Būtasis dažninis laikas šiaurės rytų žemaičių tarmėse

LIETUVIŲ KALBOTYROS KLAUSIMAI, IV LIETUVOS TSR MOKSLŲ AKADEMIJA IMPERFEKT FREKVENTATIV I DE NORDÖSTRA SAMOGITISKA DIALEKTERNA1 V. VITKAUSKAS Imperfekt frekventativ, som betecknar en handling som upprepats många gånger i det förflutna, bildas i litauiska standardspråket och i de flesta högatajiska dialekter med suffixet -davo, vars ursprung har behandlats utförligt och övertygande2. En viss del av dialekterna skiljer sig dock avsevärt från standardspråket vad gäller imperfekt frekventativ. I. I högatajiska dialekter är följande skillnader gentemot standardspråket kända: 1) i de dzukiska dialekterna kring Leipalingis, Kāpčiamiestis, Lazūnai, Rātinyčia, Kučiūnai och Dieveniškės3 används former av imperfekt frekventativ med suffixet -lavo4; 2) i vissa högatajiska mellandialekter (t.ex. i Palomenė5), i de västra dzukiska dialekterna kring Valkininkai och Rodūnia (BTSR), Armoniškės (BTSR), Pelėsa (BTSR) och på andra håll används preteritum med suffixen -di-, -nėti, -dyti i imperfekt frekventativs betydelse, även om formen būdavo ibland också förekommer, t.ex.: uōgas parduodzinėjau ir prabūdinėjau ‘jag brukade sälja bär och klara mig, försörja mig’ Arm6; antžėdė ‘daugės dachōdo pamidorai ‘tomaterna gav större avkastning’ Rod; ligdēm vis ciesā pieno dėl telūko ‘vi brukade alltid lämna mjölk i spenarna åt kalven’ Rod; āni’s susrīngdē ir giedōj ‘de brukade samlas och sjunga’ Rod; atvažiavodzinėj visōkų žmonių ‘alla slags människor brukade komma på besök’ Rod; ti žmonės nurangdzinėj ‘där brukade man råna människor’ Vlk m.fl. II. En stor del av de samogitiska dialekterna skiljer sig också från standardspråket och andra litauiska dialekter i hur imperfekt frekventativ uttrycks. Utifrån tillgängliga uppgifter7 kan man säga att samogiterna, beträffande imperfekt frekventativ, kan indelas i tre grupper: 1) de som använder endast 1 Med nordöstra samogitiska dialekter avses här dunininkai-dialekterna kring Užventis, Šaukėnai och Kuršėnai samt de angränsande duonininkai-dialekterna (Papilė, Raudėnai, Kaunatava), vilka i fråga om användningen av imperfekt frekventativ knappast skiljer sig alls från de nämnda dunininkai-dialekterna. 2 Žr. Ch. Stang, Das slavische und baltische Verbum, 172—173, Oslo, 1942; J. Endzelynas, Baltų kalbų garsai ir formos, 189—190, Vilnius, 1957; J. Otrębski, Gramatyka języka litewskiego, 3, 222—223, Warszawa, 1956. 3Materialet hämtades ur de dialektologiska samlingarna vid Institutet för litauiskt språk och litteratur (svaren på frågorna 140 och 293c från punkterna 683, 684a, 702, 693 och 670). 4Om dess ursprung, se Ch. Stang, a.a., 173. 5Se C. Grenda, Palomenės tarmė, 18, examensarbete, 1957 (manuskript vid institutionen för litauiska språket, Vilnius universitet). 6Se J. Sukys, Būdingesnės Ramaškonių tarmės ypatybės. — „Lietuvių kalbotyros klausimai“, 3, 182, Vilnius, 1960. 7Enligt materialet i Litauiska språkets atlas vid Institutet för litauiskt språk och litteratur, från uppsamlingspunkter i Samogitien (se svaren på instruktionens frågor 140 och 293c). 157 endast konstruktioner med verbformen liuobėti: Darbėnai, Kalnalis, Kretinga, Mažeikiai, Sėleniai, Klaipėda, Plikiai, Priekulė, Saugos⁸ (till denna grupp hör också den litauiska dialekten bland fiskarna på Kuriska näset⁹); 2) de som har olika uttrycksmedel för preteritum frequentativum: konstruktioner med former av liuobėti och former med suffixet -davo: Kaltinėnai, Kuršėnai, Kvėdarna, Laukuva, Šilalė, Šaukenai, Švėkšna, Varniai, Papilė, Raudėnai m.fl. Konstruktioner med liuob används visserligen också, men mycket sällan, i de högaitiska dialekterna söder om Samogitien — kring Gruzdžiai och Šakyna (Šiauliai kommun). De används oftast av dialektens allra äldsta talare: liuob dainiūos šoks par naktis ~ liuob dainiūos ‘brukade sjunga’, šoks ‘brukade dansa’, par ‘över’ naktis Grz; liuob dirpsme á·usme kàtra grãžau ~ liuob dirbsme ‘vi brukade arbeta’, áusme ‘vi brukade väva’, katrą ‘en gång’ gražiau Škn; tevē·lis amžinã·tilsis liuob saký·dā·o ~ pappa, må han vila i frid, brukade säga Škn m.fl.; 3) de som har samma preteritum frequentativum som standardspråket och de västliga högaitiska dialekterna: Eržvilkas, Kelmė, Pagramantis, Raseiniai, Skaudvilė, Viduklė m.fl. Här undersöks uttrycket för preteritum frequentativum i följande nordöstliga samogitiska dialekter: Kuršėnai, Šaukenai, Užventis (dūnininkai) och Kaunatavos, Raudėnai, Papilė (dounininkai). I dessa dialekter märks tydligast hur konstruktioner med former av liuobėti och bildningar med suffixet -dā·va (~dā·va) || -dava ~ -davo. har blandats och används parallellt. I. Konstruktioner med liuob I de nordöstliga samogitiska dialekter som beskrivs här uttrycks betydelsen av preteritum frequentativum, helt annorlunda än i standardspråket, med olika konstruktioner bildade av hjälpordet liuob och verbets infinitiv- eller futurumformer (ibland också preteritumformer). Liuobėti har i äldre skrifter av samogitiska författare och i de nordliga samogitiska dounininkai-dialekterna alla kännetecken på ett verb och en självständig lexikal betydelse — ‘tycka om, vänja sig, ha för vana’¹⁰, t.ex.: Tąn patę naktį mienęsėno luob žmones eiti paparti žieda jeskoti VŽ II 171;... todiel luobėje ten važiuotės ir gan ilgai trukti VŽ I 157;... liuobėjo didžturčius ir jomylestas... atleisti nuo visokiu ne vien pi-les mokesnių DB 308; tos vaikds ló· pė·te z· šū·li su tókė· nendrìn lãzdą ~ tus ‘de där’ barn liūoba ‘tyckte om’ pilti ‘slå’ į šiūlę ‘i skolan’ med en sådan käpp av vass Plik; óšos dā· medēnį kēbēra padē·rpį lobēje ~ svärfar brukade också tillverka en träbytta, liuobėjo ‘tyckte om, hade för vana’ Dit; er bóbas lu·bē·ll gertā·ute ~ och kvinnorna liuobėjo ‘brukade’ supa Sg; marškēnē·ms lobējom ėšā·usę | drobōlu ant stāla ant lóvos ~ vi brukade väva skjorttyg, grovt linne till bord och säng Dit; piršlėne lu·bē·i šū·ste pi· mī·su ~ svägerskan brukade sy åt oss 8I Saugos förekommer ibland också former med suffixet -davo, men mycket sällan (se dialektmaterialet från punkt 318, undersökt av artikelförfattaren själv). 9Se K. Morkūnas och A. Sabaliauskas, Kuršių Neringos žvejų lietuvių tarmė ir lietuvių kalbos įtaka šių žvejų latvių tarmei. — „Lietuvių kalbotyros klausimai“, 2, 141—142, Vilnius, 1959. 10Betydelsen hos liuobėti anges också på sidan 431 i ”Dabartinės lietuvių kalbos žodynas” (1954). 11I dialekten i trakten kring Saugos säger man dōna och dū·na, och därför sägs liuobėjo också som lū·bėi. 158 ti py ‘nära’ mūsu ‘hos oss’ Sg; pi įžūnoje žvalgā: lubės būte ~ py ‘nära’ jaunojo žvalgai ‘ukvaizdai, ūkio peržiūrėjimai’ liuobės būti Sg osv. I de nordöstra samogitiska dialekterna har detta verb inte bara förlorat all lexikal betydelse, utan har också stelnat, lossnat till och med från verbkategorin och blivit ett rent morfologiskt bildningselement i olika konstruktioner av preteritum frekventativ. De finita formerna av verbet liuobėti i presens används i dessa dialekter endast mycket sällan för att bilda preteritum frekventativ. Ibland förekommer det att oklara ändelser läggs till detta stelnade verb, t.ex. lì̀bau šuoks kāp nelabijè ~ liuobau šóks ’brukade dansa’ kāp nelabiejai ’som galningar’ Krš; lì̀baus puo pėn.kõs rì.kstẽnčios paì.mdava ~ liuobaus po penkių tūkstančių paimdavo Užv; lì̀bàu vė̀r.ptė nemuoriē̇sma ~ liūbau verpti nenorė́sma ’vi brukade inte vilja spinna’ Kntv; lì̀bēi. goal.ti išprašìsu | tei. jau. išēši zi žìbri ~ liuobei (?) gvaltų išprašysiu ’jag brukade be att få gvaltus’, tei ’då’ jau išeisi ’du brukade gå ut’ į nibrę ’till kvällssamkväm’ Krš m.fl. Man kan anta att lì̀bau är en kvarleva av första person dualis, som redan har försvunnit i de beskrivna dialekterna, och har utvecklats ur liuobava (jfr formen lõubau ~ liuobava² i Kretingadialekten). Formen lì̀bei. (som används ganska sällan) kan ha uppstått ur preteritumformen liuobėjo när detta verb i de beskrivna dialekterna började lossna från verbkategorin och övergå till ett hjälpord. 1. I många samogitiska dialekter bildas preteritum frekventativ av presensformer av liuobėti (ibland också enbart av den oböjliga formen liuob) och huvudverbets infinitiv. Denna sammansatta form av preteritum frekventativ förekommer inte i alla de beskrivna dialekterna: den används brett i Papilėdialekten och i den norra delen av Kuršėnai-dialekten (byarna Kubilės, Nugārės, Ožkēnai, Pākepšteniai, Pāksteliai, Smurgiai m.fl.). Söder om Kuršėnai samt i dialekterna Šaukėnai, Užventis, Kaunatava och Raudėnai har en sådan bildning av preteritum frekventativ inte kunnat iakttas. Det går alltså en gräns genom de beskrivna dialekterna mellan de samogitiska dialekter (Akmenė, Mažeikiai, Papilė, Tirkšliai) där sammansatt preteritum frekventativ vanligen bildas av en form av liuobėti tillsammans med infinitiv, och dem där funktionerna hos denna tempusform utförs av konstruktionen ”liuob + futurum”. Paradigmet för sammansatt preteritum frekventativ är följande: Singular (Papilė) 1. lōubo (lōub) dōute | jõukteis ~ liuobu dúoti, juõkties 2. lōube (lōub) dōute | jõukteis ~ liuobi dúoti, juõkties 3. lōub dōute | jõukteis ~ liuob dúoti, juõkties Plural 1. lōubam dōute | jõukteis ~ liuobama dúoti, juõkties 2. lōubat dōute | jõukteis ~ liuobate dúoti, juõkties 3. lōub dōute | jõukteis ~ liuob dúoti, juõkties 18 Žr. J. Aleksandravičius, Kretingos tarmės veiksmažodis. — „Vilniaus Valstybinio pedagoginio instituto Mokslo darbai (Lietuvių kalba ir literatūra)“, 8, 113—115, Vilnius, 1959. 159 Singular (Kuršėnai) 1. lü·bu (lü·b) hålla | svalna ∼ liuóbu (liuób) hålla, svalna 2. lü·bi (lü·b) hålla | svalna ∼ liuóbi (liuób) hålla, svalna 3. lü·b hålla | svalna ∼ liuób hålla, svalna Plural 1. lü·bam (lü·b) hålla | svalna ∼ liuóbama (liuób) hålla, svalna 2. lü·bat (lü·b) hålla | svalna ∼ liuóbate (liuób) hålla, svalna 3. lü·b hålla | svalna ∼ liuób hålla, svalna Denna typ av bildat preteritum frequentativ, liksom preteritum frequentativ av typ 1k, används för att uttrycka en handling som upprepats många gånger i det förflutna, t.ex.: aš už kvatėra lü·b imžti dvidešimt pen·kius ∼ aš už kvaterą ‘kammaren’ liuób ta ‘brukade ta’ tjugofem Krš; aš lùobu sosėtė·kę sộ valdėninkėlė·s ∼ aš liuóbu susitikti ‘brukade träffa’ med tjänstemännen Pp; lùob goliete aš ọn vasarójaus ∼ liuób ligga ‘brukade ligga’ jag på sommarbete Pp; nelü·bi pàc gù·sti·s | ka gal·và sprúoks ∼ neliuóbi själv trösta sig ‘brukade inte trösta sig’, att huvudet spricker Krš; mùoki·tuoji matì·ž sutempi | kad anà nelü·b skù·ntci·s ∼ lärarinnan, tydligen, tillrättavisade ‘skällde ut’, eftersom hon neliuób klaga ‘brukade inte klaga’ Krš; lùob ọn.c pavd·rš́cuote puo papė·lę ∼ liuób han ‘brukade’ gå omkring i Papilė Pp; vàkariškàs lü·bam kė·lti pas pranùli ∼ vi brukade hålla kvällssamkväm hos Pranùlis Krš; vė·do lùobam pašnekėte er born·kę ešmė·ste ∼ vi två brukade prata och dra ett skämt Pp; lùobat kà·drėliu à·koza šùokte ∼ ni brukade dansa kadrilj, àkuzą ‘sådana danser’ Pp; jù·s visùoke vė·lne lü·b ištaisy·ti ∼ ni brukade åstadkomma allsköns fanstyg ‘hitta på, ställa till med allehanda upptåg’ Krš; sakinù·tas kà·rzes lü· parei·ti ∼ de kådiga korna brukade komma hem Krš etc. Detta på så sätt bildade preteritum frequentativ uppstod eftersom formerna liuobėti krävde infinitiv (se de tidigare angivna exemplen från de nordliga donininkai-dialekterna), och den därigenom bildade sammansatta predikatsformen används numera i vissa beskrivande samogitiska dialekter i betydelsen preteritum frequentativ. 2. Alla beskrivande dialekter har konstruktioner för att uttrycka preteritum frequentativ, bildade av liuob och futurumformer. T.ex., singular 1:a person: ùš tũ·ilgą dà·rbą negalėsu lü·p tũ· dešrù· pakėn·cti ∼ för det långa arbetet liuób kunde jag inte stå ut med de där korvarna Krš; làbà· skà·ni kà·šteni lü· padė·rpsọ ∼ en mycket god kaka brukade jag baka Kntv; lùob varì·sọ và·ka pri dà·rba ∼ liuób körde jag barnet till arbetet Rdn; singular 2:a person: tuòkũ· muokintu panù· sėnàu. lü·b neprasně·kinci ∼ sådana lärda flickor brukade du förr inte lyckas få att prata Krš; lü·b ešė·zsi nu sà·ules lek sà·ules dė·rp·tę ∼ liuób gick du ut från soluppgång till solnedgång för att arbeta Kntv; 3:e person: ań·s lü·bau sakì·s pažìnis žemai·ti ∼ han brukade säga att han kände Žemaitė Šauk; vė·lne li·žuve· būva | vė·lne linėsmi·bi | lùos lü·b | dù·s | kuòl neprakró·kinę jaunùosìs ∼ djävulstungor fanns, djävulsk glädje ‘de gamla tiders människors bröllopsfirande’: de brukade skälla, ge, tills de unga inte längre kunde … 160 -davo, ‘brukade få unga kvinnor att gråta’ Krš; užminą telši Mikolas lúob šõksias | šaukš par sąpna | ka truobą skleï.sės ~ amžinatelsi Mikolas liúob šõksias ‘brukade dansa’, šauks ‘brukade ropa’ par sąpną, kad trobą skleišias ‘brukade breda ut sig’ Krš; 1:a pers. plural: dvarė liúb dirbsma nù aušros lik sąulis laiduos ~ dvarė liúob dirbsma ‘vi brukade arbeta’ nù aušros lig saulės laidos Krš; kuòl negirc | ruokùsmuos šnekėsmuos liúb ~ kol negirtas, rokuõsmos ‘vi brukade rådslå’, šnekėsmos liúob ‘vi brukade prata’ Krš; kad a.i.sam liúob i grì bùs krė.pši je neparsėnė.sam | žiòplas bù.sam ~ kad eísam liúob ‘vi brukade gå till svampmarkerna, krėpši je ‘om’ neparsinešam ‘vi inte brukade ta med oss hem’, žiòplos būsām ‘det brukade vara’ Pp; 2:a pers. plural: lú’ pamelùste ir išbėlreste | kur já’uma truobuo nulaikì’si ~ liúob pamelúoste ‘ni brukade ljuga’ och išbėgste ‘ni brukade springa ut’ pasokti: kur jáuną troboje nulaikysi Krš; liúob abò.do mùštes kã’p velnù’itė ~ liúob abūdu mùštes ‘ni brukade slåss’ som små djävlar Rdn och så vidare. I detta fall används oftast den oböjda formen liúob (tidigare presens 3:e person), men ibland förekommer också böjda former, till exempel: lú’bām krė.pę sùdžuovì’ncmą sù medùmė sùmaìši’sma er tė’psma on dūnas ~ liúbama krūpė ‘padda’ sudžiovinsma ‘vi brukade torka’, su medumi sumaišysma ‘vi brukade blanda med honung’ ir tepsma ‘vi brukade bre’ på bröd (sådana var botemedlen mot halsont) Kntv; ka liúobam grāìsam | pò.se parapė.jes gerdė ~ kad liúobam grãisam ‘vi brukade spela’, pùse parapijos girdės ‘hälften av församlingen brukade höra’ Pp; às liú’bu kùrsu ugni | uo un.c šã’kalus skã’ldì’s ~ àš liúobu kūrsu ‘jag brukade elda’ ugnį, o añs ‘han’ šakalius skaldys ‘brukade klyva ved’ Krš; liú’bam aìsma vā’ndeni iš Ventuõs sė’msma | uo dabār katìe pā’r bìeg ~ liúobama eísma ‘vi brukade gå’, vandenį iš Ventõs semsma ‘vi brukade hämta vatten ur Venta’ och nu springer till och med katten över (Venta har sinat) Krš med flera. Ett sådant uttrycksmedel för det förflutnas frekventativa tempus kunde ha uppkommit endast därför att futurum kan uttrycka en handling som upprepats många gånger i det förflutna¹³. Futurum används i denna betydelse i stor utsträckning i många litauiska dialekter och i standardspråket, till exempel: Tie atėję padėjų, kad virių tokių stiprių nėra, pradės išvedžioti vokiečiams, kad bokštas senas, reikia pirmą bokštą paramstyti, ir kas instrumentų, kas virių atsinešt — och så springer de iväg CR II 199; Pirma ta motina duos, duos pamokslus, tevas nuo savęs reiks, pyškins ŽR I 84; uždės urėc kã’rvì besarmatàti ir ai.si nùosi nulė’iausi ~ uždės ‘brukade sätta på, brukade slänga på’ urėdas ”kon, skamlösa”, och eisi ‘du brukade gå’ med näsan hängande Krš; on stalė’le pašėlęps er ša.u.ks | kat ša-lė.n. cã’ra ~ ant stalėlio pasilips ‘brukade klättra upp’ och šauks ‘brukade ropa’, att skalla čarą (år 1905) Pp; žì’ndì’si pū’nonu vā’ka | dous trēs dēsìncēnās žē’mēs ~ žindysi ‘du brukade amma’ pūno vaiką, dúos ‘brukade ge’ tris desincinas ‘tre tienden’ žemės Kntv; ã’menõ jõukšes šuòres | grāžę kã’p lėlė ~ atminu, juõksias ‘brukade skratta’, šõks ‘brukade dansa’, vacker som en docka Rdn; stùmsu stùmsu tų vėžimą | uo añs ne krùst ~ stūmsu stūmsu ‘jag brukade skjuta på’ den vagnen, men añs stod helt stilla Šauk; šnàpsa nabùva | pasėgė’ršem kadėjes | pi’rkandas toriesem ~ det fanns ingen vodka: pasigėrsime ‘vi brukade dricka oss fulla’ kafijos ‘kaffe’, pýkandos ‘tilltugg, något att äta efteråt’ turėsime ‘vi brukade ha’ Sg; mā’s labāi dainiùškininkes būvom | linksmės grėpsme stena juõgdamā’si’s ~ mās ‘vi’ var mycket dainiuškininkės ‘sångerskor’: när vi var glada grėbsme ‘brukade räfsa’ hö och skratta Sk med flera. Till futurumformer som används på detta sätt behövde man bara lägga till, det vill säga infoga i satsen, liúob, så uppstod denna egenartade konstruktion. 13 Jfr J. Pikčilingis, Veiksmažodžio laiku vartosena. — ”Tarybinė mokykla”, 8, 27—30, 1958. 11. Kalbotyros klausimai, IV 161 Uppfattningen att konstruktionen ”li uob + futurum” uppstod genom att liuob infogades i satsen stöds av följande fakta: a) Formen Liuobėti kunde endast ha krävt infinitiv; b) Liuob fogas också till preteritumformer14, när de betecknar en handling som upprepats många gånger i det förflutna, till exempel: 1) till preteritum simplex: kāˀp liˀb iˀ triˀškos pri vūokīˀče so kartelėms ājuom / vėˀls ne piˀragā bọ.va ~ hur vi liūb brukade gå till Tryškiai under den tyska ockupationen med ransoneringskort; det var djävlar, inte några kakor Kntv; 2) till det förflutnas frekventativ med former på suffixet -davo: liˀb atvažuodavāˀu iˀ malūˀna so tīevọ ~ senūovie vis lūˀ baidiˀdava ~ lūˀp tīˀ apatani˙kaˀ būˀdāˀva kāˀp gruobėleˀ pluoni˙ skīˀsti ~ liuob tīe apatininkai ‘underkläder’ brukade vara tunna och genomskinliga som tarmar Krš; liˀb vėˀlnas blī˙ndāˀte ṣọkọudāˀva ~ māˀs liˀbau dūˀdavuom pūˀdala ~ liˀ prāstēˀ īeždavruom / nuo žundāˀ plīˀša ~ liuob prastai brukade vi äta, och kinderna sprack Krš; liˀb atēi˙davuot (ų)ūˀgu rīn˙kti iˀ strazdius ~ kētāˀs mētāˀs brū˙knū čė lūˀb nebūˀdava ~ andra år brukade det inte finnas slånbär här Rdn med flera. Dessutom påminner konstruktionen ”li uob + futurum” mycket om sådana uttryck i standardspråket och högaitiska dialekter: Kitą sykį, kol išsiskyriau pačią, būdavo, paliks kokia merga, žiūrėsiu iš tolo, ir šiaip, ir taip kamantinėtus, bet jai to nerodysiu ŽR I 117; Būdavo, paskaiysi visą tuziną tų jų (det vill säga borgarnas) representanter — så klirrar varje efternamn som en säck med pengar CR II 375; Ett barn i famnen brukade hon lyfta LKŽ V 542; Hon brukade hänga upp, hänga upp de där bladen ute på fältet LKŽ V 351; brukade gå och ge sig av när hon blivit tokig ~ brukade gå och ge sig av när hon blivit tokig Škn; brukade, brukade behöva lämna barnen ensamma ~ brukade, behövde, behövde lämna barnen ensamma Krs med flera. II. Former med suffixet -davo Vid sidan av konstruktioner med liuobėti används i alla de beskrivna dialekterna former av det förflutnas frekventativ med suffixet -dāˀva (-dāˀva) || -dava ~ -davo. Dūnininkiska dialekter: Singular 1. dūˀdāˀvau || dūˀdavau ~ jag brukade ge 2. dūˀdāˀvaˀ || dūˀdavaˀ ~ du brukade ge 3. dūˀdāˀva || dūˀdava ~ han/hon brukade ge Plural 1. dūˀdāˀvuom || dūˀdavuom ~ vi brukade ge 2. dūˀdāˀvuot || dūˀdavuot ~ dúodavote 3. dūˀdāˀva || dūˀdava ~ dúodavo 14I vissa delar av Samogitien lägger man också till liuob till presens när man uttrycker en handling som upprepats många gånger i det förflutna: loup tēkenūoms nūmē e babieg—liūob tekinōms numė ir bebėga (se P. Kniūkšta, Kalnėlio tarmės fonetika ir morfologija, 142, dpl. arbete, 1959 (manuskript i katedern för litauiska språket vid Vilnius statsuniversitet). 162 Singular 1. jū'g'da'vaus || jū'g'davaus ~ juõkdavausi 2. jū'g'da'va's || jū'g'dava's ~ juõkdavaisi 3. jū'g'da'vuos || jū'g'davuos ~ juõkdavosi Plural 1. jū'g'da'vuomuos || jū'g'davuomuos ~ juõkdavomos (vi brukade skratta) 2. jū'g'da'vuoties || jū'g'davuoties ~ juõkdavotės 3. jū'g'da'vuos || jū'g'davuos ~ juõkdavosi Dounininkų: Singular 1. dõudavõ·u15 ~ dúodavau jõugdavõ·us ~ juõkdavaus 2. dõudavõ· ~ dúodavai jõugdavõ·s ~ juõkdavaisi 3. dõudã·va || dõudava ~ dúodavo jõugdavúos ~ juõkdavosi Plural 1. dõudavõ·uom ~ dúodavoma jõugdavuomúos ~ juõkdavomos 2. dõudavõ·ot ~ dúodavote jõugdavuoties ~ juõkdavotės 3. dõudã·va || dõudava ~ dúodavo jõugdavúos ~ juõkdavosi Vid första anblicken kan det verka som att preteritum frequentativum av denna typ har lånats in från lk, aukštaičių eller de samogitiska dialekter som inte känner till konstruktioner med liuob. Vissa fakta tycks dock visa att detta är ett spontant fenomen i de beskrivande dialekterna: 1) Det preteritum-imperfektiva tempus som bildas på detta sätt används över ett stort område av de samogitiska dialekterna (alla dūnininkai och en del av dounininkai). 2) liuob sätts till preteritum-imperfektiva former: lū·b ã·dava ~ liuob eidavo Krš; lū·b tɐriedava ~ liuob turėdavo Užv osv. 3) Förlängning av vokalen a i suffixet -dã·va ~ -davo (denna egenskap delas med västliga högllitauiska dialekter16). 4) I äldre dialekttalares språk blandas ofta det preteritum-imperfektiva tempus som bildas med olika konstruktioner, t.ex.: sã·u ã·kminas lū·b kelniõs / ritinç / tampś·sė dirbdã·va nu rỹto lig vã·karo ~ šau akminus ‘stenar’ liuob kelnos ‘brukade lyfta’, ritins ‘brukade rulla’, tampysias ‘brukade ta på sig’ — brukade arbeta från morgon till kväll Krš; lū·p sustūosma pri vi·škele / ka užplieśma kuõki dã·ina / iš tuõla·use· bũ·dã·va girdietis ~ liuob sustošma ‘vi brukade stanna’ vid landsvägen, när vi brukade stämma upp någon sång — den brukade höras långt bortifrån Krš; palaks-tį·sma pasegã·udi·sma lū·b / je mamã·tę pri dã·rba nevarí·dã·va ~ palakstysma I Papilės-dialekten hörs inga sekundära förskjutna accenter.15 Se E. Grinaveckienė, Mitu vos upyno tarmės fonetika. — „Lietuvių kalbotyros klausimai“, 1, 132, Vilnius, 1957; A. Jonaitytė, Šakynos tarmės kirtis ir priegaidė. — „Lietuvių kalbotyros klausimai“, 2, 111, Vilnius, 1959.16 163 ’vi brukade springa omkring’, pasigāudysma liuob ’vi brukade fånga’, je mamaitė pry dárbo nevarydavo Rdn m.fl. 5) I de beskrivna dünininkai-dialekterna bildas även particip i aktiv form av preteritum frequentativ av verbformer med suffixet -dá·va || -dava ~ -davo¹⁷: turiedá·vis || turiedavis ~ hade brukat ha, turiedá·vusi || turiedavusi ~ hade brukat ha, turiedá·vi || turiedavi ~ hade brukat ha, turiedá·vuses || turiedavuses ~ hade brukat ha. Ibland lägger man också till liuob, till dessa particip, t.ex.: tava senītis su mūna šēniū kat pradēje pā·sakuoti’s | kā·p lū·b’i šuokūs ā·davi· | kā·p mergās kirkindavi· ~ din gamla ’farfar’ med min ’min’ gamle ’man’ började berätta, hur han brukade gå på danser, hur han brukade retas med flickorna Krš; aš māt lū·p trunki·dāvusi’s | ļuo anā pamislī·k tā·msta švēn·cta ~ jag, minsann, brukade slå runt, och hon ’hon’, tänk dig, den där tokiga, heliga Šauk m.fl. De samogitiska dialekter som saknar avledningar med suffixet -dá·va || -dava ~ -davo känner inte heller till sådana particip av preteritum frequentativ. De har vanligen konstruktioner med liuob: ļōbǭs dērpte ~ brukade arbeta ’hade brukat arbeta’ (Kretinga)¹⁸, ļōbǭ·nti gā·ute (Kalnalis). Litteraturspråket, vars former för preteritum frequentativ nu tränger undan liuob-konstruktionerna i alla samogitiska dialekter¹⁹, liksom de aukštaitiska dialekterna kan ha bidragit till att formerna fick fäste och spreds. Karakteristiskt är också att läget i donininkai-dialekterna liknar det i andra samogitiska dialekter: den norra delen (Klaipėda, Priekulė, Dituva, Plikiai) använder endast liuobėti-konstruktioner, medan liuobėti-konstruktionerna i den södra delen används omväxlande med avledningar med suffixet -davo (Šilutė, Rusnė, Kintai, Ventė; blandningen har redan börjat kring Saugos): vī·ra lōb drā·si bū·ti ~ männen brukade vara modiga Vnt; kuorōs lī·b išpjā·us ~ brukade skära ut kor (Šlu); dēbesīs vės lu·biėt liektinā· liekt ~ molnen brukade flyga iväg i sträck Kin; nalū·bēdava anā bū·ti nōbažna ~ hon brukade inte vara gudfruktig Sg; tē bernā· mē·rgs lobiedau dainīte ~ de där pojkarna och flickorna brukade sjunga Šlu; aš lobiedavau sviestōk, pardōte ~ jag brukade sälja lite smör Rsn; puo pēr·rm čē miez | čē avēži· siedat | sō spragelā·s mōždāu ~ på första stället sådde de korn, på nästa havre, och slog med slaga Rsn; kōks žōdis išēi-dava pagalvōt ~ något ord dök upp att tänka på Kin m.m. Varför finns det så varierande konstruktioner och former för att uttrycka preteritum frequentativ i dessa nordöstra samogitiska dialekter? För det första gränsar dessa dialekter till västaukštaitiska dialekter och till de samogitiska dialekter (Kelme, Tytuvėnai) där preteritum frequentativ bildas enbart med suffixet -davo. De samogitiska dialekterna norr om de beskrivna dialekterna (Mažeikiai, Tirkšliai, Telšiai, Vieksniai) använder däremot enbart konstruktioner med liuob. När dessa två sätt att uttrycka preteritum frequentativ möttes, började man i de beskrivna dialekterna använda sådana varierande konstruktioner och former med betydelsen preteritum frequentativ. 17 Det har inte gått att iaktta hur de beskrivna donininkai-dialekterna bildar dessa particip. 18 J. Aleksandravičius, min. straipsnis, 136. 19 Plg. V. Grinaveckis, Lietuvių kalbos tarmių tyrinėjimas Tarybų valdžios metais. — „Vilniaus Valstybinio pedagoginio instituto Mokslo darbai (Lietuvių kalba ir literatūra)“, 11, 19. Vilnius, 1960. 164 Förkortningar Arm — Armōniškes, BTSR, Varėna distrikt, Gardino oblast CR — P. Cvirka, Raštai, II, Vilnius, 1959. DB — S. Daukantas, Būdas senovės lietuvių kalnėnų ir žemaičių, red. J. Talmantas, Kaunas, 1935. Dit — Dituva, Klaipėda distrikt. Grz — Gruzdžiai, Šiauliai distrikt. IFF — Historisk-filologiska fakulteten Kin — Kintai, Šilutė distrikt. Kntv — Kaunatava, Telšiai distrikt. Krs — Karsakiškis, Panevėžys distrikt. Krš — Kuršėnai LKŽ — Litauiska språkets ordbok, 5. Redaktionskollegium: Z. Jonikaitė, J. Kabelka, J. Kruopas, K. Ulvydas (ansvarig redaktör), B. Vosilytė. Vilnius, 1959. Plik — Plikiai, Klaipėda distrikt. Pp — Papilė, Akmenė distrikt. Rdn — Raudėnai, Kuršėnai distrikt. Rod — Rūdūnia, BTSR, Gardino oblast Rsn — Rusnė, Šilutė distrikt. Sg — Saugos, Šilutė distrikt. Sk — Skaistgirys, Joniškis distrikt. Šauk — Šaukėnai, Užventis distrikt. Škn — Šakyna, Šiauliai distrikt. Šlu — Šilutė Užv — Užventis Vlk — Valkininkai, Eišiškės distrikt. Vnt — Ventė, Šilutė distrikt. VVU — Vilnius statliga universitet uppkallat efter V. Kapsukas. VŽ — Valančius, Žemaičių vyskupiste, I—II, Wilniuj, 1848. ŽR — Žemaitė, Raštai, I, Vilnius, 1956. FÖRFLUTEN ITERATIV TID I DE NORDÖSTRA SAMOGITISKA DIALEKTERNA В. И. ВИТКАУСКАС Sammanfattning Artikeln behandlar former och konstruktioner för förfluten iterativ tid i följande nordöstra samogitiska dialekter: Kuršėnai, Šaukėnai, Užventis (duinininkai) och Kaunatava (Telšiai distrikt), Papilė, Raudėnai (dounininkai). I dessa dialekter används olika medel för att uttrycka förfluten iterativ tid: konstruktioner med verbet liobėti och former med suffixet -davo. Ordet liobėti har, till skillnad från de nordliga dounininkai-dialekterna där det uppvisar alla kännetecken för ett verb och betyder ”älska, ha för vana”, ingen lexikal betydelse i de dialekter som beskrivs och har lämnat verbkategorin. I de dialekter som beskrivs används följande konstruktioner med liobėt: 1. liob med verbets infinitivform (tidigare sammansatt predikat): liob mokėti ”brukade ofta betala” (Papilė), liob imti ”tog” (Kuršėnai); 2. liob med futurumformer: liob gi̇dōsu ”jag brukade ofta sjunga” (Kuršėnai), liob dōsu ”jag 165 gav (Raudenai) och dylikt. Enligt författarens mening uppstod denna andra konstruktion eftersom former av futurum, som kunde uttrycka en handling som upprepats många gånger i det förflutna, kombinerades med former av verbet liuobėti. Dessutom kombineras liuob i de beskrivna dialekterna ibland även med former av preteritum, när de uttrycker en handling som upprepats många gånger i det förflutna: 1. med enkelt preteritum: lù:b ajùom ”vi brukade gå” (Kaunatava), 2. med iterativt preteritum med suffixet -davo: lù:b dù:dāva ”gav” (Kuršėnai), lù:b pāi.mdava ”tog” (Užventis) och så vidare. I de beskrivna dialekterna används också former av iterativt preteritum med suffixet -dāva || -dava. Detta är ett särdrag hos de beskrivna dialekterna. I slutet av artikeln diskuteras orsakerna till denna mångfald av uttrycksmedel för iterativt preteritum.