Ežerų vardai

LIETUVIŲ KALBOTYROS KLAUSIMAI, V LIETUVOS TSR MOKSLŲ AKADEMIJA SJÖNAMN1 B. SAVUKYNAS Č Čed-asas Čedasų by. Pnd – ett seliskt namn, jfr lit. Kėdž-balė Brijagalės by Šd; lett. Cede å EnLV I 156; jfr även lit. personnamnen Kedýs, Kėdàs; Kėd-áiniai stad (se BgŽ CXLV): lit. kėd-oti ”sprida” LKŽ V 482; suffixet -asa-, jfr Švėd-asas sjö An, se SkŽD311. Čeičių sjö < Čeičiai by Rk (jfr personnamnet Čeičys) – enligt fonetik och utbredning ett seliskt namn; jfr lit. Kyk-lė sjö GerON 59 (från K. Būga), Kik-ežeris sjö Ign (jfr det seliska Čič-ìrys sjö); lett. Cic-ene gård, Cik-slis gård EnLV I; preussiska ortnamn Keyk-ot Keyk-aute sjö GerON 59; jfr lett. cik-slis ”sumpig plats”, cik-st-enis ”något segt, svårt att tugga sönder” LVV I 390. Čerč-iupys < Čerč-iupys å Tyteliai by, Duokiškis område, Rk – sannolikt ett seliskt namn; jfr lit. Kerk-šnis å vid Stegviliai by, Pkr, Kerk-ut-viečiai by, Lumpėnai område, Pgg: lit. kerk-šena ”ett knotigt litet träd”, kerk-utys förgrening från en stam till två eller flera grenar; kluvenhet” LKŽ V 611. Černiuikiškės sjö < Černiuikiškė by, Angininkai område, Al, jfr personnamnet Černiuikas. Čiaunas 1. Pačiaunė by, Južintai område, Rk 2. Pačiaunė by, Žukliškiai område, Žr – ett seliskt namn (se BgŽ CXLV), jfr lit. Kiaūnas sjö, Kiaunà å Linkmenys Švč, Kiáunė bäck Smilgiai Šd, Kiáun-upis vid Dumšiškiai by, Rs; lett. Caunas gård och Caun-upe, Caun-upīte. EnLV I 155; preussiska Kavn-yne, källa GerON 59: lit. kiaunė, kiaunė; lett. caūna, caūne ”mård”, preuss. caune ”mård”. Beträffande semantiken jfr även grek. χθόνιος (< *ku̯no-) ”mörkblå substans”: ie. *ḱeu- ”lysa, vara ljus”, WIVW I 368. Čičir-aitis Pakaušė by, Žr, se Čičirys + suffixet -aitja-. Čič-ìrys Imbradas Zr – ett seliskt namn (se BgŽ CXLV), jfr lit. Kik-ežeris sjö Ign, Kik-ir-iškiai by KžR, Kik-ónyys by Kn, Rt, Kik-iškiai by Zr; lett. Cik-ste å, Cik-st-upis gård EnLV I 165; preussiska ortnamn Kik-iten, Kyk-ywinne, Kyk-oyten GerON 62 (jfr även lit. personnamnen Kikìs, Kik-utis, Kikas, Kik-ėlis), jfr lett. ciksta ”klubba” LVV I 380, lit. kyk-otis ”gunga, svänga” LKŽ V 770, se även BgŽ CXLV; suffixet -irja-, jfr Av-iris, se SkŽD 307. 1 Artiklar som förklarar sjönamn som börjar på bokstäverna A och B, se ”Lietuvių kalbotyros klausimai”, vol. 3, s. 289 ff. (där finns inledande kommentarer och förkortningar) och vol. 4, s. 219 ff. 191 Sjön Čiurkiškiai < Čiurk-iškiai by, Bagaslaviškis socken, Šr, jfr Čiurk-š-upis å, Salantai, Krtn; personnamn Čiurk-inas. Čiut-eikis i byn Kupriai, Jūžintai socken, Rk, jfr personnamnen: Čiut-eikis, Čiut-eika, Čiuta, Čiut-ėlė; Čiut-ėliai by, Vilkyčiai socken, Šlu; jfr lit. čiūt-ėti ”gå och kura”, čiūti ”tina” LKŽ II 124; jämförelsen mellan čiūtėti och kiūt-oti visar att det förstnämnda har selisk härkomst; suffix -eikia-. D Dab-inčius i byn Dzenkūniškiai, Kš, jfr Dab-intà å, där, Dab-int-upỹs å, i byn Dabintos, Kš, Dab-òtis sjö, i byn Sapiegiškiai, Veisiejai, Lzd, Dāb-ik-inė å, i byn Dabikinė, Akm; lett. Dab-aičēni by, Dabas-grāvs EnLV I 188: lit. dabstýti ”kasta, strö omkring”; daburỹs ”virvel, virvelström” LKŽ II 139, jfr även duburỹs ”grop, håla, dal” LKŽ II 549 och ortnamn med Dub-; suffix -intju-, se SkŽD 375. Dab-òtis i byn Sapiegiškiai, Veisiejai, Lzd, se Dabinčius; suffix -otja-, se SkŽD 351. Dāgas i byn Pėleniai, Kuktiškės, Ut, jfr Dēg-alas å, Krtn, Deg-utė å, Al, BTSR Varenavo distrikt, Benekainys, Dēg-upis Tryškiai, Krš, Deg-usỹs sjö, i byn Totoriškės, Aukštadvaris socken, Jz, Deg-ul-ēlis sjö, i Deguliai by, Ut; lett. Dagas by, Dagi by, EnLV I 189, Dega sjö, Dega-ezers sjö, EnLV I 204; preussiska ortnamn Deg-awiten, Dag-ew-itten GerON 26: lett. daga ”en brandplats” LVV I 430, lit. iš-dagas ”en plats i en myr eller skog som brunnit av”. Dagl-ėjas en del av sjön Paščio, i byn Kupriai, Jūžintai socken, Rk, jfr Dagl-ėjus sjö, Tauragnai, Ut, Dēglė å, Padubysys, Šl, Degl-yčia å, Vaiguva, Užv; lett. Degl-upė, Degl-a sjöar, EnLV I 204: lit. deglė ”en djup, gyttjig plats i en myr”, lett. deglāji ”lågt belägna, utbrända platser” LVV I 541, deglis ”en utbränd, vattenfylld plats, en damm” LVV I 461; suffix -ēja-, se SkŽD 84. Dagl-ėj-ėlis 1. i byn Kupriai, Jūžintai socken, Rk; 2. i byn Azarina, Tauragnai, Ut, se Dagl-ėjas; suffix -ėlja-. Dagl-ėjus i byn Liumpiškiai, Tauragnai, Ut, se Dagl-ėjas; suffix -ēju-. Dail-yd-ūkas i byn Dailydūkas, Vvs, jfr lett. Daili by, EnLV I 189, lit. personnamn Dail-ydà, Dail-yd-aitis, Dail-īdė; suffix -yd-+-uka-. Dambniokas Kš: 1. debnìak ”ekdunge”. Dan-iūkas || sjön Vainiūniškis < Vainiūniškis by, Kp, Danyš bl, Laukagaliai ap, Rm, Dānē å². Klp., Dan-upỹs å. Žygaičiai Trg; lett. Dana kärr; Danas Dikis bl., Dan-ava EnLV I 193: lett. danava ”hålighet, vattenpöl på vägen, en lerig plats” LVV I 438; jfr även besläktat preuss. dane ”lågland vid floder”; suffix -juka-. Dāpai Čižiūnai socken, Vvs, jfr Dāp-iškės by; lett. Dapas by, Dap-atas by, EnLV I 195: lit. dāpas ”översvämning, flod” LKŽ II 182. Dārb-ula i byn Ustukai, Ps, jfr Darbà || Dārb-upis å, Darbėnai, Krtn; lett. Dārba-kalns EnLV I 195, jfr även lett. Dirba sjö, Dirb-enes sjö, EnLV I 215; suffix -ula, se SkŽD 186. Darž-in-ėlė Ign: lit. daržas (eller daržinė); suffix -inja- +-ėlė (eller -ėlė). Daub-lys || Dab-lys BTSR Apsas, jfr Daub-urỹs sjö, Šl, Daub-ėlė å, Trg, Daũb-upis å, Tl; lett. Daũba sjö, Daũbīs sjö, EnLV I 197; preussiska Dauben sjö, GerON 26: lit. daubà, lett. daũba ”ravinen” LVV I 443; suffix -lja-, se SkŽD 166. Dauburỹs Bačioniai by, Šl.: dauburỹs ”sänka, dal” LKŽ II 208. 2 Se A. Vanagas, Dėl upės vardo Danė (Danija, Dangė), ”Lietuvių kalbotyros klausimai”, bd. 3, Vilnius, 1960, s. 317. 192 Daugėdųsjön < Daugėdai by Rt: personnamn *Dau-gėdas (jfr Daugėla, Gėd-vilas). Daugėl-iškis Skiemonys An; jfr Daugėl-iškis stad Ign: ortnamn Daugėlė, Daug-ėlis, Daugėlas; suffix -iškja-, jfr Daūn-iškis sjö. Daujėnųsjön < Dauj-ėnai tät Ps, jfr Dauj-očiai by Skd, Dauj-otas å Gruzdžiai Ši; lett. Dauj-āti by EnLV I 199; jfr även lit. efternamn Dauj-ėnis, Dauj-ėnas, Dauj-ōtas, Dauj-ota, Daūjus, Daūj-ōtis. Jfr lett. dujāns ”smutsig, gråbrun”, duins ”mörk, oklar, oren”; lit. duinas: Nunešk (vainikėlį), dukrelė, duinon upelėn…, dūiti ”dra sig fram i dimma, yra, tjuta”; dują ”duggregn, lätt regn, dimma, töcken; gyttja, pöl” LKŽ II 558; dūjonaitis, dūjonėlis; dūjūnas ”sådant vatten, djup flod” LKŽ II 560. Nomina propria-stammen Dauj- motsvarar appellativens duj-, liksom exempelvis daubā motsvarar dūbti. Daūn-iškis Ut, jfr Daūn-upis å Smilgiai Šd, Daun-iškis by Alanta Mlt, Daun-iūnai Panemunis Pnd, Daun-eikiai by Leliūnai An; efternamn Daūnas, Daunià, Daūnius, Daunys; lett. Daun-āti by EnLV I 199; preussiskt personnamn Dawn-otthe TrPN 23; jfr även lit. Dun-ōjus sjö vid Gudoniai by Seirijai Lzd (Daun- förhåller sig till Dun- på samma sätt som Daub- till Dub-, se): lit. dun-ōjus ”stort vatten”, dunūs ”?”: Dūnios marios LKŽ II 606–7, lett. dùn-ājs ”en plats täckt av slam, en slammassa” LVV I 528; dùn-uōt ”grumla (med slam); röra upp slammet”, se även FrLEW 109; suffix -iškja-. Dau-nōris Mikyčiai by Lzd, jfr efternamn Daū-noras, Daū-nora, Daū-nōrius; troligen en adjektivisk bildning. Daūs-inas Kražiai Klm, jfr Dusìa sjö Lzd, Dūs-etas sjö Žr, Dus-ýnas sjö Vyžuonos Ut, Dusà å Pampėnai Ps; Dus-upys å Baisogala Šd; jfr efternamn Daūs-inas, Daus-ýnas, Dausà, Daus-ūtis; preussiskt Dos-in mš. GerON 30: lit. dausà, daūsios ”varmt, avlägset land; paradis”, daus-ingas ”blåsig, sval”; lett. dusa ”vila, slummer, sömn”; suffix -ina-, jfr Kirš-inas å Baisogala Šd, Spig-inas å Ylakiai Sk, se SkŽD 243. Dāv-ilas Nolėnai by Ut Dav-ilà å där, jfr Dav-ēniai by Želvos v. Ukm, Dav-ōnys by Juknonių v. Šr, efternamn Dav-eikis, Dav-eilis, Dav-ūlis; lett. Dav-il-n-ītis sjö, Dav-inš by EnLV I 200; preussiskt personnamn Daw-ille TrPN 23. Davil-ėlis Nolėnai by Ut, se Dāv-ilas; suffix -ėl ja- Degūt-duobis Jūkainiai by Viduklė Rs, jfr Degut-intakis bäck Šimkaičiai Rs; lett. Degut-duobs pöl EnLV I 207: lit. degūt-duobė ”grop för att bränna tjära” LKŽ II 255. Deg-usỹs Totoriškiai by Aukštadvario v. Jz, jfr Dėg-alas å Krtn, Dėg-ūva å Rtv; lett. Dega || Deg-ums sjö, Deg-azers EnLV I 203–4; preussiska ortnamn Deg-aw-iten GerON 26: lit. degti ”brinna”; lett. dega ”en utbränd plats”; suffix -usja-, jfr krit-usỹs ”flintor”, se SkŽD 314. Deg-ul-ėlis Deguliai by Ut, jfr lett. Deg-uli by EnLV I 206, jfr även Deg-usỹs: lit. dėg-ulỹs, la, deg-ulis ”eldsvamp”; suffix -ėl ja-. Degùčiųsjön < Degùčiai by Obeliai Rk: efternamn Deg-ūtis. Dėl-ežeris Ps, jfr lit. Dėl-inis sjö Kuktiškės Mlt, Dėlỹs sjö Ut; lett. Dėl-ezers EnLV I 210; preussiska ortnamn Del-ycke GerON 27: lit. dėlė ”igel”, lett. dēle ”igeln” + ežeras. Del-idà Alytus I by Al: dėlė ”igel”, jfr Dėl-ežeris, Dėl-inis sjö; suffix -ida, se SkŽD 101. 13. Lietuvių kalbotyros klausimai, V 193 Dėl-idas 1. Eitulioniai by, Beižionys socken Vvs; 2. Pašventys by, Užuguostis socken Jz, se Dėlinis; suffix -ida-, se SkŽD 101. Dėl-inis 1. Pakačinė by, Antazavė Zr; 2. Indučiai by, Antalieptė Zr; 3. Bikėnai by, Degučiai Zr; 4. Briedinė by, Linkmenys Švnč; 5. Voverai by, Merkinė Vrn; 6. Raudėnai by, Obeliai Rk; 7. Paskardiškis by, Salakas Zr; 8. Paserninkai by, Seirijai Lzd; 9. Semeliškės Vys; 10. Mielagėnai by, Švnč 11. Sadžiūnai by, Veisiejai Lzd (jfr Dėl-ežeris): litauiska dėlė ”igel”; suffix -inja-. Dėl-ynas Leliūnai Ut, se Dėlinis; suffix -yna-. Dėl-in-ūkas Voverai by, Merkinė Vrn, se Dėlinis; suffix -inja- + -uka-. Dėlỹs Ąžuolėliai by, Ut, se Dėlinis. Dėl-iūkas 1. Kovalčiukai by, Simnas Al; 2. Velbiškiai by, Ut, se Dėlinis; suffix -juka-. Dėl-ūkas 1. Bukaučiškiai by, Daugai Al; 2. Perloja Vrn, se Dėlinis; suffix -ūka-. Dembinosjön < Dembina by, Onuškis Trak: 1. debina ”ekskog”. Dėm-enas Demeniškiai by, Seirijai Lzd, jfr Demeniai by i Pakalnės distrikt i Ostpreussen och med en annan vokalväxlingsgrad Dėm-enas sjö Zr, Dėmė (dvs. Diemė) å vid Pašaminė by, Švnč; lett. Demene dv. EnLV I 208; fornp. Dem-ita GerON 27; jfr även adverb, litauiska Dėmė, Dėm-ėlis, Dėm-enis, Dėm-ėnius, Dėm-ikis; fornp. Dėm-iko TrPN 24: litauiska dėmė ”en smutsig, fläckad plats” LKŽ II 270, dėm-esys ”nedsmutsning, orenhet, fläck” LKŽ II 271; suffix -ena-; jfr Duob-enas sjö. Beträffande semantiken, jfr Tėrmentas sjö vid Paliūnai by, Veisiejai Lzd: term-óti ”smörja, smutsa ned, göra något smutsigt”. Dėm-enas Santuokiai by, Degučiai Zr, se Demenas. Denioniai sjö < Den-iónys by, Svedasai An; jfr personnamn Dėnius, Den-ulis; lett. Den-avas-ezers, Denu-kalns EnLV I 208. Dėrgioniai sjö < Dérg-ionys by, Rūdiškės Trak (jfr personnamn Derg-ėlis, Derg-inčius). Derv-inis Derviniai by, Antazavė socken Zr, jfr Dérv-elis å Linkuva Pkr, Derv-eliūkas biflöde vid Rozalimas Pkr; lett. Derv-els bäck EnLV I 209; fornp. Derv-ayn GerON 27: litauiska derva, lett. darva; suffix -inja-. Didỹsis Piepaliai by, Babtai Kn: didỹsis ”den store”. Did-óvas Karšteniai by, Žarėnai socken Tl; jfr Didž-iulis sjö Daugai Al, Did-upis vid Dauginėnai by, Tryškiai Akm; lett. Diddel bäck EnLV I 212: litauiska did-elis, didis ”stor”; suffix -ova-, jfr Malšt-óvė å Rd, se SkŽD 387. Didžiaraušliškiai sjö < Didžiaraušliškiai by, Ubiškiai socken Vvs. Didžiūlis 1. (|| Daugųsjön) Daugai Al; 2. Dusmenys Trak, jfr. Didysis ež., lett. Diž-ezers EnLV I 217: lit. didžiūlis ”stor”. Diegis Padiegės vs. Degučiai Zr, jfr. Diég-upis vattendrag i Minionių by Rs; lett. Diēdzini vs., Diegu-purvs EnLV I 220: lit. diėgas. Dienik-ėlis Dusetos Zr: dienikas ”vattengrind” LKŽ II 347; suffix -ėlja-. Diė-rašas Žalgirių by, Deltuva socken Ukm; beträffande den första komponenten, jfr. Diėv-upis vattendrag i Endriejavas Rt, Die-gedà bäck vid Kaulių by, Bukonys socken Jon, Dievó-gala vattendrag i Zapyškis Kn; beträffande den andra komponenten, jfr. Rašai sjö i Jūžintai Rk, Rašiai || Rašià sjö i Mlt, Rašỹs sjö vid Sirutėnų by Ut, jfr. rašýtė ”fläckig, småspräcklig (ko)” Kvėdarna Šll. 194 Dėv-ytis (t. Dī'vĕ'tis || Dẽiv'tis3) jfr. Dėv-upis vattendrag på samma plats, Dėvó-gala vattendrag i Zapyškis Kn, Dėvo kalnas kulle vid Dabušilės by Mlt, Dieva-ragýs udde vid Daunorių by, Šeimatis socken Ut, lett. Dievin-ežers EnLV I 221; fornpreussiska Dew-ythen, Dews-lauks GerON 28: lit. dievas ”gud”; suffix -ytja-, jfr. Laisy-ytis vattendrag Rs, Višt-ytis sjö Klvr. Dilg-inė vid Muiželėnų by, Venčiūnai socken Al, jfr. Dilg-inė by i Liudvinavas socken Kps, Dilgiai by i Taučiūnai socken Kd; lett. Dilga vs., Dil’gu-strauts EnLV I 213; fornpreussiskt ortnamn Dilgen GerON 28: lit. dilgė ”urtica; nässla”, suffix -inė. Dirdųsjön < Dirdos by, Aleksandravėlė socken Rk, jfr. lett. Dīrdas vs., Dīrde gård EnLV I 215; litauiskt efternamn Dirda. Dirv-ėl-inis sjö i Čiulų skog Mlt, se Dirv-inis; suffix -ėlja-+-inja-. Dirv-inis Žirgapievo vs. Ut, jfr. Dirv-onai sjö i Deltuva Ukm: lit. dirva ”åkerjord”; suffix -inja-. Dirv-onai < Dirvonai by i Meilūnai socken Ukm. Dysnai Rimšė Ign, jfr. Dysná vattendrag på samma plats, jfr. fornpreussiska ortnamn Dysenithen, Disnyten GerON 28. Dysn-ykštis Rimšė Ign, se Dysnai; suffix -ykštja-, jfr. Dring-ykštis sjö. Dobiliosjön < Dobilià by Pakuonis Kn, jfr. Dóbil-upis vattendrag i Padubysys Šl, Dobilė vattendrag i Šimkaičiai Rs; jfr. lit. dobilas ”trifolium”. Domeikėmiosjön < Domeikėmis by i Plaskūnai socken Jz: personnamn Domeikà respektive Domeikis+kiemas. Dōn-iškis vid Jadaugių by, Dusetos Žr, jfr. Dōn-iškis by i Sugintčių socken Mlt, Don-uvà vs. Pajieslys socken Kd, Dōn-kalnis kulle i N. Kalniškių by Varn; lett. Dāni vs. EnLV I 201: lett. *dāns respektive dāna ”?”: dāna om sjön med klart vatten och det öppna fältet LVV I 447; suffix -iškja-. Dotamųsjön < Dot-amai by Klvr. jfr. Dót-amas vattendrag på samma plats, Dot-iškiai by i Sidabrava socken Šd, Dot-n-uvà småstad Kd, jfr. även personnamnen Dótas, Dotys, Dõčius; fornpreussiska Dot-el TrPN 26; suffix -ama-, jfr. Aūl-amas vattendrag Pn, Žr, SkŽD 207. Drabuž-aitis Drabužininkai by, Tolkiškiai socken Trak, se Drabužis; suffix. -aitja-. Drab-užis Drabužininkai by, Tolkiškiai socken, jfr lett. Drabas by, Drab-enas by EnLV I 222; preuss. Drab-inow GerON 30: drab-nà ”träsk” LKŽ II 424; drabà ”slask av våt snö, dribbling, dribbel” LKŽ II 423; suffix. -užja-, jfr Duob-užis sjö Mlt. Drag-aitis (|| Kiem-inis) Pakalniškiai by Vvs, jfr Drag-ōnys by Skaisgirys socken Jnš, Drag-iniai by Klašiai socken Akm, Drag-ōčiai by Beržai socken Jon, lett. Dragi by EnLV I 222: lit. drāgės ”sediment”, drāgoti ”göra något oordnat, förstöra, ödelägga, slita sönder”; suffix. -aitja-, jfr Lied-aitis sjö Kaltanėnai Švnč. Drapal-ėlis Stračiūnai by Lzd, se Drap-ālis, suffix. -ėl ja-. Drap-ālis Drapaliai by Leipalingis Lzd: lit. drap-óti ”stänka” LKŽ II 439; lett. drap-snas ”smulor, bitar, avfall”, drap-sligs ”utsvävande, ouppfostrad” LVV I 490, jfr även Drab-užis; suffix. -ālja-, se SkŽD 174. Draseikių ežeras < Draseikiai by Brž: efternamn Draseikis. Draudėnių ežeras < Draudėnai by i Žygaičiai socken Trg: personnamn *Draudėnis, jfr lit. personnamnen Draud-vilas, Draud-ikis; Draud-ėliai by i Triškonys socken Pkr; preuss. Drawd-yn, Drawd-ot TrPN 26; lett. hydronymer Draudus sjö, Draud-ava sjö EnLV I 203; suffix. -enja-. Dringis || Dringiai Vaišniūnai by Linkmenys Švnč, Dring-upis Aikščiai by i Čekiškė socken Vlkj; lett., Dridžis sjö, Driegas sjö EnLV I 228; preuss. Drinken (?): lett. drieg-nis 3 Se V. Grinaveckis, Om ursprunget till vissa ortnamn, ”Lietuvių kalbotyros klausimai”, bd. 3, Vilnius, 1960, s. 321. 195 ”en sankmark, en plats där vatten tränger in”, lie. dringti ”vada, svälla, torka ut” LKŽ II 498. Dring-ýkštis Ign. se Dringis; suffixet -ýkštija-, jfr. Dysn-ýkštis. Dručkų ežeras < Dručkos byn Obeliai Rk. Dróbiškių ežeras < Dróbiškiai byn Degučiai Zr. Drūkčių ežeras < Drūkčiai byn i Alsėdžių ap. Tl. Drūk-šiai Rimšė Ign, jfr. Drūk-ša å. på samma ställe (<*Drūk-ša, se BgRR I 501), jfr. Drukys å. Saločiai Ps med annan vokalväxling, Druk-upė Šlč; lett. Drukas-ėzers EnLV I 229: lett. drūkas ”allt som finstöts eller mals”, druks-nat ”sopor” LVV I 503, lit. drūk-nos ”skräp, avfall” LKŽ II 522; suffixet -šja-, se SkŽD 316. Drūv-etas Petkūniškės byn Breslauja BTSR, jfr. lett. Druve å., Drūvas-ėzars sjö EnLV I 230: lett. druva ”såningsfält, sädesfält, obearbetad åker” LVV I 505; beträffande semantiken jfr. lit. Dirv-inis sjö (: dirva); suffixet -eta-, jfr. Dūs-etas sjö, se SkŽD 340. Dūbà Krokšlio byn Rudnia Vrn, jfr. Dub-ėlis sjö, Dub-urys sjö, Dūbė å. Kražiai Klm, Dub-ija å. Raguva Pn med annan vokalväxling (Dūb- står i förhållande till Dub- som dūburys till dūburiu): lit. dūbti, dūbėti. Dub-ėlė Dirmiškės skog. Miroslavas Al, jfr. Dub-ėlis Seirijai Lzd, Dub-užis sjö Zr, Dūbis å. Ūdрија Al, Dub-ėlė å. Vaideginių byn Kp; lett. Dub-ins sjö, Dubi-zers sjö EnLV I 233; preuss. Dub-na BgRR I 503: lit. dūbė ”sänka, dal”, suffix -ėlė. Dub-ėlis 1. Seirijai Lzd; 2. Padubėlių byn Ut, se Dubėlė; suffixet -ėl ja-. Dūb-ininkas Juozapavos by Daugai Al, se Dūbà. Suffix -inink-. Dubióji 1. Verstaminų byn Lzd; 2. Šventežeris Lzd, jfr. Dub-ūkas sjö: dubūsis, -ióji. Dublìà Bestraigiškės by Seirijai Lzd: lit. dublūs ”djup, gropig”. Dub-ùkas Kurtuvėnai Šl, se Dub-ėlė; suffixet -uka-. Dub-ùklis 1. Semeliškės Vvs; 2. Vievís, se Dub-ėlė; suffixet -uklja-, jfr. Vid-ukliai by Vegeriai Akm, se SkŽD 198. Duburỹs Bieliūnų I by Antazavė Zr, jfr. Duburỹs å. 1. Jūžintai Rk; 2. Grìžai Vlk; 3. Deltuva Ukм, Dubur-upis å. Kartena Krtn; lett. Duburs del av ett vattendrag, Dubure by EnLV I 234; preuss. Dobrin sjö, Dobern å GerON 29: lit. duburỹs ”en mindre eller större fördjupning i marken, en grop, sänka, dal” LKŽ II 549. Dub-ùžė i byn Drašeikiai, Brž, se Dubėlė; suffixet -užė, jfr Ring-užė, å Brž. Dub-ùžis 1. i byn Drobos, Degučiai, Zr; 2. i byn Šarkiškiai, Dusetos, Zr; 3. i byn Lukštiniai, Obeliai, Rk, se Dub-ėlė; suffixet -užja-, jfr Ring-užis, å Šd. Dūdėnų ežeras (sjö) < Dūdėnai byn, Giedraičiai, Mlt: efternamnet Dūdėnas. Dūksta, Kurtuvėnai, Šl; jfr Dūkštas, sjö i Ign, Dūkšmė, å i Varn, Dūkšta, å vid Maišiogala, Viln; lett. Dūkstiņa, sjö, Dūkst-ene, bäck, EnLV I 242: lett. dūksts ”ett träsk, ett sumpområde, en sank plats”, lit. dūkš-inas ”sumpig, smutsig” LKŽ II 565. Dūkštas Dūkštas, byn Didžiasalis, Ign, se Dūksta. Dulbis Dotnuva, Kd; jfr Dùlbiai, byn Kruopiai, Akm; lett. Dūlbis, bäck, Dūlbis, sjö, EnLV I 236: lett. dulbs ”dum, bedövad, trög” LVV I 512; jfr lit. efternamnet Dūlbis. Dūlgas i byn Dulgininkai, Leipalingis, Lzd; jfr Dulg-ėlė, bäck på samma plats; lett. Dul’gis, bäck, EnLV I 236; jfr preuss. Dulgen, sjö, GerON 32; jfr även lit. Dūlk-upis, Laukuva, Rt; lett. 196 Dulkes, sjö, EnLV I 236: lett. dulkė, dulkis ”bottensats, grumlig, slemmig vätska, smuts”, dulkains ”oklar, grumlig, slarvig” LVV I 513; lit. dulkas ”dimma”; jfr även lit. Dul-upỹs, Šėta, Kd: dūlas ”grå; blek, ljusgul” LKŽ II 571. Om växlingen g||k, se BgRR I 448 och II 104. Genom att betrakta roten Dulg- som rimord med Dulk- skiljer vi den inte från det gemensambaltiska hydronymlagret med enhetlig semantik. För att förbinda Dulgo med fornslav. *dъlgъ4, via ett förmodat jotvingiskt *dulg- ”lång”, talar också det lettiska hydronymet Dulģis emot. Om baltiska rötterna duj-, dul-, dulk-, dun-, se FrLEW 109. Dūmas i byn Stančiukai, Pastrėvio ap., Vvs; jfr Dūmė, å vid Balbieriškis, Vrn, Dūmė, å vid Žiežmariai, Kš, Dūm-ėsis, bäck vid Kretingalė, Klp, Dūm-sė, å vid Jon., Dūmsis, å vid Žasliai, Kš; lett. Dum-ava, del av en socken, EnLV I 236, Dum-ini, sjö; preuss. Dum-ele, Dum-en, sjöar, Dym-ine, å, GerON 32: lit. dūmas ”rökfärgad, rökig”, dūmė ”mörkfärgad (om en ko)”, dumsùs ”mörk och dimmig” LKŽ II 586; lett. dum-aka ”tjock dimma; regnigt väder” LVV I 514. Dumbl-áičiai två sjöar vid byn Kurkliškės, Vvs; se Dumblis; suffixet -aitia- Dumbl-ikas sjön vid Dumblikas, Vvs; se Dumblis; suffixet -ika-, jfr Akl-ikas sjö; se SkŽD 130. Dumbl-ýnas vid byn Kalnelis, Ut; se Dumblis; suffixet -yna-, se SkŽD 266. Dumbl-ýnė i byn Didžiasalis, Tverečius, Švnč; se Dumblis; suffixet -ynė, se SkŽD 271. Dumbl-ėlis 1. i byn Juškonys, Kėčiamiestis, Lzd; 2. i byn Ustronis, Kuktiškės, Ut; 3. i byn Apkartai, Mlt; 4. i byn Dubičiai, Rudnia, Vrn; se Dumblis; suffixet -elja- Dumblis 1. Kalvarija; 2. || Dumblỹs i byn Dumbliauskai, Kėčiamiestis, Lzd; 3. i byn Mintaučiai, Vorėnų ap., Mlt; 4. Onuškis; 5. i byn Lėnas, Kvr; 6. i byn Dubičiai, Rudnia, Vrn; 7. Ign; jfr lett. Dumblis, sjö: lit. dumb́las, duḿbla ”slam”. Dumblỹs 1. i byn Vabalai, Alovė, Al; 2. i byn Prūdiškėliai, Joniškis, Nmč; 3. i byn Padumbliai, Kėčiamiestis; 4. en gren av sjön Žeimenai vid byn Padumblė, Kaltanėnai, Švnč; 5. i byn Kupriūnai, Kuktiškės, Ut; 6. (|| Velniõkas) i byn Puziniškis, Linkmenys; 7. i byn Drasėnai, Mlt; 8. i byn Rudnia, Merkinė, Vrn; 9. i byn Likančiai, Užpalai, Ut; 10. Tverečius, Švnč; se Dumblis. Dumbl-in-iūkas byn Margavonys, Ut, se Dumblis; suffix -inja- + -juka- Dumbl-iūkas 1. byn Margavonys, Ut; 2. byn Lekavičiai, Vvs; 3. gården Kazimieriškis, Kaltanėnai, Švnč; se Dumblis; suffix -jūka- Dumbliūnų ežeras < Dumbliūnai byn Kp, jfr Dumblis sjö. Dūm-išk-ėlė byn Dūmiškiai, Šilavotas, Prn. jfr Dūmas. Dun-ōjus 1. byn Trainiškis, Linkmenys, Švnč; 2. byn Gudonys, Seirijai, Lzd, jfr lett. Dūņ-ezers sjö, Dūņ-upe å. EnLV I 244, jfr Dun-ow GerON 32: lett. duņ-avas ”små bäckar, källor, uppdämda vatten som inte fryser till”, dūņ-ājs ”en plats täckt av slam, en slammassa”, dūņains ”slammig”, dunas ”slam”; lit. dun-ōjus ”stort vatten”, su-dunti ”(svämma) över”; dunùs,-i ”?”: dūnios marios LKŽ II 607, se även FrLEW 109; suffix -oju-, jfr Luk-ojus, se SkŽD 85. Duob-ėlė byn Janėnai, Šventežeris, Lzd: lit. duobė ”grop”; suffix -ėlė. Duob-ėlės byn Kauknoris, Kėčiamiestis, Lzd, se Duobelė. Duob-enas Vaiguva, Užv, se Duobelė; suffix -ena-, jfr Skiŗt-enas å. Viduklė, Rs. 4 Я. С. Отрембский, Язык ятвягов, «Вопросы славянского языкознания», вып. 5, Москва, 1961, p. 5. 197 Duobýs 1. Antakščių by, Alanta Mlt; 2. Duobių by, Daugailiai Ut; 3. Stanėnų by, Ut, se Duobelė. Duob-ùlis 1. Duobulio vs. Mlt; 2. Papūžglynės by, Kuktiškės Mlt; 3. Paduobulio by, Labanoras Švnč, se Duobelė; suffix -ulja-. Duob-ùžis Paduobužės by Mlt, se Duobelė; suffix -užja-, jfr sjön Dub-ùžis. Duob-žer̃ys (<*Duob-ežerys) Meldučių by, Rk: grop + sjö. Duriai Mlt, jfr Dūr-upis Kurtuvėnai Šl, Dūr-upis Rs, Šlu, Dūr-ėlis å Lekėčiai Šk: litauiska dur̃kė ’vattenvik bevuxen med näckrosor’, durenti ’?’: brisen driver molnen och krusar sjöytan LKŽ II 639; lettiska durēt ’nå (bottnen)’, jfr även litauiska durti, fornkyrkoslaviska dira ’spricka, skreva’, se FrLEW 113. Dùrb-inis Džiuginėnų by, Tl, jfr Dùrb-inis å där; lettiska Dùrbes-ežers, Dùrb-ja-ežers EnLV I 240; fornpreussiska Durb-in GerON 32: litauiska dùrbinti ’göra ett tråg, gröpa ur’, dùrb-ti ’bli ihålig, murkna’, LKŽ II 637, dùrpė; suffix -inja-. Dus-ái̇tis Berznykas LLR, se Dausinas; suffix -aitja-. Dus-ėlė Daugirdėliai Al, se Dausinas; suffix -ėlė. Dus-ėlis byn Žagariai, Berznykas, LLR, se Dausinas; suffix -elja-. Dus-el-iùkas Berznykas LLR, se Dausinas; suffix -elja-+-juka-. Dùs-etas || Dùs-tas Bajotiškių by, Degučiai Zr, se Dusia; suffix -eta-, jfr Drùv-e-tas, se SkŽD 339. Dusia Seirijai Lzd, se Dausinas. Dus-ýnas 1. Dusynų by, Vyžuonos Ut; 2. Bijeikių by, Skiemonys An, se Dausinas; suffix -yna-. Dus-menėlių ežeras < Dusmenėliai by; Trak., jfr Dusmena å där, Dus-ia sjö. Duv-ėnas Likančių by, Užpaliai Ut, jfr personnamnet Duv-ėnas, Duvė. Duvėn-ėlis 1. Davainių by, Dusetos Zr; 2. Likančių by, Užpaliai Ut, se Duvė-nas; suffix -ėl ja-. Dvi-kelmis Pnd: adj. dvi-kelmis <två stubbar. Dvilýpiai två sjöar i byn Lėlės Mlt, jfr Dvilypỹs å i byn Bakainiai, Surviliškis Kd: dvilýpis, jfr även Dvilìnkis å i Gargždai Klp. Dvỳl-iškis i byn Spuliai, Alanta Mlt, jfr Dvyl-iùkas å i byn Vygiai, Vandžiogala Kn: dỹlas ”mörk” LKŽ II 612; suffix -iškja-, jfr Sietuv-iškis sjö, se SkŽD 159. Dvi-ragis (|| Ilgỹs || Salų ežeras) Salos Rk: dvi-ragis ”med två horn” LKŽ II 702. NAMN PÅ SJÖAR I LITAUISKA SSR Б. САВУКИНАС S a m m a n f a t t n i n g Artikeln förklarar omkring 150 sjönamn, det vill säga alla för oss för närvarande kända namn som börjar på S och D. De etymologiska tolkningarna av sjönamnen bygger på jämförelse med motsvarande litauiska, lettiska och preussiska egennamn. När det baltiska materialet inte räcker till för att förklara sjönamnens semantik, används även motsvarande lexikalt material från andra indoeuropeiska språk. 198