A Few Observations on the Structure and Semantics of Predicate Nominal Constructions (A Generative Approach to Link-Verbs)

BALTŲ KALBŲ VEIKSMAŽODŽIO TYRINĖJIMAI LIETUVOS TSR MOKSLŲ AKADEMIJA L. VALEIKA NÅGRA IAKTTAGELSER OM STRUKTUREN OCH SEMANTIKEN HOS PREDIKATIVA NOMINALKONSTRUKTIONER (EN GENERATIV ANSATS TILL LÄNKVERB) Denna artikel behandlar semantiska och syntaktiska egenskaper hos de så kallade kopulakonstruktionerna. Eftersom beläggen hämtas från litauiska och engelska utgör artikeln i sig en typologisk studie av litauiskans och engelskans mikrosyntaktiska system. Djupstrukturen hos predikativa nominalkonstruktioner I enlighet med den generativa grammatikens standardteori betraktas språket som bestående av två skikt, nämligen djupstruktur och ytstruktur. Med djupstruktur avser generativister i allmänhet språkets semantiska struktur, medan de med ytstruktur avser den lingvistiska realiseringen av den förra. Djupstrukturen är relaterad till ytstrukturen genom vissa grammatiska transformationer. Det är intressant och viktigt att notera lingvisters reaktion på det nya angreppssättet till transformationsgrammatik som följde av Chomskys införande av termen djupstruktur. Några lingvister – till exempel Robert Hall – kritiserade bittert den nybildade termen och hävdade att djupstruktur helt enkelt visar sig vara yttrandenas betydelse. Kontroversen kring ”djupstrukturens” natur tycks delvis ha uppstått till följd av ett missförstånd av Chomsky, nämligen genom att Chomskys meningar identifierades med djupstrukturer. Påståendet att djupstruktur inte är mer än en betydelsebaserad parafras är felaktigt. För att motbevisa det ger A. Hill1 följande exempel – Two and two make four. Det förefaller som om den underliggande strukturen (dvs. djupstrukturen), uttryckt i lingvistiska termer, är Two makes four + Two makes four. Det står emellertid klart att strukturerna ovan inte innehåller samma information som den presenterade meningen. Faktum är att Two and two make four härleds från Two makes complement och Two makes complement. Sist men inte minst är djupstrukturen en abstrakt struktur, dvs. en struktur utan fonologisk komponent. Med andra ord är djupstrukturen en uppsättning relationer mellan verbet och nominalfraserna. En menings djupstruktur är en struktur som består av ett verb och en eller flera nominalfraser, där var och en är knuten till verbet genom en viss kasusrelation. Inom generativ grammatik består meningen alltså av en proposition (djupstruktur) och en modalitetskonstituent (negation, tempus, modus, aspekt). Men om djupstrukturen ska uppfattas som en abstrakt struktur där endast syntaktiska och semantiska 1 A. Hill, The Hypothesis of Deep Structure, Studia Linguistica XXIV: 1, p. 4. 231 relationerna mellan kategorierna (subjekt, predikat, objekt) återspeglas, är det svårt att förklara förekomsten av sådana konstruktioner som Berniukas yra linksmas and Berniukui linksma. Mot bakgrund av detta bör kategorier som subjekt, predikat och objekt införas i djupstrukturen med egenskapen ”bestämd” — ”obestämd”. T.ex.: A. Berniukas linksmas ← X (obestämd) gör pojken glad B. Berniukui linksma ← X (bestämd) gör pojken glad Endast genom att inse detta kommer vi att kunna beskriva förhållandet mellan konstruktionerna på ett adekvat sätt. Eftersom de härleds ur olika djupstrukturer tillhör de olika paradigm. Som redan framgått är meningens djupstruktur alltid verbal. Detta innebär dock inte att alla verb är djupstrukturverb. Så kan till exempel BŪTI: BE liksom andra kopulor knappast behandlas som djupstrukturverb: A. Petraitis yra mokytojas: Petraitis är lärare ← Petraitis moko vaikus: Petraitis undervisar barn B. Šis vaikinas yra Petraitis: Den här unge mannen är Petraitis ← X vadina šį vaikiną Petraičių: X kallar den här unge mannen Petraitis C. Jonas yra neįdomus: John är ointressant ← Jonas nedomina X: John intresserar inte X D. Smitas yra Londone: Smith är i London ← Smitas nuvyko į Londoną: Smith har åkt till London Allt detta tyder på att BŪTI: BE inte är en beståndsdel av djupstrukturen; det genereras av grammatiken för att realisera vissa djupkonstruktioner2. Följaktligen kan BŪTI: BE inte tillskrivas status som djupkasusverb3. Mot bakgrund av detta bör strukturer som innehåller BŪTI: BE betraktas som strukturer med sekundär eller ofullständig predikation. Detsamma gäller andra länkverb: TAPTI: BECOME Jis tapo prezidentu: Han blev president ← X išrinko jį prezidentu: X valde honom till president Pojkar blir män: Pojkar blir män ← Pojkar växer x Pojkar växer upp till män: Pojkar växer x Pojkar växer upp till män DĖTIS: FÖRESTÄLLA SIG Han utgav sig för att vara galen: He feigned himself mad ← Han betedde sig som en galning: He behaved as a madman LIKTI: FÖRVANDLAS TILL Daugiau žinok, mažiau kalbėk, nes greitai senas liksi ← Daugiau žinok, mažiau kalbėk, nes greitai susensi Vattnet har blivit kallt ← Frosten har gjort vattnet kallt Enligt den derivationella strukturen delas kopulaverbskonstruktioner in i essiva (Mes — žmonės: We are people; Šuo yra naminis gyvulys: The dog is a domestic animal), translativa (Jonas yra mokytojas: John is a teacher) och lokativa (Smitas yra Londone: Smith is in London). Med essiva kopulaverbskonstruktioner 2 See John Lyons, Introduction to Theoretical Linguistics, Cambridge, 1969, p. 322. 3 Cf. Charles J. Fillmore, The Case for Case, Universals in Linguistic Theory, Holt, Rinehart and Winston, Inc., 1968, p. 84. 232 tioner avser vi konstruktioner där ett kopulaverb fungerar enbart som klassificerare, dvs. konstruktioner som inte innebär att agens övergår till ett annat tillstånd. När vi säger Šuo yra žinduolis: The dog is a mammal säger vi alltså inte bara vad agens är för närvarande; vårt påstående hänför sig i själva verket till agens permanenta tillstånd. Människan kommer i allmänhet fram till sådana påståenden genom att iaktta naturen omkring sig. Djupstrukturen hos Šuo yra žinduolis: The dog is a mammal kan vara The dog feeds its young with milk from the breast. Kopulaverbet i liknande konstruktioner har den mest allmänna betydelsen och kan beskrivas som ett ”dummy”-verb. För närvarande har vi bara ett sådant verb — BŪTI: BE. Translativa konstruktioner uttrycker agens övergång till ett angivet tillstånd eller en angiven beskaffenhet. Så innebär till exempel Jis yra mokytojas: He is a teacher att agens nuvarande status som lärare är resultatet av någon tidigare handling. Här kan vi tala om ett ”resulterande” tillstånd. Betrakta ytterligare ett exempel — Jis yra direktorius: He is a director. Agens nuvarande tillstånd är resultatet av någons tidigare handling: X appointed him director. Samma analys gäller för Vaikui negera: The child is sick. Lokativa konstruktioner kan också avse övergång till ett bestämt tillstånd: Smitas yra Londone: Smith is in London — Smitas nuvyko į Londoną: Smith has gone to London. Men: Didysis Benas yra Londone: Big Ben is in London. Predikativa nominalkonstruktioners ytstruktur BŪTI: BE betraktas i allmänhet som den mest typiska representanten för alla kopulor. Det har verkligen en egenskap som saknas hos andra kopulor. Medan andra kopulor är semilexikala eller lexikala verb, betraktas BŪTI: BE av lingvister som ett ”dummy”-ord. Detta stämmer i huvudsak. Semantiskt kan det betraktas som det mest allmänna, eller, annorlunda uttryckt, som omarkerat. Man kan säga att de andra kopulorna härleds från en modifierad version av BŪTI: BE. Således härleds TAPTI: BECOME från BŪTI: BE+MODUS BEGIN (GROW); PASILIKTI: REMAIN härleds från BŪTI: BE+MODUS CONTINUE; DĖTIS: PRETEND härleds från BŪTI: BE+MODUS APPEAR, osv. Detta antyder att BŪTI: BE kan betraktas som invariant i alla konstruktioner som innehåller kopulaverb. Insikten om detta leder oss till ytterligare en slutsats, nämligen att kopulaverbskonstruktioner tillhör samma paradigm4. Det vore emellertid inte sakligt korrekt att säga att BŪTI: BE alltid är omarkerat. Poängen är att BŪTI: BE som lexem har två betydelser. När kopulan i en syntaktisk enhet förekommer i den ”utvidgade” eller ”progressiva” formen, som i ”You are being naughty”, ”John was being very funny”, uttrycker BE ett beteende, handlande eller talande utan att adjektivet för den skull behöver få ändelsen -ly; i meningarna ”Why don’t you be reasonable?”, ”If you want to be a successful actor…” betyder BE ungefär ”vidta åtgärder för att bli”. Detsamma gäller litauiskan: Berniukas nori būti lakūnu. Därför verkar det bäst att behandla BŪTI: 4 Se Г. А. Золотова, Синтаксическое поле предложения (к понятию парадигматических отношений в синтаксисе предложения), Синтагматика, парадигматика и их взаимоотношения на уровне синтаксиса (материалы научной конференции), Рига, 1970, p. 189—193; On paradigmatic and syntagmatic similarity see Hansjakob Seiler, Paradigmatic and Syntagmatic Similarity, Lingua 18 (1967), p. 35—79. 5 See F. Th. Visser, An Historical Syntax of the English Language, I, Leiden, 1970, p. 190. 233 BE som lexem med två funktioner. I essiva konstruktioner används således BŪTI: BE i allmänhet utan föreställningen om övergång till ett annat tillstånd, medan BŪTI: BE i translativa och lokativa konstruktioner förekommer i betydelsen ’att bli’ eller ’att ändra sin position i rummet’. När BŪTI: BE förekommer i sin finita form, särskilt i indikativ presens, saknar det emellertid den ovan nämnda betydelsen. Detta är naturligt, eftersom BŪTI: BE uttrycker slutresultatet av en föregående handling (t.ex. Jonas yra inžinierius: John is an engineer←Jonas tapo inžinieriumi: John has become an engineer). Mot bakgrund av detta blir det tydligt varför BŪTI, när det används i indikativ presens, ofta utelämnas i litauiska meningar (t.ex. Jonas — geras draugas; Jonas — inžinierius). Det är endast i meningar som är temporalt, modalt eller aspektuellt markerade som BŪTI är obligatoriskt. I engelskan är BE obligatoriskt, bortsett från några få fossiliserade fraser (Happy the man who…! Fine old oak this! Who so reckless…?). Vad gäller substantivkategorier som kan fylla positionen uppvisar litauiskan och engelskan större likheter än skillnader: i huvudsak förekommer samma kategorier som predikat: A. Människa Jonas är student: John is a student Den här pojken är amerikan: He is an American B. Icke-mänsklig a) levande. En häst är ett husdjur: The horse is a domestic animal b) livlös. Den här saken är ett bord: This is a table c) material. Den här ringen är av guld: The ring is gold d) abstract proper. Den här uppgiften är av stor betydelse: The task is of great importance Skillnaderna är obetydliga och gäller främst mindre underklasser. Så finner vi till exempel i engelskan få agentbeteckningar som härleds från ortnamn, dvs. Londoner-typsubstantiv6. Följaktligen förblir platsen för substantivunderklassen ofylld i engelskan. Eftersom litauiskan inte begränsar bildningen av sådana substantiv, är predikativa nominalkonstruktioner i litauiskan mer varierade till sin struktur: Mūsų profesorius yra vilnietis, kaunietis, šiaulietis, osv. En annan skillnad gäller användningen av nationalitetsbeteckningar med subjekt uttryckta av substantiv: till skillnad från litauiskan tycks engelskan undvika att använda nationalitetsbeteckningar som predikat när subjektet uttrycks av ett substantiv: He is an American; The boy is American, men i allmänhet inte: The boy is an American7. Litauiska och engelska uppvisar betydande skillnader när det gäller användningen av materialsubstantiv som predikat. Som bekant är substantiv som används framförställda mindre specifika som bestämningar än substantiv som används efterställda. Med andra ord förlorar framförställda substantiv mycket av sin substantiviska karaktär och liknar adjektiv. Man skulle kunna förvänta sig att sådana substantiv, när de förekommer utan något efterföljande substantiv (dvs. predikativt), automatiskt skulle återgå till sin substantivstatus, som i The American boy → He is an American. Detta gäller dock endast räknebara substantiv, dvs. substantiv som är i 6 See Г. И. Ахманова, И. А. Данчинова, Атрибутивные отношения в топонимической системе англоязычных стран, Вопросы языкознания, 1970. 7 Dwight Bolinger, Adjectives in English: Attribution and Predication, Lingua 18 (1967, p. 33. 234 en position där deras klassberoende kan visas formellt. En annan situation föreligger i konstruktioner vars predikativ är ett icke-räknebart substantiv. T.ex.: The ring is gold. Eftersom icke-räknebara substantiv saknar artikel och pluralmorfem är konstruktionstypen strukturellt tvetydig: den kan tolkas både som The ring is made of gold och The ring is a piece of gold8. För att undvika tvetydigheten introducerar engelsktalande substantivet med hjälp av en preposition: The ring is of gold. Förekomsten av en preposition visar otvetydigt att ordet är ett substantiv. På litauiska är liknande konstruktioner inte tvetydiga. Detta är väntat, eftersom materialadjektivet på litauiska är en morfologiskt markerad kategori: Šis žiedas yra gryno aukso – Šis žiedas yra grynas auksas – Šis žiedas yra auksinis. Det utmärkande draget hos predikatsubstantiv är att de i allmänhet är obestämda. Förekomsten av bestämda substantiv kräver en särskild tolkning eller behöver någon form av utbyggnad: John is the philosopher; John is this philosopher; He is a philosopher, who studies metaphysics9. För att avsluta vår diskussion om substantiv som predikativ bör ytterligare en punkt tas upp, nämligen möjligheten att vända på predikativa nominalkonstruktioner. När vi undersöker konstruktioner som a) The dog is an animal; b) Men are mammals; c) This horse is a mare; d) John is an engineer kan vi inte undgå att lägga märke till en viss hierarki i substantivsystemet: vissa substantiv spelar en roll i definitionen av andra substantiv. Eftersom mer specifika substantiv definieras genom mer generella substantiv kan sådana konstruktioner inte vändas. För att göra dem möjliga att vända måste vi göra substantiven på ömse sidor om kopulan semantiskt kongruenta. T.ex.: Men are thinking mammals→Thinking mammals are men. Förutom av substantiv kan predikativpositionen fyllas av adjektiv. Här finner vi två typer av adjektiv, nämligen temporala och icke-temporala (statiska): Berniukui sveika (temporal); Berniukas yra sveikas (icke-temporal) Pojken mår bra (temporal); Pojken är frisk (icke-temporal) Till skillnad från litauiskan har engelskan få morfologiskt markerade temporala adjektiv: a house afire; arms akimbo; The people were alive; They were agog10. I litauiskan bildar morfologiskt markerade predikativa adjektiv en relativt produktiv ordklass. Dessa består av de så kallade ”neutrala adjektiven”. Omarkerade temporala adjektiv och statiska adjektiv är formellt omöjliga att skilja åt. I praktiken kan vilket statiskt adjektiv som helst användas som ett temporalt adjektiv och vice versa: A. X är rolig: X är rolig (statiskt) B. X är rolig idag: X ser rolig ut idag (temporalt) C. X är hungrig: X är hungrig (temporalt) D. X är hungrig: X är hungrig (statiskt) 8 See A. Hill, Introduction to Linguistic Structures, New York, 1958, p. 175. 9 See Emmon Bach, Nouns and Noun Phrases, Universals in Linguistic Theory, Texas, 1968, p. 103. 10För en semantisk tolkning av predikativa adjektiv i engelska, se A. Драздаускас, Выражение „Временного состояния” как разновидность непроцессного именного сказуемого, Kalbotyra XXII (3), 1971, s. 7–17. 235 Förutom beskrivande adjektiv kan relativa adjektiv inta predikativens position i litauiska: Ši lova yra medinė; Šis laikrodis yra auksinis. I engelska används denominala adjektiv inte på detta sätt. Vissa sådana adjektiv kan, när de används bildligt, förekomma som predikativ: His manners were extremely wooden (A. S. Hornby). Å andra sidan överträffar engelskan litauiskan i användningen av adjektiv som härletts från nationalitetsbetecknande substantiv. Jfr: The boy is American (adjektiv); Berniukas yra amerikietis (substantiv). På litauiska används sådana adjektiv i allmänhet med opersonliga subjekt: Ši gelumbė yra angliška. Predikativa adjektiv kan användas ensamma eller i konstruktion med andra ord, dvs. med framförställda och efterställda bestämningar. Typiska framförställda bestämningar på litauiska och engelska är gradadverb eller deras motsvarigheter, medan efterställda bestämningar typiskt är substantiv eller pronomen. Vissa sådana bestämningar är obligatoriska, andra valfria: Šis žmogus yra kupinas ryžto: The man is full of determination (obligatorisk); Jo elgesys vertas pagyrimo: His behaviour is worthy of praise (obligatorisk); Šalis yra turtinga naftos: The country is rich in oil (valfri); Jis yra naudingas šaliai: He is useful to the country (valfri). En annan egenhet hos predikativa nominalkonstruktioner gäller den morfologiska uttrycksformen för komplementet. På litauiska kan konstruktionernas komplement stå i genitiv, instrumental eller nominativ, medan det på engelska står antingen i genitiv eller i allmän kasus. När man analyserar predikativa nominalkonstruktioner på litauiska slås man ändå av inkonsekvensen i fråga om den predikativa nominalfrasens morfologi: i konstruktioner som innehåller samma lexem finner vi både predikativer i instrumental och i nominativ. Jis bus karalius: Jis bus karalium ‘Han kommer att vara kung’ Eftersom båda konstruktionerna förekommer i modern litauiska uppstår frågan: vilken status har de, dvs. är de varianter av samma djupstruktur eller är de olika konstruktioner? Inom traditionell lingvistik förklaras skillnaden mellan de två konstruktionerna på följande sätt: den första konstruktionen syftar på agentens permanenta tillstånd, medan den andra syftar på agentens tillfälliga tillstånd. Med andra ord handlar den första konstruktionen om någons permanenta eller verkliga status, medan den andra handlar om någons tillfälliga eller imaginära status. På engelska kan den första konstruktionen återges med ”He will be king”, medan den andra kan återges med ”He will act as king”. Det kan noteras att den strukturella skillnaden mellan semantiskt olika konstruktioner håller på att försvinna i modern litauiska. Den så kallade tillståndsinstrumentalen håller på att trängas undan av nominativ11. Spridningen (eller bruket) av predikativa konstruktioner i nominativ har fått vissa lingvister att tro att den så kallade tillståndsinstrumentalen är en senare utveckling och kom att användas efter mönster av övergångsinstrumentalen12. Vi anser att konstruktioner med den så kallade tillfälliga tillståndsinstrumentalen föregår dessa 11 Se A. Rasimavičius, Tarinio vardininkas ir tarinio įnagininkas, Mūsų kalba 6, Vilnius, 1971, s. 13–19. 12 Ibid., s. 15. 236 av nominativ för tillfälligt tillstånd, dvs. den senare härleds från den förra. Jfr: Jis buvo eiguliu (instrumentalis för tillfälligt tillstånd) ← Jis dirbo eiguliu ← Jis tapo eiguliu ← X paskyrė jį eiguliu; Tik ketvirtį valandos esame žmonėmis (övergångsinstrumentalis) ← Mes tampame žmonėmis←X paverčia mus žmonėmis. Om vi betraktar konstruktionerna till höger som källa till dem till vänster, besvaras frågan om instrumentalis för tillfälligt tillstånd: BŪTI i sådana konstruktioner är endast en ersättning för motsvarande instrumentalisverb. Härav följer att den så kallade tillståndsinstrumentalisen och övergångsinstrumentalisen inte är separata kategorier, vilket vanligen antas i traditionell grammatik, utan att de båda är transformationsmässigt relaterade, där instrumentalis för tillfälligt tillstånd härleds från övergångsinstrumentalisen. Detta leder oundvikligen till ytterligare en slutsats: mönster med instrumentalispredikativ måste vara primära, medan de med nominativpredikativ är sekundära. Denna process kan fortfarande observeras i dagens litauiska. Så förlorar exempelvis TAPTI, som huvudsakligen är ett styrande verb, gradvis sin status. Detsamma gäller LIKTI, DĖTIS, IŠ-LIKTI, JAUSTIS och andra: A. Detta slott blev ett historiskt monument Detta slott blev ett historiskt monument B. Tvätta inte ansiktet, jag känner lukten av sprit, du kommer att förbli en lögnare Och dessa berg förblev kala och stubbbemängda C. Han gjorde sig till en pigg och alert Han gjorde sig pigg och alert D. Är det möjligt att förbli torr under bar himmel när det regnar? Till slut förblir jag öppen E. Han kände sig helt enkelt som en hjälte Han kände sig helt enkelt som en hjälte Verbet semantiseras bort genom sin betydelse och framför allt genom det predikativa substantivets syntaktiska status. Eftersom positionen typiskt upptas av adjektiv befinner sig det predikativa substantivet i en känslig situation: å ena sidan strävar det efter att visa sina substantiviska egenskaper, å andra sidan dras det mot subjektet och adjektiviseras följaktligen. Substantivets position främjar dock inte bevarandet av dess primära funktioner; den är mer gynnsam för substantivets sekundära funktioner. Lite i taget förlorar substantivet kontakten med verbet och lösgör sig till slut. Därmed får vi se en situation av det slag som förekommer i adjektiv- + substantivkonstruktioner: det predikativa substantivet, som tidigare var oberoende av subjektet, börjar söka stöd hos subjektet. När verbet förlorar sin styrande status kommer det predikativa substantivet att fungera som ett adjektiv3. Betrakta Charles J. Fillmores exempel John is quite an idiot14, där substantivet har accepterat den typ av modifiering som vanligtvis förknippas med adjektiv. Vad gäller engelskan är den process som kan beskrivas som syntaktisk upplösning avslutad för de flesta kopulaverb. 13 Se Helena Križkova, Именное сказуемое и структура предложения в современных славянских языках, Philologia Pragensia 1, 1971, p. 15—49. 14 Charles J. Fillmore, op. cit., p. 84. 237 L. VALEIKA Strukturella och semantiska drag hos konstruktioner med nominalt predikat (en generativ behandling av kopulaverb) Sammanfattning Artikeln behandlar konstruktioner med nominalt predikativ i litauiska och engelska. Dessa konstruktioner betraktas som sekundära, det vill säga transformationer av motsvarande inre (djup-)strukturer. Med hänsyn till sin derivationshistoria delas konstruktioner med nominalt predikativ in i essiva (Šuo yra naminis gyvulys), translativa (Jonas yra studentas) och lokativa (Marytė yra Vilniuje). I litauiska skiljer sig dessa konstruktioner ofta också åt i sin morfologiska form: den nominala delen av predikatet i essiva konstruktioner står i nominativ, i translativa konstruktioner i instrumentalis och nominativ, och i lokativa konstruktioner i lokativ. Slutsatsen är att translativa konstruktioner med en nominal del av predikatet uttryckt i instrumentalis är primära, medan translativa konstruktioner med en nominal del av predikatet uttryckt i nominativ är sekundära.