutet av illustrationen av ordets betydelse efter ett särskilt tecken, nämligen taktecknet (Λ). FRASEOLOGISMER I ”LITAUISKA SPRÅKETS ORDBOK” VID LITAUISKA SSR:S VETENSKAPSAKADEMI Z. K. JONIKAITĖ Sammanfattning I denna artikel behandlas det litauiska språkets fraseologismer ur den praktiska lexikografins perspektiv. Frågan om hur fraseologismer ska presenteras i den förklarande ”Litauiska språkets ordbok” har inte utretts fullständigt. Det råder brist på teoretiska generaliseringar om det litauiska språkets fraseologismers väsen, särdrag och typer samt om deras placering i ordboken. Därför blandas fraseologismer ofta ihop med fria ordkombinationer: i vissa fall tillskrivs enskilda komponenter i en fraseologism den betydelse som tillkommer hela fraseologismen som en särskild lexikal enhet; i andra fall presenteras fraseologismer som vanliga belägg för en fri ordkombination. I ordboken klassificeras det litauiska språkets fraseologismer i två huvudgrupper: idiom och metaforiska fraseologismer (i akademikern V. Vinogradovs klassificering kallade fraseologiska enheter). De fasta ordkombinationer där ett ords icke-fria betydelse realiseras (i akademikern V. Vinogradovs klassificering kallade fraseologiska förbindelser) urskiljs inte som en separat grupp utan tas upp i ordboken som belägg för ordets betydelse. Fraseologismer, som hela, monolitiska uttryck där komponenternas lexikala betydelser har gått förlorade, bör ha en bestämd plats i ordboksartikeln, där deras betydelser ska förklaras och illustreras. I ordbokens två första band placerades fraseologismerna tillsammans med beläggen för ordets enskilda betydelser och markerades varken med tecken eller typografi. Från och med ordbokens tredje band placeras fraseologismer på två ställen i ordboksartikeln. De mer idiomatiska fraseologismerna markeras med fetstil och placeras i slutet av artikeln, i ett nytt stycke efter rombtecknet (◊). De mindre idiomatiska fraseologismerna placeras vid ordets relevanta betydelser efter triangeltecknet (△), men markeras inte separat. Deras betydelser förklaras inom parentes i illustrativa exempel. Under samma tecken placeras i ordboken även talesätt, ordspråk, gåtor och instabila bildliga uttryck. Denna placering av fraseologiskt material är inte invändningsfri. Därför föreslås i denna artikel: 1) att både idiom och metaforiska fraseologismer markeras med fetstil och placeras separat i ordboksartikeln; 2) att idiom och metaforiska fraseologismer som har förlorat sambandet med någon bestämd betydelse hos det uppslagsord som förklaras placeras efter alla betydelser i slutet av ordboksartikeln, i ett nytt stycke efter tecknet ◊; andra metaforiska fraseologismer, som har ett tydligt samband med någon bestämd betydelse hos det uppslagsord som förklaras, placeras vid 278 ordets relevanta betydelser efter tecknet △; 3) sammansatta termer vars betydelse inte kan härledas ur komponenternas lexikala betydelser placeras efter tecknet ◊, medan sammansatta termer vars komponenters betydelser kan förbindas med motsvarande ords bokstavliga betydelser placeras efter tecknet △; 4) ordspråk, talesätt och instabila bildliga uttryck placeras åtskilda från fraseologismerna och markeras med ett särskilt tecken, Λ. En av de viktigaste frågorna inom fraseologin i det praktiska arbetet är att fastställa fraseologismens huvudord, det vill säga den komponent som dess semantiska betydelse beror på. När huvudordet har fastställts blir det klart under vilket ord fraseologismen ska placeras, förklaras och illustreras, och under vilka ord den endast ska anges med en hänvisning till den relevanta ordboksartikeln, där fraseologismen förklaras och illustreras med användningsexempel. Eftersom fraseologismer för första gången särskiljs i ”Litauiska språkets ordbok” anses det olämpligt att hänvisa till ännu opublicerade band och till de två första utgivna banden, där de ännu inte särskildes, eftersom betydelsen av en fraseologism under en viss tid då skulle förbli okänd för den som använder ordboken. Därför tas fraseologismen i ordbokens första utgåva upp lika många gånger som den har fullständiga (och ibland även ofullständiga) komponenter, och dess betydelse förklaras och illustreras inte alltid under dess huvudord, trots att det vore tydligt. I ordbokens andra utgåva kommer det att vara möjligt att förklara och illustrera fraseologismer under huvudkomponentens ord, medan fraseologismer under de övriga komponenternas ord endast anges med en hänvisning till den relevanta artikeln.