Priežasties prielinksnių sistema lietuvių kalboje

LIETUVIŲ KALBOS SINTAKSĖS TYRINĖJIMAI LIETUVIŲ KALBOTYROS KLAUSIMAI XXV (1986) ELENA VALIULYTĖ SYSTEMET AV KAUSALPREPOSITIONER I LITAUISKAN § 1. Följande litauiska prepositioner betecknar kausala relationer: iš med genitiv (ler av glädje), nuo med genitiv (fönstren slogs sönder av smällen), dėl med genitiv (kom för sent på grund av den dåliga vägen), už med ackusativ (skäller för att inte lyssna), per med ackusativ (skadade sig genom oaktsamhet), genitiv med dėka (tillfrisknade tack vare läkarnas omsorg och instrumental (utan preposition) (ögonen strålar av glädje). De är på ett visst sätt fördelade över det semantiska fältet för kausala relationer och bildar sinsemellan ett system, där vart och ett av de nämnda uttrycksmedlen intar en självständig plats. § 2. Artikelns syfte är att i detalj beskriva den lexikal-semantiska användningsmiljön för kausalprepositionerna, lyfta fram deras respektive särskiljande drag och utifrån dessa fastställa ett oppositionssystem; samt visa hur de polysema prepositionernas kausala betydelse är isomorf med deras andra betydelser (vanligen rumsbetydelser). § 3. Prepositionernas kausala betydelse, liksom deras övriga betydelser, framträder vanligtvis i en ordkombination, till exempel: darrar av rädsla, (trädet) böjde sig av vinden, skämdes för sina ord, fördömde för en sådan handling, blev sjuk på grund av vårdslöshet, utbildade sig tack vare begåvning. En prepositionskonstruktion kan emellertid vara knuten inte till ett enda ord utan till en grupp ord eller en hel mening. I sådana fall kan den aktualisera betydelsen hos ett ord som den inte har någon direkt syntaktisk förbindelse med. I meningen Av förargelse började hon till och med tala litauiska är konstruktionen av förargelse semantiskt ”stödd” av adverbet på litauiska, trots att den inte har någon direkt syntaktisk förbindelse med det (den är beroende av verbet började tala). Därför kommer semantiskt fullständiga kontexter att beaktas i beskrivningen av prepositionernas användning. Eftersom den underordnade substantivfrasens semantik vanligtvis har störst förmåga att bestämma prepositionens kausala betydelse (jfr Комаров 1973, 23), kommer huvuddelen av uppmärksamheten att ägnas åt att beskriva prepositionskonstruktionens lexikala sammansättning. För att identifiera den kausala betydelsen hos vissa prepositioner, exempelvis iš och dėka, räcker den underordnade substantivfrasen som kontext, till exempel: av glädje, rädsla, skam; tack vare vännerna, begåvningen. 4. 120 97 PREPOSITIONEN IŠ ALLMÄNNA ANMÄRKNINGAR § 4. Prepositionen iš är en av de viktigaste prepositionerna i det kausala systemet. Den har ett avgränsat användningsområde: den används för att beskriva motivationen bakom en människas (eller en annan levande varelses) tillstånd eller handlingar, grundad i hennes egna inre egenskaper – känslor, förnimmelser, karakteristika, till exempel: (barnet) hoppade av glädje. Sålunda kännetecknas prepositionen iš i sin kausala betydelse1 av två semantiska drag: 1) orsakens inre karaktär, eller helt enkelt ”inre orsak” (om termen, se Финкель 1962, IX), och 2) identitet mellan orsakens och följdens subjekt (jfr barnet hoppade och barnet var glatt) (jfr Никитина 1979, 124). § 5. Prepositionen išs kausala betydelse är härledd: den är genetiskt förbunden med dess rumsbetydelse. Vi ska försöka konkret visa hur den kausala betydelsestrukturen hos prepositionen iš korrelerar med strukturen hos dess rumsbetydelse (jfr ryska Никитина 1979, 119 ff.). För detta ändamål beskriver vi betydelserna i jämförelse med varandra i termer av semantiska drag (eller komponenter). Låt oss betrakta två yttranden med prepositionen iš: a) Hjorten (A) sprang ut (C) ur skogen (B) (rumsbetydelse) och b) Barnet (A) hoppar (C) av glädje (B) (kausal betydelse). Prepositionens iš rumsbetydelse kan delas upp i två semantiska komponenter och återges så här: 1. ”A är i kontakt med det inre av B” (eller: ”A är inuti B”) och 2. ”(1) – utgångspunkt C”. Komponenterna följer en viss ordning: först realiseras komponent (1) (hjorten måste ha befunnit sig i skogen innan den sprang ut), därefter (2). Alltså kan prepositionens iš rumsbetydelse formellt återges så här: ”(A inuti B) – utgångspunkt C”. Prepositionens iš kausala betydelse kan däremot återges så här: 1. ”B är orsaken till C”, 2. ”B är en inre egenskap hos A” och 3. ”Sub. (B) = A”. Hur förhåller sig dessa komponenter i den kausala betydelsen till rumsbetydelsens struktur? Den allmänna kausala betydelsen (”B är orsaken till C”) motsvarar rumsbetydelsens drag ”utgångspunkt” (”B är utgångspunkt för C”). Forskare har länge noterat att prepositioner som betecknar en rumslig ”utgångspunkt” i allmänhet också har en kausal betydelse, jfr ryska из, от, с, polska z, od, tyska von, aus (se Нобак 1978, 275). De övriga dragen i prepositionens iš kausala betydelse motsvarar drag (1) i rumsbetydelsen, som återspeglar lokaliserade föremåls ursprungliga position; jfr ”A är i kontakt med det inre av B” och ”B är en inre egenskap hos A”. Draget ”Sub. (B) = A” motsvaras i rumsbetydelsen av att objektet A sammanfaller med en del av B (jfr Hjorten (A) i skogen (B)). ¹ Prepositionens betydelse kallar vi provisoriskt konstruktionens betydelse, det vill säga betydelsen hos prepositionen + den kasusform som den styr, eftersom ingen hittills har lyckats skilja tillräckligt tydligt mellan dessa två betydelser (jfr Никитина 1979, 113). 98 KONSTRUKTIONERNAS LEXIKALA SAMMANSÄTTNING § 6. Prepositionen iš används i kausal betydelse i konstruktioner med substantiv av en avgränsad semantik: med substantiv som betecknar människans (mer sällan andra levande varelsers) inre, psykologiska egenskaper och psykiska verksamhetsakter2, t.ex.: iš džiaugsmo, iš sielvarto, iš alkio, iš įpratimo, iš mandagumo. Substantiv som används med prepositionen iš kan delas in i följande semantiska grupper: 1) substantiv som betecknar känslotillstånd (se § 12 ff.), 2) substantiv som betecknar karaktärsdrag (se § 39 ff.) och 3) substantiv som betecknar förnimmelser (se § 29). I sällsynta fall används denna preposition också med substantiv som betecknar föremåls fysiska egenskaper (se § 35). § 7. Möjligheter att bygga ut konstruktioner med prepositionen iš. Eftersom prepositionen iš används i konstruktioner med en strikt avgränsad lexikal sammansättning bildar dessa konstruktioner, dvs. prepositionen iš tillsammans med ett beroende substantiv, semantiskt mycket täta enheter, t.ex.: iš džiaugsmo, iš baimės, iš pykčio, iš pagarbos. Vanligen utgör de ett tillräckligt sammanhang för att identifiera den kausala betydelsen hos prepositionen iš3. Konstruktionernas täthet framgår av de mycket begränsade möjligheterna att bygga ut dem. Som det framgår av det insamlade materialet används konstruktioner med prepositionen iš oftast utan utbyggnad, dvs. det beroende substantivet saknar bestämning. 1. Substantivet i en konstruktion med prepositionen iš kan byggas ut med ett ord som uttrycker grad, t.ex.: iš didelio džiaugsmo, iš neišpasakyto skausmo. Valet av en sådan bestämning avgörs av substantivets lexikala betydelse: det känslotillstånd eller den egenskap som det betecknar kan ha varierande intensitet. Oftast byggs konstruktioner med prepositionen iš ut med adjektivet didelis (a) eller dess synonymer (b). a) Modern bad genast om att få komma in, överväldigad av stark upprördhet. VienR III 88. Han kom hit av stor respekt (övers.). b) Jurgutis… skrek som av outhärdlig smärta. BorBM 134. Benen stelnar av oförklarlig rädsla och trötthet. VenclR II 256. Om du gör ett misstag gråter du av ilsken förtrytelse. Myk-PutBV 41. Hjärtat kommer att rycka till av djup rörelse. Avyž. Som exemplen visar byggs konstruktioner med prepositionen iš ut med ord som uttrycker hög intensitet. Endast i mycket sällsynta fall byggs substantivet i dessa konstruktioner ut med ord som uttrycker låg intensitet. Men alla darrade — några av blodig förtrytelse, andra av svag feghet. BiliR I 214. Han skulle ha misstänkt henne för att göra det av småaktig svartsjuka. Myk-PutAŠ 585. 2. Eftersom substantiven i konstruktioner med prepositionen iš oftast är avledda — verbala eller adjektiviska — kan de ibland byggas ut med samma former som de ord de är avledda från. Nej, hon kom inte utan anledning — av likgiltighet inför mig (jfr likgiltig inför någon). LankKS 2 Människans psykiska verksamhet omfattar både sinnesverksamhet (empirisk) och tankeverksamhet (intellektuell) (jfr Васильев 1981, 3 ff.). 3 Man kan ange en typ av kontext där en konstruktion med prepositionen iš, bildad med substantiv som betecknar inre tillstånd, inte anger en orsak, t.ex.: atsipeikėjo iš išgąsčio, atsigavo iš baimės, atlyžo iš pykčio osv. Dessa uttryck betecknar en förändring av tillståndet, en återgång till ett tidigare tillstånd. 4° 99 138. Detta gjordes tydligt av en fåfäng önskan om ära (övers.). — Där har du fastlagsbrödet! Osten är slut! — av förargelse suckade jag över mig själv. ŽemR II 242. Varnosiai blir alldeles till sig av glädje över varje liten sak. MikelžS 417. Han kom dit av en önskan att träffa sina föräldrar. Ktk. 3. Partiklar kan ge olika semantiska nyanser (vanligen modala) åt en av-fras med substantiv (som samtidigt betecknar orsaken). När hjulet försvann stack fiskarna på några ställen upp huvudet, liksom av nyfikenhet. SimonVK I 206. Bara knävecken darrade och huvudet snurrade lätt. Förmodligen av glädje. MikelžS 346. Det gjorde inte ont; jag skrek bara av rädsla. MašAMB 22. Partiklar kan i en sådan position också stå intill ett attribut som anger mängd (grad eller intensitet). Jurgutis hoppade skräckslagen upp och ropade, med händerna om huvudet, som av en outhärdlig smärta. BorBM 134. Först jämrade han sig med sammanbitna tänder, men nu skriker han rakt ut av outhärdliga plågor. SimonAŠL 169. 4. Substantivet i en av-fras kan utvidgas med det demonstrativa pronomenet tas, mer sällan — toks, vilka betonar substantivets (resp. orsakens) betydelse och kan knyta det till den föregående kontexten. Hon längtade så efter sitt hemland att hon blev sjuk av den längtan. BilR I 200. Av den förargelsen började han förbanna gårdens husbonde. JabIRR I 652. Mor blev, tycks det, helt återställd av den lyckan. ŽemR II 194. Vem vet vad som kan hända av en sådan svaghet. Skr (LKŽ IX 470). Demonstrativa pronomen kan i en sådan position också stå intill ett annat (kvantitativt) attribut. Till och med på litauiska räckte det av den stora vreden. Han lade sig på bänken, men av den oerhörda lyckan, med hjärtat och huvudet klarnade, kunde han inte somna. BorBM 208. 5. Substantivet i en av-fras kan utvidgas med en sats, det vill säga en bisats (i en anslutande förklarande sats, jfr LKG III 806). Han skyndade sig förfärligt och darrade i hela kroppen av rädsla för att hinna fram i tid och för att inget skulle hända. BorBM 215. Pincukas spottade till och med av förargelse över att ha inlåtit sig med den där dumma kärringen. BorBM 176. 6. Av-frasen kan inte utvidgas med det possessiva pronomenet savo; till exempel är uttrycket žmogus nusigyveno iš savo tinginystės onaturligt. Andra orsaksprepositioner är dock möjliga i en sådan kontext, jfr žmogus nusigyveno dėl savo tinginystės / per savo tinginystę. Enligt regeln att subjektssammanfall inte markeras med det possessiva pronomenet savo bildar prepositionen iš en privativ opposition med alla andra orsaksprepositioner som positivt markerad medlem, jfr paslydo iš neatsargumo och per (savo) neatsargumą / dėl (savo) neatsargumo, kenčia už (savo) neatsargumą, išsimokė (savo) gabumų dėka. Följaktligen ingår detta kännetecken i den semantiska strukturen hos prepositionskonstruktioner (jfr Никитина 1976, 124). Endast i enstaka fall (inte systematiskt!) kan även pronomenet savo ingå i konstruktionen med prepositionen iš, men endast som semantiskt nödvändig komponent, till exempel: Ne iš savo kaltybės aš kuprotas. Ds (LKŽ V 159). (Om pronomenet utelämnas blir meningen meningslös.) 100 7. Som nämnts är användningen av prepositionen iš i kausal betydelse strikt reglerad med avseende på det styrda substantivet (se § 6). I dialekterna används dock denna preposition även i främmande, atypiska sammanhang. a) Med abstrakta verbalsubstantiv som betecknar yttre handlingar (i motsats till inre tillstånd): Ländryggen värker av att gå. Šts. Huvudet värker av att ha druckit för mycket. BM 403. Han fick minsann ända med stort drickande. Vv. I sådana konstruktioner kan substantivet utvidgas med en genitiv som betecknar: det direkta objektet för handlingen (Han dog av att dricka vatten. Šlnt); subjektet (Rågen tog slut av att gässen åt. Šts. Fötterna blev ömma av att gnaga på träskon. Bdr); instrumentet (Fåret gick sin väg med ett ben i munnen efter att ha fått en sten kastad på sig. Als); platsen (Han fick bentuberkulos av att vada i floden. Šv). b) Med konkreta substantiv: Jag har varit sjuk av det där vinet. An. Kvinnan dog i barnsäng. Rod. Pavlininės-svin är magra på grund av dåligt foder. Žeml (LKŽ IX 696). Tallrikarna är fastbrända av potatissoppan (det hade funnits potatissoppa i dem). Er. I standardspråket används prepositionen nuo. i sådana fall. KONSTRUKTIONERNAS ANVÄNDNINGSOMRÅDE § 8. Som redan konstaterats är användningen av prepositionen iš i kausal betydelse lexikalt begränsad med avseende på det styrda substantivet: prepositionskonstruktioner bildas med substantiv som betecknar känslor, förnimmelser eller karaktärsdrag. Å andra sidan är även själva prepositionskonstruktionernas användningsområde semantiskt avgränsat. De används med verb (eller verbfraser), adjektiv eller predikativ (i nominala meningar, t.ex.: Jag är ingen väverska av ålderdom. Ktk), som betecknar egenskaper (handlingar, tillstånd, särdrag) hos människor (eller andra levande varelser). Endast konstruktioner med en viss lexikal sammansättning (se § 31) används också för att ange orsaken till tillstånd som drabbar livlösa ting, t.ex.: Skörden förstördes av hettan. Pc (LKŽ IV 160). Men en sådan kontext överlappar med användningsområdet för prepositionen nuo (se § 60). Konstruktionen med prepositionen iš används i sammanhang där livlösa ting besjälas (personifieras), t.ex.: Benen bar honom själva genom den gröna ängen, rastlös av glädje. MikelKLL 333. § 9. Konstruktioner med prepositionen iš används oftast med verb. De kan delas in i två grupper efter egenskapen viljestyrdhet/icke-viljestyrdhet4. 1. Verb som betecknar icke-viljestyrda tillstånd (a) eller handlingar (b) hos människor (eller andra levande varelser). a) Den äldre brodern darrar av rädsla och fortsätter att be dåren. BsRP 76. Jurgis blev till och med mörk i ansiktet av sorg. BaltPV I 11. Hans hustru, som han älskade mycket, dog av sorg. BalčHP109. Hästen galopperade utan att se något, från vettet 4För samma ändamål används inom språkvetenskaplig litteratur termerna ”kontrollerade/okontrollerade” handlingar. Denna opposition skiljs från oppositionen ”dynamiska/statiska” handlingar (jfr CTП 1982, 21). 101 av smärta och rädsla. ŠaltRD 97. Hunden, efter att i upphetsningen ha glömt fällorna, satte plötsligt efter räven. MašDP 98. b) Av obehag stötte jag till ställningen med träskon. BaltPV I 37. Kaušpėdas ryckte bara på axlarna av förvirring. BaltR I 100. När Juozapota såg henne tappade hon av förskräckelse knytet och satte av i språng. BilR I 237. Det gjorde inte ont, bara av rädsla. MašAMB 22. Renens glädje fick den att hoppa högt. BalčAP 247. Den grå katten, som ryckte på svansen av glädje, bar iväg musen till kanten. BaltPV II 74. Det bör påpekas att vi har avgränsat verb för ofrivilliga handlingar enligt en konvention; vi avser deras kontextuella betydelser. 2. Verb som betecknar viljestyrda handlingar (a) eller tillstånd (b). a) Av ilska började jag hämnas. SnuogR IV 474. Julė avundas henne. Myk-PutAŠ 415. Han tyckte att hunden talade så av avund. BalčAP 311. Att han förtalade den kära för mig, oskyldigt, med rykten inför fiendeskaran av förtrytelse. MairR I 139. Av förtrytelse sålde kvinnorna sina varor för halva priset, eftersom de tröttnade på att stå ute i regnet. ŽemR I 202. Han skulle ha misstänkt henne för att göra det av småaktig svartsjuka. Myk-PutAŠ 585. b) Fursten Vytautas satt vid festmåltiden enbart av artighet. VienR IV 338 Av högmod skakar till och med huvudet. Gs (LKŽ VI 553). Av rädsla aktar man sig för att gå ut sent. Ktk. § 10. De angivna semantiska dragen hos verben, viljestyrdhet/ofrivillighet, har en differentierande betydelse för konstruktionen med prepositionen iš. I kombination med verb som betecknar ofrivilliga handlingar eller tillstånd har denna konstruktion betydelsen av en situationsbunden5, eller konkret, orsak, medan den med verb som betecknar viljestyrda handlingar har betydelsen av en icke-situationsbunden, eller generaliserad, orsak. Det bör påpekas att denna opposition inte är stark. Konstruktioner med situationsbunden orsaksbetydelse bildas med substantiv som betecknar tillfälliga, episodiska drag – känslor och förnimmelser – medan konstruktioner med icke-situationsbunden orsaksbetydelse bildas med substantiv som betecknar bestående egenskaper eller tillstånd av längre varaktighet. SITUATIONSBETINGAD ORSAK § 11. Situationsbetingad orsak uttrycks med konstruktioner med prepositionen *iš* och substantiv som betecknar känslor eller förnimmelser, använda tillsammans med verb för tillstånd eller ofrivilliga handlingar, t.ex.: darrar av rädsla, slog ut med armarna av förvåning. Sådana fraser uttrycker vanligen känslor eller förnimmelser och formerna (sätten) för hur de kommer till uttryck. Konstruktioner med känslobetecknande substantiv § 12. Verb som används i konstruktioner med prepositionen iš och känslobetecknande substantiv kan delas in i flera grupper som visar olika sätt på vilka känslor kommer till uttryck. 5 Dėl termino plg. Засорина 1961, 78. 102 Veiksmažodžiai, reiškiantys verksmą ir juoką § 13. Inom psykologin har man konstaterat att de tydligaste uttrycken för känslor är gråt och skratt⁶. Verben som betecknar de nämnda känslouttrycken verkti ir juoktis har ett stort antal synonymer. Verbets verkti synonymer är följande: virkauti, verkšlenti, raudoti, rudulti, ašaroti, žliumbti, rėkti, kriokti, zurnyti, knėkšti, knerkti, cirpti (ŠŽ 244–245). Till denna serie kan man också lägga verben klykti, bliauti, šniurkšėti, samt fraser med substantivet ašara: fälla (strö, glänsa med) tårar; tårar flödar, faller, rinner, rullar, strömmar, droppar, flyter, forsar, väller; svämma över av tårar, brista i tårar, bli genomblöt av tårar. Verbets verkti grundbetydelse beskrivs så här: ”fälla tårar på grund av smärta, olycka och dylikt” (DLKŽ, 928). Detta verb och dess synonymer används emellertid i konstruktioner med prepositionen iš inte bara tillsammans med substantiv som betecknar negativa (a), utan även positiva (b) känslor (genom gråt uttrycker människan de mest skiftande känslor): a) Hon grät av ilska, rädsla och sorg. Avyž. Om du gör fel gråter du av bitter förargelse… Myk-Put BV 41. Gražulis brukade nästan gråta av nedstämdhet, så att han inte ens om natten kunde finna ro. VenclR II 212. Varken gråt eller sjung av skam. Slm. Av den medkänslan föll jag på knä och fällde tårar. Dbk (LKŽ III 24). En tår rann nedför lille Vladukas kind av köld eller förskräckelse, eftersom han var barfota. ŽemR I 290. b) Jag började till och med gråta av glädje. ŽemR II 175. Någon gråter tyst av lycka. Myk-Put. Barnet fällde till och med tårar av glädje när det hittade en liten kniv. Kp (LKŽ I 212). [Pauga] Om det inte fanns några kvinnor skulle jag börja storgråta av glädje. SruogR III 75. Tårar rinner ju för henne både av sorg och av glädje. Simon OBT 356. Verbet verkti kan också förekomma med konkreta substantiv, men dessa används inte med prepositionen iš utan med dėl. Den unga flickan grät förtvivlat över en lerkruka (d). I en sådan omgivning har det nämnda verbet en något annorlunda betydelse, som kan tolkas så här: ”fälla tårar av medlidande med någon eller något”. I denna betydelse ingår verbet verkti i ett annat semantiskt paradigm, vars centrala verb är gailėti. Det sistnämnda verbet styr genitiv (t.ex. gaili žmonių ”tycker synd om människor”). Därför kan även verbet verkti användas med genitiv i en motsvarande betydelse (utan prepositionen dėl), t.ex.: Modern grät över sin son hela sitt liv. Även konstruktionen med prepositionen dėl i vår tidigare nämnda mening kan ersättas med enbart genitiv, jfr: grät över krukan och grät krukan. Å andra sidan används tillsammans med verbet verkti också en konstruktion med prepositionen dėl med en annan lexikal sammansättning – tillsammans med abstrakta substantiv som betecknar omständigheter som drabbat subjektet utifrån (och inte dess egna inre tillstånd), t.ex.: grät över olyckan, motgången, sorgen, oförrätten. I denna kontext realiseras den nämnda verbets grundbetydelse. Därför kan konstruktionen med prepositionen dėl inte ersättas med enbart genitiv: ett sådant byte skulle realisera en annan betydelse av verbet— 6 Se Teplovas 1950, 66. 103 … och konstruktionen skulle förbli meningslös, jfr. grät av olycka ”beklagade olyckan”. Vissa konstruktioner med prepositionen dėl och abstrakta substantiv kan dock vara synonyma med konstruktioner med prepositionen iš, till exempel: grät på grund av förorättelsen och av förorättelsen, grät på grund av oförrätten / av oförrätten. Följande verb är synonymer till juoktis: kv atoti, kv akėti, kikenti, krizenti, rizenti, prunkšti (ŠŽ 106), liksom šypsotis. Den första betydelsen av verbet juoktis definieras så här: ”att med vissa ryckiga ljud och ansiktsrörelser uttrycka munterhet, glädje och dylikt” (DLKŽ 270). Dessa verb används med känslosubstantiv och prepositionen iš betydligt mer sällan än raden av synonymer till verbet verkti, till exempel: skrattar av lycka, fnissar av glädje, gapskrattar av förargelse. Pojkens lilla näsa, som hade flagat, skrattade av glädje. MikelŽS 366. [Vytautas] log av välbehag. VienR IV 56. Marcelė brast ut i skratt av glädje. BorBM 41. Dessa verb förekommer betydligt oftare i kombinationer med konkreta substantiv och prepositionen iš. En prepositionskonstruktion med en sådan lexikal sammansättning har betydelsen ”handlingens källa” (objektbetydelse), medan själva verben betyder ”göra narr av”. Jag skrattade bittert åt hans råd. BorSPI 114. Alla hundar skrattar åt ditt arbete. Ds. Skratta inte åt den gamle – själv blir du sådan. Ktk. Åt sådant tal av honom kunde Petras skratta gott. Pžrl (LKŽ VI 663). Det kan hända att några stadsbor också småskrattar åt liknande karikatyrer. LKŽ VI 767. Källbetydelse kan också uttryckas av en prepositionskonstruktion bestående av ett känslosubstantiv med bestämning, till exempel: skrattar åt sin egen olycka, småskrattar åt någon annans misslyckanden. Verbet juoktis används i betydelsen ”göra narr av” även tillsammans med instrumentalis i dialekterna; denna konstruktion är synonym med konstruktionen med prepositionen iš. Alla skrattar åt mig – säger att jag är rädd till och med för ett löv. Jabl. Skratta inte åt honom. Jabl. Nattens arbete skrattar åt dagen. Jabl. Exempel på sådan användning finner vi också i äldre skrifter, till exempel: Alla som ser mig skrattar åt mig. BBPs 22, 8. Verb som betecknar fysiska tillstånd § 14. De flesta verb i denna grupp betecknar negativa tillstånd och förekommer med konstruktioner med prepositionen iš, som också bildas med substantiv som uttrycker negativa känslor. De nämnda förbindelserna delas in i två grupper efter tillståndssubjektets beskaffenhet. 1. En grupp utgörs av förbindelser med verb som betecknar tillstånd hos människor eller andra levande varelser (hela organismen). Tillståndssubjektet uttrycks med motsvarande substantiv eller pronomen i nominativ, mer sällan i ackusativ (Sorgen tärde på henne. Ktk). Snart dog båda föräldrarna, den ena efter den andra, av sorg. VienIMA 280. Hans älskade hustru dog av medlidande. BalčHP 109. Hon längtade så mycket efter sitt hemland att hon blev sjuk av längtan. Av stor bedrövelse blev hon sängliggande. Brodern föll genast ihop bredvid henne av medlidande. Vill ni att jag ska få ett anfall av nervositet? Čiurl (LKŽ VIII 104 692). Jag stammar, jag svimmar av upphetsning. Avyž. Jag började till och med darra av rädsla. PaukštAK 59. Zenonas, skälvande av raseri, väste fram genom tänderna. PetkAA 362. Katrė tystnade till och med av förskräckelse. Myk-PutS I 146. Jag stelnade på stället av rädsla. MarŽSG 10. Men se, hon höll nästan på att frysa till av svartsjuka. Simon AšL 203. Mer sällan används verben i de nämnda semantiska grupperna med konstruktioner med prepositionen iš som har positiv betydelse. Mor hade tydligen helt återhämtat sig av den lyckan. ŽemR II 194. Jag ska ta med en sådan korall till Zenonas; hans apotekare kommer att smälta av lycka. SirGAJ 163. Nu tänkte han att hon hade dött av glädje. BsP IV 72. De snuviga håller på att krevera av glädje. MikelžS 417. Både gamla och unga höll nästan på att spricka av skratt. KrėvRg 87—88. Verb som betecknar psykologiska tillstånd § 15. Konstruktionen med prepositionen iš används med verb (eller deras förbindelser) som betecknar psykologiska tillstånd, till exempel: bli förvirrad, tappa förståndet, bli galen, bli förstummad, bli förvånad, häpna, tappa talförmågan (sinnet, minnet), glömma, inte förstå med flera. Jag blev nästan förstummad av förvåning (övers.). Alla blev till och med häpna av förargelse och indignation. Myk-PutS I 59. Rapolas blev alldeles tokig av lycka. Vaižg RR I 113. Rävinnan Letena, ursinnig av raseri, gick fram till Ljokas (övers.). Därför skulle hennes ögon glittra, tacka och skratta, förhäxade av lycka. Avyž(P 1978 I 65). Av bekymmer blev han till och med omtöcknad. Svn (LKŽ III 439). När hon hörde de orden höll hon på att bli galen av ilska. Balč. Jurgutis blev så förskräckt och bedrövad, och pinades så av samvetskval, att han helt tappade talförmågan och inte kunde få fram ett ord. BorBM 118. Av stolthet glömde han till och med alla oförrätter som den nya ägaren hunnit tillfoga Sūdonis. BorSVB 11. Elzė förstod den illvilliga förebråelsen från kvinnan, som av förargelse hade förlorat sitt sunda förnuft, och teg. PetkAA 430. Han var bländad av glädje och såg inte den råa och hårda vardagen. BorSPI 145. Av förtvivlan och nedstämdhet kunde hon själv inte längre komma på vad hon sade... PaukštAK 368. Till detta kan även räknas användningsfall med syntaktiska fraseologismer som inte veta vart man ska ta vägen, inte finna någon ro och liknande, vilka betecknar ett aktivt tillstånd av oro. Nu vet han av skam inte var han ska göra av ögonen. Jrb. Av oro vet jag inte vart jag ska ta vägen. Ktk. Verb som betecknar förändringar i ansiktsfärgen § 16. Prepositionsfraser med prepositionen iš, bildade med substantiv som betecknar starka känslor (t.ex. ilska, skräck, upprördhet, skam), används ofta tillsammans med verb som betecknar en förändring av människans ansiktsfärg, t.ex.: bli blek, rodna, bli blå, mörkna, liksom hetta, brinna osv. Tillstånden hos de nämnda verben uttrycks med: a) substantiv som betecknar ansiktet eller delar av det: ansikte: Ansiktena blev bleka av ilska. Kp(LKŽ I 500). Så tänker jag nu för mig själv, och bara vid minnet hettar ansiktet av skam. BilR I 62. Av stark upprördhet hettade hennes små ansikten. 105 kinder:Jag blev så generad att till och med kinderna hettade av skam. Gud-Guz. panna:Hans panna blev fuktig av upprördhet. VendIGD 508. tinningar:En våg av värme stack till hjärtat, av glädje brann min tinning. TilvRn 163. Jfr även: ögon:Han blev till och med grön i ansiktet av sådan ilska. Rm(LKŽ I 68). öron:Till och med öronen rodnade av skam. Ktk. hår:Av skam blev vårt hår vitt. KrėvP 192; b) substantiv (eller personliga pronomen) som betecknar personer (i en sådan omgivning används de nämnda orden metonymiskt — helheten i stället för delen): Då blev den där mördaren blek av ilska som ett lakan. LT IV 153. Av skräck blev han alldeles blek. Prng (LKŽ I 500). Pojken bleknade av rädsla (övers.). Skardis blev alldeles blå av raseri. Avyž. Han ropar alldeles svart av ilska, Šk (LKŽ IV 412). Av förtrytelse avbröt vojvoden Radušis, grön i ansiktet, underseniorens, kungliga hovets fogde Butrims tal och visade honom till porten. BorSVB 17. Och när den lilla solmodern får se det, rodnar hon som en strålande jungfru av stor skam. KrėvP 10. — Ut! — ropade doktorn, röd av ilska. BorSPI 75. Och jag börjar åter sjunka, brinnande av skam. BubnBV 192. Fraser med den behandlade lexikala sammansättningen och prepositionen iš har synonyma motsvarigheter med prepositionen nuo, t.ex.: blev blek av rädsla | av rädsla, rodnade av skam | av skam, blev svart av ilska | av ilska. Verb som betecknar ögonens uttryck § 17. Prepositionen från-konstruktionen används med verb som betecknar ögonens (eller ansiktets) uttryck, vilket är en yttre återspegling av känslor, till exempel: ögonen strålar av glädje, ögonen glittrade av ilska. Vissa av dessa verb betecknar en obestämd varaktighet (glöda, stråla, glänsa, lysa, utstråla, gnistra, blänka, glimma, flamma, brinna), andra en bestämd varaktighet (blixtra till, glimma till, blänka till, börja lysa, tändas, flamma upp, ljusna). När de nämnda verben används i en prepositionskonstruktion med från förbinds de med substantivet ögon, mer sällan ansikte eller ett ord som betecknar en person. Till och med hans ögon strålade av glädje. Myk-PutST 76. Agnieszkas ögon blixtrade till av glädje. LzP. Hon strålade av lycka. De här diskuterade kombinationerna med prepositionen iš är dock sällsynta. De är synonyma med vanligare kombinationer med instrumentalis, jfr. ögonen strålade av glädje / av glädje. Instrumentalisens främsta semantiska kännetecken som uttryck för orsak är att orsaken sammanfaller i tiden med följden, det vill säga att orsaken är odiskret. Utifrån detta kännetecken står instrumentalis för orsak i motsats till andra orsakskonstruktioner. § 18. Instrumentalis för orsak används liksom konstruktionen med prepositionen iš med verb som betecknar tillstånd och förbinds med substantiv: ögon:Men pojkens ögon blixtrade plötsligt till av vrede. Myk-Put AŠ 318. Svarta ögon strålade av ilska. ŽemR I 86. Hans kolsvarta ögon brann av mod 106 och han såg sig stolt omkring. BilR I 48. Under Sylins grånande ögonbryn brann ögonen av oro och otålighet. BaltRn 115. Ramūnas ser hur Sigitas ögon tänds av nyfikenhet. BubnBV 208. De var betydligt mer uttrycksfulla … eller återigen glittrade av vrede. BaltrL 115–116. Hennes ögon glänste av den vackraste klarhet. Db (LKŽ I 745). blick: Hon såg bara på Chuck med en blick som brann av hat och var rädd att han skulle märka också det (tsp). ansikte: Flickans ansikte lyste av lycka och glädje (tsp). Deras ansikten, märkta av svält, strålade av oro och lidande (trš). person: Hon strålade av glädje och lycka. Myk-PutAŠ 573. Han brann av hämndlystnad och visade dem vägen närmare Dubysa. VienR IV 109. Den åldrande prästen flammade av vrede (övers.). Rimdai såg det, brann av skam och kunde inte behärska sin vrede. VaizgRR I 17. § 19. Instrumentalis för orsak används inte bara med uttryck för ögonens uttryck (se § 17), utan också med verb som betecknar andra känslouttryck, t.ex.: hjärtat slår av glädje. Instrumentalis för orsak används, liksom konstruktionen med prepositionen iš, med verb som betecknar fysiska tillstånd och förbinds med substantiv: hjärta: Hans unga hjärta slog av glädje och allvar. CvR₁ I 21. Hjärtat fladdrade av glädje och rädsla. SluckDMN 283. Aras kände att hans livskraft växte i striden, att hjärtat kokade av mod. KrėvP 248. För fostermodern brister hjärtat av sorg. ŽemR I 105. Och när han väl sade att vi skulle resa, då drog hjärtat ihop sig av tung oro. SimonNTP 94. Hjärtat skälvde av förtrytelse. ŽemR I 50. bröst: Det lilla bröstet skälvde av hämndlystnad. SimonR I 368. Bröstet hävdes av smärta och djupa suckar. ŽemR I 107. ansikte: I hans hjärta började en smärtsam misstanke redan gro, och ansiktet svullnade av vrede. KrėvP 188. De unga ansiktena sprack av glädje. KrėvP 168. mun: Munnen förvreds av grymt raseri. Myk-PutR VI 121. panna: Hennes panna rodnade av smärta och förtrytelse… ŽemR I 127. läppar: Länge darrade läpparna av vrede, sonen hånade och gjorde narr. VaizgP₂ I 273. person: Herdarna smälte av rädsla. VaizgRR I 431. Monika fylldes plötsligt av medkänsla, brast ut i tårar och skratt. CvŽM 89. Orsakens instrumentalis hos känslobetecknande substantiv är synonym med konstruktionen med prepositionen iš, jfr: ögonen glänser av vrede | av vreden, ansiktet strålade av lycka | av lyckan, hjärtat slår av glädje | av glädjen, pannan rodnade av smärta | av smärtan, läpparna darrade av vrede | av vreden. Orsakens instrumentalis kan, liksom konstruktionen med prepositionen iš (jfr § 7), utvidgas med ord som har (eller får i kontexten) en betydelse av intensitet eller grad. Hennes klara ögon strålade av oändlig glädje. BorSPl 150. Hans ögon gnistrade av tygellös glädje i det fräkniga ansiktet. VendGD 282. Jag slogs av hennes vishet och, skulle jag säga, ögon som strålade av himmelsk glädje. SajND 203. Irkas ögon lyste av obeskrivlig lycka. ŠRagIT 262. Munnen förvrids av grym vrede. Myk-PutR VI 121. Hans ögon, fulla av känsla, strålade av obeskrivlig glädje. BilR I 187. 107 Sådana instrumentalisformer kan ersättas med en konstruktion med prepositionen iš. Substitutionen är dock omöjlig om instrumentalisens bestämning har individualiserande snarare än kvantitativ betydelse. Nu glimmade hans ögon till av en märklig stränghet. GrušK 42. Han rodnade, och ögonen blixtrade till av en ny vrede. PaukštK 119. Hans svarta ögon glänste av ett samvets lugn … Ansiktet brann av ond glädje. BaltPV I 120. Vissa uttryck med instrumentalis är fasta och semantiskt odelbara, till exempel: hjärtat kokar av mod, hjärtat slog av lugn, hjärtat flammade upp av vrede, ögonen brinner av mod, ansiktet sväller av stränghet. Om de nämnda instrumentalisformerna ersattes med konstruktioner med prepositionen iš skulle uttrycken bli något konstlade, jfr hjärtat kokar av mod. § 20. Synonymiska uttryck med konstruktionen med prepositionen iš (a) och instrumentalis (b) bildas med verbet ne(si)tverti: a) Hon klär av och undersöker henne ännu en gång, och flickan är utom sig av glädje. CvR VI 46. När Brisius såg henne stiga av blev han utom sig av glädje och hoppade gnällande omkring. BilR I 206. Sūnaitis är utom sig av glädje, medan modern gråter och oroar sig för den vildhjärnade pojken. SimonR I 122. Robertas Suopis var utom sig av lycka. Avyž (P 1978 2 58). b) Blåsipporna hängde så lustigt i örnens klor att flickan var utom sig av glädje. SluckGMN 361–362. Katrė kunde inte tygla sin förargelse. ŽemR I 95. — ”Jag struntar i direktören!” utbrast Malvina ursinnigt, men kom plötsligt till sans och tystnade. BaltR I 102. Jag kan inte stå ut av skam. Slnt (LKŽ III 194). På väg hem var Ida utom sig av glädje. SimonNTP 150. Hon äter och kan inte låta bli att skratta – så glad är hon. SimonNTP 22. — Och Katrė är tydligen envis: hon brukade skrika och skrika, utom sig av ilska, men hon grälade inte. ŽemR I 84. Liknande uttryck bildas också med verben nesiliauti, nenurimti. Bröderna slutade inte heller att vara förargade; de såg ingen utväg och kunde inte få någon nytta av det. ŽemR I 285. Mudu su T v adore juokais nesiliauname. ŽemR I 22. Efter att ha sett sig omkring bland alla började Petras på allvar skälla på sin hustru, oförmögen att stilla sin förargelse. ŽemR I 191. Men i det stelnade uttrycket ne(si)tverti savo kailyje används endast prepositionen iš. Jag grep hela brödet och ropade, utom mig av glädje … MikelŽS 429. Verb som betecknar ljud § 21. Prepositionskonstruktioner med från uttrycker också en situationsbetingad orsak tillsammans med verb som betecknar ljud, till exempel: ropade av glädje, skrek av ilska. Sådana verb kan ställas mot varandra efter om varaktigheten är bestämd eller obestämd. Vissa har bestämd varaktighet (skrika till, ropa till, pipa till, vråla till, ropa hastigt, flämta till), andra obestämd varaktighet (skrika, ropa, pipa, tjuta; jämra sig, klaga, kvida; morra, skälla, råma) (om djur). Dessa verb används vanligtvis i konstruktioner med prepositionen iš, där substantivet betecknar starka och plötsliga känslor. 108 a) Hon var beredd att när som helst ropa till av glädje. MikelŽS 26. Barnen tjöt till och med av glädje. Evikė skrek fruktansvärt av rädsla. SimonOBT 48. Flickan gav till ett rop av förvåning. BorSPI 150. Han var nära att ropa till av förvåning. GrušRŠ 105. Rauskys pep till — både av skam, smärta och rädsla. SimonAŠL 104. b) Det gjorde inte ont; jag skrek bara av rädsla. MašAMB 22. Jurgiukas sprang fram till honom och tjöt av glädje. MikelŽS 430. Hunden brukade gnälla av skräck. MškŽG 12. Med verb från den ovan behandlade semantiska gruppen (särskilt dejoti och dess synonymer aimanuoti, aikčioti, dūsauti, vaitoti / vaivoti) används ofta konstruktionen iš skausmo, iš sopulių. Hon vrider sig och jämrar sig av outhärdliga smärtor. SimonAŠL 169. Först jämrade hon sig med sammanbitna tänder, men nu ropar hon rakt ut av outhärdliga plågor. SimonAŠL 169. Substantiven skausmas, sopuliai tillhör en annan semantisk grupp; för en närmare behandling av deras användning, se § 27. Verb som betecknar rörelser § 22. Känslor kan uttryckas genom olika rörelser. Konstruktionen med prepositionen iš tillsammans med rörelseverb har betydelsen situationsbetingad orsak. När flickan fick syn på mig stannade hon förvånat mitt på stigen. MarŽŠG 156. Kaukis kröp ihop av rädsla, kutade med ryggen och drog sig längre bort. KrėvRg 262. När det blev mörkt var jag redan redo och trampade otåligt medan jag såg mig omkring. MikelŽS 451. Fadern hade hoppat upp av ilska, men sedan muttrade han bara och viftade med handen. BaltPV II 10. När modern hörde en sådan plan slog hon förtvivlat till och med händerna för huvudet. Myk-PutAŠ 482. När Juozapota såg henne släppte hon av förskräckelse knytet och började springa. BilR I 237. Jag blir varm, och pennan faller ur handen av upphetsning. CvR₁ III 10. Kirtikienė stötte pannan mot dörrkarmen av all denna rädsla och brådska. BorSPI 160. Visimanta tuggade förargad på sin mustasch och sitt skägg. VienR IV 119. Det lilla djuret brukade till och med blunda av välbehag. MašMŽ 48. Konstruktioner med substantiv som betecknar förnimmelser § 23. Prepositionen iš bildar också orsakskonstruktioner med substantiv som betecknar förnimmelser, till exempel: av smärta, av trötthet, av hunger, av törst, av köld. Med prepositionen iš används substantiv som betecknar smärtförnimmelser (smärta, värk), organiska förnimmelser (hunger, törst), smakförnimmelser (sötma, bitterhet) och temperaturförnimmelser (köld, värme). § 24. Konstruktioner med substantiv som betecknar förnimmelser används för att ange orsaken till följder som människor och andra levande varelser upplever, till exempel: Mannen suckar, sträcker ut hela kroppen, stönar och sluter ögonen av smärta. Dubn BV 222. Till och med fåglarna slumrade i snåret, av trötthet med sina gula näbbar i början (övers.). 109 Konstruktioner som bildas med substantiv som betecknar temperaturförnimmelser och temperaturfenomen används däremot för att ange orsaken till följder som drabbar inte bara levande, utan även livlösa ting, till exempel: Flickan föll i diket när hon hoppade över det, blev blöt och skakade av köld. TarasP 29. Teglet och ugnarna glöder av hetta som ett eldigt ångbad (övers.). § 25. Liksom med emotionella substantiv används också konstruktionen med prepositionen iš tillsammans med substantiv som betecknar förnimmelser och med verb (eller verbfraser) som uttrycker både tillstånd och, mer sällan, handlingar, till exempel: blev blek av smärta, biter sig i fingrarna av smärta. § 26. Till skillnad från emotionella substantiv används de flesta substantiv som betecknar förnimmelser för att ange orsak både med prepositionen iš och med prepositionen nuo, till exempel: av smärta / på grund av smärta, av trötthet / på grund av trötthet, av hunger / på grund av hunger, av köld / på grund av köld med flera. I vissa sammanhang kan konstruktionerna ersätta varandra (svimmade av smärta / på grund av smärta, dog av hunger / på grund av hunger, skakar av köld / på grund av köld); i andra används endast konstruktionen med prepositionen iš (åt bark av hunger, gav sig till fånga av utmattning). Substantiv som betecknar smärtförnimmelser § 27. Konstruktioner med prepositionen iš och substantiv som betecknar smärtförnimmelser (smärta, värk, smärta, värk, värk, lidande, plåga) tillsammans med verb som betecknar olika tillstånd är synonymiska med konstruktioner med prepositionen nuo. Av smärta förlorade han medvetandet (övers.). Av smärta svimmade han rentav. Dkš(LKŽ I 89). Hästen galopperade utan att se något, vild av smärta och rädsla. Šalt RD 97. En liten fluga bet bara en gång, så att jag nästan dog av smärta. Gž(LKŽ I 848). Var och en som blev stucken var tvungen att dö av svåra plågor. J. Plöjaren svimmade av svår smärta. BsP II 283. Han var förvriden av smärta. Varn. Tysken slog med piskan den sjuke, som vred sig av smärta. SimonAŠL 30. Den bleka soldatens ansikte förvreds, som av smärta. LzP. Men i konstruktioner med verb som uttrycker en aktiv handling används vanligen endast konstruktionen med prepositionen iš. Hästen kastade sig åt sidan av smärta och slog omkull flera infanterister. ŠaltRD 97. Han kastade huvudet bakåt av smärta och började sjunga, medan han kvävdes av röken. ŠaltRD 114. Av smärta och raseri gnisslade han nästan tänder. VenclR II 454. Först stönade hon med sammanbitna tänder, men nu skriker hon rakt ut av outhärdliga plågor. SimonAŠL 169. Hur ska jag hoppa omkring och råma av smärta! PietRR 294. Av plågorna brukade han skrika med omänsklig röst. BsV 133. De tuggade sönder sina tungor av smärta. LKŽ IX 856. Substantivet smärta (liksom andra) används också oftare med prepositionen iš i överförd betydelse av ”sorg” (i detta fall tillhör de gruppen känslosubstantiv). Ögonen förmörkades av tårar, hjärtat brister av sorg. Myk-PutR I 90. Folk trodde att han hade blivit galen av stor sorg. KrėvP 103. Av lidande började han dricka. Ktk. § 28. Konstruktionen med prepositionen iš och substantivet trötthet är mycket vanlig. 110 Monika höll nästan på att slumra av trötthet. CvR₁ V 76. Tylius yrade av trötthet och av ansträngningen att hålla sig vaken. KatMAR 396. Kazytė teg av trötthet. BaltPV II 287. Laurušas kunde knappt stå på benen av trötthet. SirGAJ 244. De kvarvarande återvände till Ragainė, utmattade och nära att falla ihop av trötthet. TarasP 83. Av trötthet vek sig knäna i Oriols snödrivor. SNėR I 357. Trudes händer skakade av trötthet. SimonP 252. Med det angivna substantivet kan också prepositionen nuo användas. Troligen börjar Žilys, försvagad av trötthet, svimma. PetkAA 467. Av den stora tröttheten, den heta luften och ett glas vodka som jag drack ombord blev jag sömnig. BalčGK 15. Reinholt började få värk i kroppen av den fruktansvärda tröttheten (övers.). Konstruktionen med prepositionen nuo kan alltid ersättas med den vanligare konstruktionen med prepositionen iš. Konstruktionen nuo nuovargio undviks uppenbarligen på grund av upprepningen av två likadana stavelser. Substantiv som uttrycker organiska förnimmelser § 29. Prepositionen iš bildar orsaksuttryck med substantiv som betecknar kroppsliga förnimmelser som uppstår ur behovet av föda (alkis, badas, išalkimas, išbadėjimas, badavimas, troškulys, ištroškimas) eller ur tillfredsställandet av detta behov (sotumas, persisotinimas, persivalgymas, persigėrimas, persiėdimas). Sådana konstruktioner är i kombination med tillståndsverb vanligen synonymiska med konstruktioner med prepositionen nuo. Jfr: Mina barn hungrar och blir sjuka av svält. SimonP 118. Av svält dog människor i förorterna – när man ser det i dag blir man yr. TilvRn 140. Hunden dog av svält. Krkl(LKŽ₁ II 956). Jag dör av törst vid källan. VenclLL 229. Av att inte äta kan man få sjukdomar. Jnšk(LKŽ VII 461). Liokas blev omtöcknad av mättnad och av att inte kunna resa sig (övers.). Hundarna, som hade lagt sig under bordet och slumrat till av att ha ätit för mycket, hoppade nu plötsligt upp på benen (övers.). Många av våra bröder gick under av svält. Pn. Av fastan blev man yr, rösten stockade sig och kallsvetten stelnade kroppen (övers.). Solen stod redan nästan mitt på himlen, pannorna pärlades av svett och magen började kurra på fler än en av hunger. Myk-PutS I 68. Hon var trött av den långa resan och av hungern (övers.). Man dör inte av sådan hunger, var inte rädd. Grg(LKŽ₁ I 103). Det finns ju ändå ingenstans att ta vägen för hettan och törsten. MikelŽS 413. Kon svällde upp av att ha ätit för mycket. Rdm(LKŽ₁ II 1044). Med verb som betecknar aktiva, viljestyrda handlingar används däremot endast konstruktionen med prepositionen iš. Av hunger skulle jag, tror jag, kunna svälja en sten (övers.). Av hunger äter hunden till och med keso. Grg(LKŽ I 444). Av hunger gnager hunden till och med på en rädisa åt sin herre. Jrb(PP 352). Mata dem med åtminstone bark, av hunger. JablRR I 652. Det finns ännu inget bete åt djuren; av hunger skulle de ju, du vet, kunna börja gnaga. Srv(LKŽ III 531). Denna konstruktion används också i generaliserade opersonliga nominalmeningar. 111 Av hunger smakar till och med keso gott. Vlk(LKŽ I 444). Av hunger smakar bröd med honung gott. Mk (LKŽ I 444). Efter att ha svultit finns det inte hälsa ens för den stunden. Dr(LKŽ I 445). § 30. Till substantiv som betecknar organiska förnimmelser kan man villkorligt också hänföra substantiv som betecknar smakförnimmelser: sötma, bitterhet, sälta, syrlighet (inom psykologin urskiljs motsvarande typer av smakförnimmelser), strävhet, beskhet, liksom läckerhet och smaklighet. Substantiven med allmän betydelse läckerhet, smaklighet används för att beteckna orsak tillsammans med prepositionen iš. Så läckert att man kunde slita av sig öronen. Sb(LKŽ III 123). Det var så läckert att han nästan slog sig fördärvad — man märker att han ville äta. Ktk. Så läckert att man bara hoppas att man inte sväljer tungan. Sdk. Man biter sig i tungan av hur gott det smakar. Krš(LKŽ XII 739). Substantiv som betecknar konkreta smakförnimmelser kan (beroende på sammanhanget) förekomma både med prepositionen iš (a) och med nuo (b). a) Man kan inte äta rädisor, så bittra är de. Ktk. Till slut höll prästen på att svälja tungan av den söta sömnen när han snarkade. BorBM 16. b) Jag saltade soppan för mycket. Tungan brinner till och med av sältan. Ktk. Tårarna strömmar av syrligheten. Ktk. Hjärtat blev omtöcknat av sötman. J. Deras unge kröp ihop, Untaniukas, och gapade till och med av den söta första sömnen. Balt. Substantiv som betecknar temperaturfenomen § 31. Substantiv som betecknar temperaturfenomen (och förnimmelser som speglar dem) delas in i två grupper: en del betecknar värme (värme, varmhet, uppvärmning, överhettning, hetta, hethet, stark hetta, upphettning, överhettning, liksom kvavhet, torka, torrhet), andra kyla (kyla, köld, nedkylning, liksom svalka, fukt). Substantiv ur dessa semantiska grupper i konstruktioner med prepositionen iš används för att beteckna orsaken till följder som drabbar både levande (a) och livlösa (b) föremål. a) Steponas frös mycket och började gråta när han kom fram, av kylan. ŠRagIT 71. De skakade av kyla och skrek klagande. BorSPl 104. Finnar uppstår av den där kylan. Rt. Många sjukdomar uppstår av att man blir förkyld. Klvr. Jag kan knappt gå alls, kanske av värmen. JnšM. Svärdottern är blek av feberhettan. J. b) Dagen darrar av hetta. SkliuAŠ 60. Skörden förstördes av hettan. Pc(LKŽ IV 160). Nyponrosornas blommor vissnade av dessa värmeböljor. Šts(LKŽ III 277). På ett annat ställe small det igen, som om något exploderade av upphettningen innan det fattade eld. ŽemR II 420. Alla plantor torkar av torrheten. Pc. Bladen bleknade av fukten. BP II 406. § 32. Substantiv som betecknar temperaturfenomen (och fenomen som hör samman med dem) används emellertid oftare med prepositionen nuo. i båda fallen — för att ange orsaken till följder som drabbar såväl levande (a) som livlösa (b) föremål. a) Mullvaden skakade av kyla. ŽemR I 207. Han skallrade tänder av kyla. LankKS 69. Duvan trycker ihop sig av kyla. ŽemR I 56. Händerna blir stela av kyla. Grš(LKŽ III 651). Trots att benen är röda och domnade av kylan måste man uthärda. ŽemR II 95. Jag har för länge sedan märkt att min näsa blir blå av kylan. MikelžŠ 223. Nug (Nuo) av förkylningen hängde små flikar ner vid käken. Vlk (LKŽ IX 713). Laurynas skakas av frossa på grund av fukt och kyla. BilR I 68. 112 Utmattade av värmen låg hönsen utsträckta på vingarna i trädgården under vinbärsbuskarna. MikelŽS 35. Läpparna blev svedda av hettan. Dgl. Av den hettan blir man alldeles orkeslös och kan inte ens gå. Skr(LKŽ III 407). b) Av kölden blev hela fönsterglaset skrovligt. Ds(LKŽ I 39). Vattnet frös till is av kylan. PietRR 273. Träden knäpper av kölden. Fönstren är frostiga av fukten. Grg. Örten ligger vissen på marken, utbredd och ser ut att ha försvagats av värmen. ŽemR II 420. Taken skimrar av värmen. Dkš(LKŽ VIII 250). Till och med de styva malörtsplantorna, även de slokar av hettan. BaltR I 240. Hela brödskorpans ovansida blev skrovlig av hettan. Mrj(LKŽ I 39). Av värmen slokade trädens löv. Brt(LKŽ III 408). Alla redskap förtorkade av torkan. Trg § 33. Konstruktioner med prepositionen iš och substantiv som betecknar temperaturfenomen (de förekommer vanligen med tillståndsverb eller deras sammansättningar) kan alltid ersättas med konstruktioner med prepositionen nuo. De senare kan emellertid inte alltid ersättas med konstruktioner med prepositionen iš: kontexten kan utgöra ett hinder. Vissa tendenser i användningen av de jämförda konstruktionerna kan anges. 1. Konstruktioner med prepositionen nuo kan lättare ersättas med konstruktioner med prepositionen iš i sammanhang som beskriver levande varelsers tillstånd (se § 32 a), och svårare (eller inte alls) i sammanhang som beskriver livlösa föremåls tillstånd (jfr § 32 b). 2. Prepositionen nuo kan inte ersättas med prepositionen iš i konstruktioner där substantivet har ett bestämmande led som individualiserar och konkretiserar dess betydelse (inte ett kvantitativt sådant!), till exempel: Andrius Gražulis skakade av den bitande morgonkylan. VenclR II 30. Här och där börjar tallskogarna brinna av sommarhettan, och betesmarkerna blir röda. SimonAŠL 75. Bröstkorgen hävde sig och läpparna sprack av den inre hettan och anspänningen. KatMAR 122. § 34. Substantiv som betecknar förnimmelser används i dialekter (a) och i skönlitterärt språk (b) också i instrumental utan preposition för att uttrycka orsak. a) Jag kan inte uthärda smärtan – jag vill skrika! Py. Hela dagen skakade jag av köld. Prn. Hon går huttrande av köld, halvnaken. Vlkj. Mor dog av hunger och köld. Ktk. Hela huvudet brinner av feber. Vkš (LKŽ V 326). Så utmattad blev jag av den hettan. Rs(LKŽ V 83). Klandra inte hungern för att far dog av svält. Šd(LKŽ I 444). Vad ska den där hunden göra – den kan ju dö av svält. Iñšk(LKŽ, II 956). b) Hon föll tvärs över sängen och tryckte huvudet, sprängande av smärta och feber, mot kudden. ŽemR I 73. Hon gled vidare, skakande av köld och hunger. BalčAP 39. Svältdöda larver kan kännas igen. Krišč. Ansiktet och händerna brände som eld av de många rivsåren och skråmorna. Balt. Orsaksinstrumentalens ställning i litterärt språk är svag (se Rasimavičius 1965). En sådan instrumental kan ersättas med de vanligare konstruktionerna med prepositionerna iš eller nuo, jfr sprängs av smärta | av smärta | på grund av smärta, skakar av köld | av köld | på grund av köld, dog av svält | av svält | på grund av svält. På så sätt uppstår en synonymrad med hela tre led. 113 Kiti daiktavardžiai § 35. För att beteckna orsak används kausalt iš också tillsammans med vissa substantiv som betecknar fysiska egenskaper hos levande varelser (a) eller livlösa föremål (b). De flesta konstruktionerna förekommer med substantivet senatvė och dess morfologiska varianter (senybė, senystė, senumas). a) En del av dem dog av ålderdom, andra rövades bort av havet. LankKS 42. Av ålderdom böjer han sig ännu inte. Jrb(LKŽ XII 394). Det fanns också sådana som knappt kunde bära sina lemmar, skakade i hela kroppen och av ålderdom inte längre kunde hålla upp huvudet. VienR V 172. Försvagad av ålder. Š. Kvinnan kan knappt gå av sin fetma. Ktk. Av fägring är jag vit, av skönhet röd. JV 132. b) Stugan är hopkrupen av grå ålderdom. SimonOBT 54–55. Hennes skogstjärn är täckt av slem av ålder. Ds(LKŽ III 420). Dörrarna har slagit sig av ålder. J. Ett litet äppelträd blommar inte av ungdom. Ktk. Träden står våta och tysta. Bara av tyngden som vilar på dem svajar de åt det ena och det andra hållet. ŠeinVVK 65. Den gamle har putsat pojkskorna så blanka att de rentav gnistrar av glans. Vlk(LKŽ I 763). § 36. De substantiv i de nämnda semantiska grupperna används emellertid oftare tillsammans med prepositionen nuo: a) I den där lilla stugan finns en gammal gumma som redan skakar på huvudet av ålderdom. Brt (LKŽ XII 410). Av ålderdom började också knäna böjas. Vvr. Av hettan tappade jag tänderna. Varn. Hennes kjol har glidit ner, håret har fallit ut och kinderna är så röda att de tycks spricka av rodnad. PaukštT 157. b) Ladan mittemot stugan stod fortfarande orörd, med målade dörrar som mörknat av ålder. BaltPV II 27. Kammars väggar gulnade av ålder och flagnade. Piet. Det finns handskrifter som förstenats av ålder (trš). Den här kragen är benfärgad, gul av ålder. Balt. Skägget är rentav frostigt av grånad. Skp. § 37. För att beteckna orsak används substantiv med den diskuterade semantiken, liksom substantiv för sinnesförnimmelser, även i instrumental. Han orkade inte längre på grund av åldern. Šb. När mjölet har skållats luktar det av gammalt. Pc (LKŽ XII 410). Jag är ingen väverska på grund av åldern, hon är det inte på grund av ungdomen, och det finns ingen som kan väva. Hennes barn har dött av ålderdom. Haška sprang in med kinder som sprängde av rodnad, doften av snö och lite köld (övers.). Hon kan inte gå på grund av sin fetma. Prn. Även dessa instrumentaler kan ersättas med prepositionskonstruktioner. GENERALISERAD ORSAK § 38. Konstruktioner med prepositionen iš används för att beteckna orsaken till inte bara ofrivilliga, utan också viljestyrda handlingar eller tillstånd, jfr. darrar av köld (1) och avböjde stödet av blygsamhet (2). Betydelsen hos de förstnämnda konstruktionerna har vi kallat situationsbunden orsak, medan de sistnämnda kallar vi icke-situationsbunden eller generaliserad orsak. Med konstruktioner med prepositionen iš som uttrycker situationsbunden orsak beskrivs elementära, okomplicerade situationer, som vanligtvis är tillgängliga för empirisk uppfattning. Konstruktioner med generaliserad betydelse av orsak återspeglar däremot mer komplexa si 114 tuationer, där orsakssamband fastställs genom logiskt tänkande. Konstruktioner med generaliserad betydelse kan också skilja sig från konstruktioner för situationsbunden orsak genom sin lexikala sammansättning. Konstruktioner med substantiv som betecknar karaktärsdrag § 39. Konstruktioner med prepositionen iš som uttrycker orsak bildas med substantiv som betecknar människans karaktärsmässiga (själsliga) egenskaper, t.ex.: av blygsamhet, girighet, nyfikenhet, godtrogenhet. Substantiven i denna semantiska grupp skiljer sig från emotions- och sinnesförnimmelsesubstantiv genom ett viktigt semantiskt drag som gör det möjligt att differentiera konstruktioner med prepositionen iš med betydelsen orsak: karaktärsdrag är relativt bestående egenskaper hos en person (emotioner och sinnesförnimmelser är tillfälliga, föränderliga och episodiska egenskaper). Den orsak som betecknas av konstruktioner med substantiv för karaktärsdrag uttöms inte av en enda konkret följd – samma egenskap kan också orsaka andra följder. I denna mening är orsaken som betecknas av konstruktioner med den angivna lexikala sammansättningen generaliserad, inte situationsbunden (dvs. den sträcker sig utanför den konkreta situation som beskrivs). Exempelvis kan den egenskap av vänlighet som betecknas av substantivet i uttrycket hjälper av vänlighet komma till uttryck inte bara i handlingen att hjälpa, utan också på andra sätt. § 40. Konstruktioner med prepositionen iš och substantiv som betecknar karaktärsdrag har ett avgränsat användningsområde: de förekommer tillsammans med verb eller verbfraser som betecknar viljestyrda handlingar (a) eller tillstånd (b). a) [Barbora] Du kunde åtminstone hälsa av artighet! SruogR IV 434. Då och då, av dumhet, brukade han under sommaren... fara tvärs genom småstaden. CvR VI 272. Jag började hämnas av ilska. SruogR IV 474. Av rädsla kommer han inte ens att kunna gå ut. Gs(LKŽ I 463). Av sådan styrka skadade han den stackars människan så. Lnkv(LKŽ III 486). Cirkuslärare fortsätter att skära elefanterna i öronen med krokar, av klumpighet eller bristande kunnande, eller kanske av dålig vana. MašMŽ 94. b) Om vi tiger av artighet, sägs det att vi är fega. SimonVK I 338. Det var bara av försiktighet som vi ville ha vapen! LKŽ I 344. Hertig Vytautas satt vid festen endast av artighet. VienR IV 338. Konstruktioner med substantiv som betecknar känslor § 41. Konstruktioner med prepositionen iš och emotionella substantiv används för att beteckna orsaken till såväl ofrivilliga som viljestyrda handlingar eller tillstånd, jfr.: blev blek av rädsla (1) och kom av respekt (2). Den första (1) konstruktionen betecknar en känsla och dess uttrycksform; sambandet mellan dem är automatiskt, utan någon viljeansträngning från subjektets sida. Den senare (2) konstruktionen uttrycker däremot en viljestyrd handling och en känsla som dess logiska motiv, vilket subjektet uppfattar och är medvetet om. Utifrån den känsla det upplever fattar subjektet först i tanken ett beslut om att utföra en viss handling. I den meningen fastställs orsakssambandet på det logiska tänkandets nivå och följaktligen är orsaken generaliserad. För att beteckna orsaken till viljestyrda handlingar eller tillstånd används konstruktioner med prepositionen iš, vanligen bildade med substantiv som betecknar bestående känslor av obestämd varaktighet 115 som uttrycker känslor, t.ex.: kärlek, respekt, förtroende, tillgivenhet, förakt, hat, medlidande, medkänsla osv. Dessa kallas substantiv för emotionella relationer (jfr ryska Васильев 1981, 108–122). § 42. Konstruktioner med prepositionen iš och emotionella substantiv används tillsammans med verb eller verbfraser som betecknar såväl viljestyrda handlingar (a) som tillstånd (b). a) Av kärlek hade han byggt ett palats åt henne vid slutet av vår by. VienIMA 118. Han kom hit av stor respekt (övers.). Julė spionerar på honom av svartsjuka. Myk-PutAŠ 415. Av omsorg matade jag hästen, av medlidande sadlade jag den vackert. JD 473. b) Det är bara av kärlek, av beundran som den unga flickan står vid sidan. Krč. Andra hävdade att namnet hade valts av respekt för vår syster. SakAP 131. Konstruktioner med talverb är vanliga, både med emotionella och neutrala verb. När Baltaragis hörde dessa ord, uttalade i vredesmod, blev han av någon anledning glad. BorBM, 9. Att pöbeln förtalade mitt kära namn med rykten av illvilja. MairRR I 139. De andra kritiserade av avund. Jrb(LKŽ IX 687). § 43. Substantiv som betecknar såväl egenskaper som känslor med längre varaktighet (se § 39) används också tillsammans med prepositionen dėl för att ange orsak; denna preposition är det främsta uttrycksmedlet för en generaliserad orsak. Konstruktioner med denna preposition kan vara synonyma med konstruktioner med prepositionen iš. Jfr: Invånarna i denna inte alltför stora stad följer efter honom, några av fientlighet, andra helt enkelt av oförsynthet (övers.). På grund av sin grovhet tog han aldrig hänsyn till någon och kontrollerade inte sitt beteende. Myk-PutS I 30. Detta är fel, eftersom det uppmuntrar barn att uppföra sig väl, inte av inre övertygelse utan i förhoppning om en belöning (tidningsspråk). Sådant händer alltid på grund av tankspriddhet! BalČAP 232. På grund av sin försumlighet blev han så utblottad. And(LKG III 86). § 44. Å andra sidan kan konstruktioner med prepositionen iš ha synonyma konstruktioner med prepositionen per. Jfr: Men grannen gav inget på grund av sin snålhet, eftersom han visste att kvinnan inte skulle ha något att betala tillbaka med. Šmk. Av oaktsamhet höll han på att bränna ner huset med pipan. Gs. På grund av sin girighet får man inte ens äta sig ordentligt mätt. Varn. Plačiau apie prielinksnį per žr. aut. 1977, 155 tt. SAMMANFATTANDE ANMÄRKNINGAR § 45. 1. Prepositionen iš används för att beskriva motiven bakom en människas (eller någon annan levande varelses) handlingar eller tillstånd utifrån hennes egna inre egenskaper – känslor, karaktärsdrag eller förnimmelser. 2. Prepositionen išs kausala betydelse är diskret, dvs. tydligt avgränsad från dess övriga betydelser. 3. Den semantiska strukturen hos prepositionen išs kausala betydelse är isomorf med samma prepositions rumsliga betydelse. 4. Det främsta semantiska kännetecknet hos prepositionen išs kausala betydelse är orsakens inre karaktär. Utifrån detta kännetecken bildar den en privativ opposition med andra kausala prepositioner som dess positivt markerade medlem (se § 113). 116 5. Prepositionen išs användning i kausal betydelse regleras strikt av det beroende substantivets semantik: den kausala betydelsen realiseras i konstruktioner med substantiv som betecknar känslor, karaktärsdrag eller förnimmelser. 6. Konstruktionernas användningsmiljö utgörs av verb som betecknar en människas (eller någon annan levande varelses) handlingar eller tillstånd, samt vissa adjektiv. Å andra sidan är dessa konstruktioner ofta förbundna inte med ett enda ord, utan med en ordgrupp eller en hel sats. 7. Konstruktioner med prepositionen iš kan stå i synonymisk relation till andra kausala konstruktioner: a) konstruktioner med prepositionen iš bildade med substantiv som betecknar förnimmelser är synonyma med konstruktioner med prepositionen nuo (se § 26 ff.); b) konstruktioner med prepositionen iš bildade med känslosubstantiv i kombination med verb som betecknar ögonens uttryck (mer sällan andra verb) är synonyma med instrumentalformen (se § 17); c) konstruktioner med prepositionen iš och substantiv som betecknar stabila egenskaper kan ha synonymer bland konstruktioner med prepositionen dėl (se § 43); d) i enskilda fall kan konstruktioner med prepositionen iš vara synonyma med konstruktioner med prepositionen per (se § 44). PREPOSITIONEN FRÅN ALLMÄNNA ANMÄRKNINGAR § 46. Prepositionen från är en av de viktigaste orsaksprepositionerna. Dess orsaksbetydelse, liksom prepositionens ut, är sekundär. Den derivationella karaktären hos denna betydelse återspeglas i dess isomorfism med den rumsliga betydelsen. Vi ska försöka visa konkret hur den semantiska strukturen hos prepositionen från i dess orsaksbetydelse motsvarar strukturen hos dess rumsliga betydelse. Denna preposition anger, liksom ut, i sin rumsliga betydelse handlingens utgångspunkt (gemensamt drag), men skiljer sig från den senare prepositionen genom lokaliserade föremåls utgångsläge, handlingens utgångsposition eller orienterande betydelse7. Låt oss ta två fraser med prepositionen från och formalisera dess betydelse: 1) Gaffeln (A) föll (C) från bordet (B) [(A på ytan B) – utgångspunkt C] och 2) En människa (A) kommer (C) från skogen (B) [(A nära B) – utgångspunkt C]. Som vi ser har prepositionen från två orienterande betydelser: i det ena fallet anger den yttre kontakt mellan föremål (1), i det andra fallet fastställer den inte någon kontakt mellan föremål (2) (jfr ryska Никитина 1979, 120). § 47. Den centrala semantiska komponenten i prepositionen från i dess orsaksbetydelse är orsakens yttre karaktär. Som yttre betecknas en orsak som utgörs av ett fenomen som är fristående från (dvs. yttre i förhållande till) konsekvensens subjekt, t.ex.: 1) Fönstren (A) krossades (C) av smällen (B) [(Sub. (B) ≠ A, dvs. orsakens subjekt är inte 7 Dėl orientacinės reikšmės termino žr. Kilius 1977, 40. 117 tampa su pasekmės subjektu, plg. Никитина 1976, 122] arba to paties subjekto išorinis požymis, pvz.: 2) Vaikas (A) pavargo (C) nuo lakstymo (B) (kur Sub. (B)=A). Kiekviena šių prielinksnių nuo priežasties konstrukcijų koreliuoja su skirtingomis to paties prielinksnio erdvės reikšmės konstrukcijomis. Konstrukcijos, reiškiančios priežasties santykius tarp skirtingų subjektų požymių (1), atitinka erdvės reikšmės konstrukcijas, žyminčias nekontaktinę lokalizuojamų daiktų padėtį, plg.: Langai (A) išbyrėjo (C) nuo trenk­smo (B) (kur Sub. (B) ≠ A) ir Žmogus (A) ateina (C) nuo miško (B) (kur B nekontaktuoja su A). O konstrukcijos, reiškiančios priežasties santykius tarp to paties subjekto požymių, koreliuoja su erdvės konstrukcijomis, žyminčiomis kontaktinę daiktų padėtį, plg.: Vaikas (A) pavargo (C) nuo lakstymo (B) (kur Sub. (B) = A) ir Šakutė (A) nukrito (C) nuo stalo (B) (kur B kontaktuoja su A). § 48. Orsaksprepositionen från täcker en ganska vid denotativ sfär: den kan beteckna orsaksrelationer mellan: 1) fenomen i den yttre världen (i förhållande till människan) (Vattnet glittrar av solen), 2) mellan mänskliga egenskaper och fenomen i den yttre världen (benen blev blöta av daggen) och 3) mellan olika mänskliga egenskaper (Barnet blev trött av att springa omkring). Det sistnämnda (3) mikrofältet för prepositionen från gränsar till prepositionen ut användningsområde: båda betecknar motivationen bakom mänskliga handlingar eller tillstånd (konsekvens) genom personens egna tillstånd eller handlingar (orsak), jfr: Barnet blev trött av att springa omkring och Modern blev sjuk av oro. De jämförda fraserna skiljer sig åt i ett betydelsefullt strukturellt drag – substantivets betydelse i prepositionskonstruktionen: substantivet i konstruktionen med prepositionen från betecknar en yttre handling, medan det med prepositionen ut betecknar ett inre tillstånd. De nämnda prepositionerna är således fördelade över den mänskliga verksamhetens sfär. Prepositionen ut används för att beteckna en orsak som tar sig uttryck i subjektets inre egenskaper, medan prepositionen från betecknar subjektets yttre egenskaper. KONSTRUKTIONERNAS LEXIKALA SAMMANSÄTTNING § 49. Prepositionen från används i orsaksbetydelse med nästan obegränsad frihet vad gäller det styrda substantivet. Denna preposition bildar orsakskonstruktioner med både konkreta och abstrakta substantiv, t.ex.: Mina händer blev sträva av fiskarna. Tvr; Av plöjningen försämras hästarna. Kvr. De angivna semantiska dragen hos substantiven (konkrethet och abstrakthet) har en differentierande betydelse för konstruktionen med prepositionen från. I den lingvistiska litteraturen har man konstaterat att konkreta substantiv semantiskt är otillräckliga för att beteckna orsak (se Попова 1956, 76). De anger en av orsakens viktigaste komponenter (för talaren), vanligtvis ett föremål som den verkliga (direkta) orsaken är nära förknippad med. Med andra ord blottläggs orsaken ofullständigt, otillräckligt och inte i sin helhet genom konkreta substantiv. Orsakskonstruktioner med denna lexikala sammansättning, både med prepositionen från och med andra (på grund av, genom, för), är förbundna med en vidare kontext ur vilken den verkliga, direkta orsaken framgår. Orsak uttryckt genom prepositionskonstruktioner med konkreta substantiv kommer vi att kalla indirekt orsak (dess motsats är direkt orsak, som uttrycks med abstrakta substantiv). 118 KONSTRUKCIJŲ VARTOJIMO APLINKA § 50. Som redan har påpekats är den lexikala sammansättningen i orsaksbetecknande konstruktioner med prepositionen från, till skillnad från konstruktioner med prepositionen av (se § 6), varierad och obestämd: de bildas både med abstrakta och konkreta substantiv, jfr.: Benen gör redan ont av att springa. Gs och O, marken dånade omkring av hästarnas hovar. BorBM 114. Därför framgår den kausala betydelsen hos dessa konstruktioner inte av deras lexikala sammansättning (som i fallet med prepositionen av), utan av ordkombinationen eller meningen. Orsaksbetecknande konstruktioner med prepositionen från används med verb (eller verbförbindelser) som betecknar tillstånd eller förändringar av tillstånd (Isen glänser av solen; Hästen blev trött av plöjningen), spontana handlingar (Fönstren gick sönder av smällen). I det följande kommer vi villkorligt att kalla båda slagen för tillståndsverb, i motsats till verb för viljehandlingar. Den angivna prepositionen används också med vissa kvalitativa adjektiv (våt av regnet, röd av rönnbären). § 51. Konstruktioner med prepositionen från, till skillnad från konstruktioner med prepositionen av, har i förbindelser med verb för viljehandlingar, det vill säga aktiva handlingar, inte en renodlad kausal betydelse (jfr ryska Запорина 1961, 66). I vissa fall kan de uttrycka ett syfte med en kausal nyans. De skyddade sig med djurhudar mot köld och oväder. Dauk. Mot sprickbildning smorde han in händerna med fett. Ktk. Drick stenmjöl mot bråck. Užn(LKŽ I 79). Rucklets tak var täckt med spån, plåt och halm och stöttat mot vinden med långa stöttor. Cv R₁ I 304. Hon hade kommit in till oss för att söka skydd från regnet. Lnkv. Mot mullvaden sticker man än sillhuvudet i hålan, än häller man fotogen. Imb(LKŽ VIII 899). Till och med köksträdgården, även den oöppnad, bara gurkorna har stuckits med kvistar mot hönsen. Sluck GMN 103. Att dessa förbindelser har en ändamålsbetydelse framgår av att de kan parafraseras med underordnade ändamålssatser, jfr Han smorde in händerna med fett för att de inte skulle spricka och Smörj in händerna med fett så att de inte spricker eller: Gurkorna har stuckits med kvistar mot hönsen och Gurkorna har stuckits med kvistar så att de skyddas mot hönsen. TIESIOGINĖ PRIEŽASTIS § 52. Orsak är ur logisk synvinkel ett kännetecken (dess motsats är en sak, ett objekt). Därför kan också en orsak som betecknas med ord som uttrycker kännetecken kallas direkt. Som redan nämnts bildar prepositionen från orsakskonstruktioner med substantiv som betecknar handlingar (blev trött av läsning), tillstånd (blev kutryggig av att sitta), egenskaper (gulnade av ålder). Sådana konstruktioner har betydelsen direkt orsak (dess motsats är indirekt orsak). Konstruktioner med prepositionen från i direkt betydelse delas in i två grupper efter om orsakens subjekt sammanfaller med eller skiljer sig från följdens subjekt. Samma subjekt § 53. Prepositionen nuo används för att beteckna orsaksrelationer mellan enskilda egenskaper hos samma subjekt, t.ex.: Barnet blev trött av att springa (jfr barnet blev trött och barnet sprang). Beroende på subjektets art finns dessa konstruktioner av två slag. 119 1. Konstruktioner som betecknar orsaken till levande varelsers tillstånd eller processer: Blodet sprutade ut genom näsan på löparen efter den långa löpningen. Btg(LKŽ I 717). Foten sprack av att gå. Dkš(LKŽ IX 366). Ögonen svullnade av gråt. Ktk. Händerna blir hårda av arbete. Slm. Av att läsa högt länge blir även halsen hes. Užv(LKŽ IX 429). Veteögonen började röra sig av ett behagligt leende. BaltPV I 154. Av att sitta på kontoret hade han blivit ganska hopsjunken över axlarna. VencLGD 92. 2. Konstruktioner som betecknar orsaken till livlösa föremåls tillstånd eller processer: Brädan blev sliten av att ligga länge. Ktk. Av att knytas sträcktes den (halsduken) ut rejält. VaižgRR I 103. Den kartongklädda dambrädan är redan sliten av lång och flitig användning. CvR I 271. Träskorna sprack av skakandet. Dkš(LKŽ IX 200). De beskrivna konstruktionerna är bildade med substantiv som betecknar yttre egenskaper. (Med sådana substantiv är prepositionen iš inte möjlig.) § 54. Prepositionen nuo (och inte iš!) används med substantiv som betecknar tanke- och varseblivningsprocesser eller deras resultat: nuo susimąstymo, nuo galvojimo, nuo minčių, nuo sapnų. Av den tanken började jag darra som om jag hade frossa. MikelŽS 183. Av dessa tankar blev han mager och svart, och visade aldrig mer någon ett glatt ansikte. BilR I 232. Hon blev trött av minnena. DovDĮN 68. Av djup begrundan stelnar hennes blick. GrušK 119. Efter att ha lyssnat länge började det tjuta och brusa i öronen. PietRR I 43. § 55. Prepositionen nuo förekommer också i en ”främmande” omgivning: med substantiv som betecknar inre tillstånd — vanligen känslor. Jag har funnit att den nämnda prepositionen används med följande substantiv⁸: rädsla: Alla blev bleka av rädsla. Šn. Man kan bli sjuk av rädsla. Ktk. skräck: Ona är sjuk av skräck. CvR₁ II 47. Den stackars gamle mannen gick hem, skakande i hela kroppen av skräck och torkande svetten från ansiktet. PietRR 43. Av skräck och tårar tappade han andan. BilR I 163. När han hade gjort detta stod han orörlig av skräck. LzPR II 105. lycka: Živilė följde bara förundrat sig själv utifrån och svimmade av lycka. MikelKLL 174. Då avslöjade hon, berusad av lycka, sin hemlighet. Avyž. ilska (raseri): Poderis gick ut tillsammans med Kazimieras, svart av ilska och gnisslande tänder. BaltPV I 320. På grund av den vodka han hade druckit tidigare och sin egen ilska, som plötsligt hade gripit honom, började han bli ännu mer yr. KrėvRg 211. Så slet hundarna sig åt alla håll, skramlande med sina tjocka kedjor och kvävda av raseri. BaltPV I 155. upprördhet: Av upprördheten började han till och med få ont i huvudet (tsp). Vår fru svimmar av minsta upprördhet. Varn(LKŽ I 89). Av upprördheten fick hennes kinder röda fläckar. SluckGMN 236. bekymmer: Huvudet blev flintskalligt av alla slags bekymmer. Up(LKŽ VI 600). skratt: Jag dog nästan av skratt. Jnšk(LKŽ VIII 899). skam: Av skam rodnade till och med öronen. Dkš. 8Det material vi har tillgång till är inte fullständigt. 120 Konstruktioner med den angivna lexikala sammansättningen med prepositionen nuo kan ersättas (om syntaktiska omständigheter inte hindrar det) med konstruktioner med prepositionen iš, vilka är vanligare och typiska, jfr: d r e b a nuo baimės | iš baimės, nuo išgąsčio | iš išgąsčio, nuo susijaudinimo | iš susijaudinimo; d ū s t a nuo susijaudinimo | iš susijaudinimo, nuo pykčio (įniršio, įtūžio) | iš pykčio (įniršio, įtūžio), p a r a u d o nuo sarmatos (gėdos) | iš sarmatos (gėdos). Bland de kontextuella begränsningarna för en sådan substitution kan nämnas att pronomenet savo förekommer vid substantivet i en konstruktion med prepositionen nuo, t.ex.: Av den tidigare druckna vodkan och av sin egen vrede, som så plötsligt hade gripit honom, började huvudet snurra ännu mer. KrėvRg 211. Prepositionen nuo kan ersättas med prepositionen iš endast om pronomenet utelämnas, jfr nuo savo pykčio = iš pykčio. Olika subjekt § 56. Direkta orsaks konstruktioner med prepositionen nuo, som betecknar orsakssamband mellan egenskaper hos olika subjekt, kan utifrån substantivets betydelse delas in i två mer framträdande grupper. Konstruktioner med substantiv som betecknar egenskaper § 57. Substantivet i konstruktioner med prepositionen nuo kan beteckna: a) Slag-, berörings- eller liknande handlingar: Flickan vacklade av det hårda slaget och studsade bakåt. VenclR II 203. Hela ansiktet värkte och sved av misshandeln. BaltPV II 441. Den järnbelagda bron vibrerar av stegen. SluckGMN 13. Katten rös när den ströks mothårs. Jfr också: Han kände sig illa till mods av de här blickarna. LankKS 91. Av den där blicken hoppade vi båda upp på fötter. BaltPV I 215. Huvudet blev omtöcknat av skogens dofter. Ktk. b) Ljudalstrande handlingar och ljud: Veronika ryckte till vid varje litet prassel och varje gren som knäcktes i buskaget. VienR I 173. Rokas ryckte till av den här smällen. LankKS 78. Hela bron skakade av skrattet. KatMAR 243. Bordet dignar och knakar, tallrikarna hoppar av stojet. CvR VI 122. Av oväsendet, skriken och skratten tycktes hela Tekonis hus rasa samman. BaltPV I 24. Fönsterrutorna vibrerade fortfarande av explosionerna, vars eko nådde ända hit. LankKS 69. Till den sistnämnda gruppen hör även konstruktioner med substantiv för tal och information. Av de här orden rätar Jondas på sig som efter ett piskrapp. BaltPV I 45. Mitt hjärta håller på att brista av de hårda orden. Dkš (LKŽ I 89). Saliamutė gapade till och med av deras prat och tappade talförmågan. BaltPV I 307. Och för oss öppnas de gamla såren i själen åter av er hämndlystna, svarta lögn. Myk-PutR I 314. Barnen blev förskräckta av de där berättelserna; nu vågar de inte ens gå ut. Gs(LKŽ, I 568). 121 c) Tillstånd, egenskaper, händelser eller andra förhållanden: För Jurgis blev det ännu svårare på grund av Elenas leende. VenclGD 10. Rokas blev bedrövad över sin så oväntat vänlige systerson. MikelKLL 437. Man får inte huvudvärk av andras bekymmer. LMD. När vinden blåser går trädens grenar av under snöns tyngd. MG 1978 10 7. § 58. Prepositionen nuo i konstruktioner med substantiv som betecknar ljud (jfr § 57b) och som används tillsammans med verb för ljudspridning (skambėti, garsėti, aidėti, skardėti m.fl.) är synonym med instrumental. Jfr: Buskarna ljuder av sång. SNėrR I 71. Nu genljöd redan hela trakten av rop, klappningar och uppmaningar. Myk-PutS T 68. Skogen genljöd av fåglarnas röster. KatMAR 162. Hela Paduliukonių gårdsplan genljöd av hundskall och Paduliukonienės skrikande… BaltPV I 105. Alla skrattade, busade och var så glada att hela skogsdungen genljöd av deras skratt och prat. VienIMA 129. Å andra sidan kan både konkreta substantiv i instrumental och prepositionskonstruktionen användas synonymt tillsammans med de angivna verben. Jfr: Dalen genljöd av visselpipor som barnen hade gjort av bark från avskalade videkvistar. CvR II 408. Skogen genljöd av fåglar. KatMAR 172. Substantiven i dessa konstruktioner betecknar ljudkällor. Instrumentalens användning är stilistiskt markerad: den förekommer i skönlitterärt språk. § 59. Prepositionen nuo konstruktioner med substantiv som betecknar egenskaper (se § 57) kan utvidgas med subjektets genitiv. Tuktus ryckte till av Skirgailas skarpa, obehagliga skratt. VenclR II 432. Saliamutė gapade till och med över deras prat och blev mållös. BaltPV I 307. Konstruktioner med substantiv som betecknar naturfenomen § 60. Konstruktioner med substantiv som betecknar naturfenomen (sådana som vind, kyla, värme, regn, fukt) uttrycker orsaken direkt och tillräckligt, utan stöd av kontexten. Fälten öppnade sig, träd och högt gräs vajade i vinden. CvR V 77. Pålen knakade liksom av vinden, det hördes till och med hos oss. Lš(LKŽ III 512). Vägen blev lerig av regnet – svårt att köra. Trs(LKŽ III 424). Yllekappan blev fuktig av nattdaggen. BaltPV I 65–66. Halva byn omkom i branden. Grž. Himlen glödde av glöden, brandplatsen lyste hemskt. SNėrR I 316. Det slagna gräset blir genast slakt av solen. Brt(LKŽ III 408). Händerna spricker av kylan. Ut. Han gick och skakade av kyla och fukt. VenclR II 257. Lindarna är brända av hettan. Dgl. 122 § 61. Konstruktionerna av kyla, av hetta, av värme, av torka, av fukt är synonyma med motsvarande konstruktioner med prepositionen iš (se § 31). § 62. I vissa kontexter kan även lokativformen av vissa substantiv som betecknar naturfenomen ha en kausal nyans. I sådan hetta kan även det färskaste köttet bli skämt. SirGAJ 89. I sådan hetta kan man bli genomstekt under dagen. Sdk(LKŽ V 82). På sommaren blir alla slöa i värmen. Kp(LKŽ III 407). Jag kommer tillbaka halvnaken; jag fick en sjukdom i kylan. Barnet lämnades i kylan och frös ihjäl under vinterns köld. Nm. De grävde ett dike runt de långa potatishögarna, uttorkade i solen och vinden … BaltPV II 521. Lokativformerna i dessa uttryck kan ersättas med konstruktioner med prepositionen nuo, jfr kan bli skämt i hettan | av hettan, kan bli genomstekt i värmen | av värmen, slö i värmen | av värmen, fick en sjukdom i kylan | av kylan, torkade ut i vinden | av vinden. Frågan uppstår: vilken semantisk relation råder mellan de jämförda formerna? Kan de betraktas som synonyma? Utifrån språkkänslan kan man hävda att fraserna med de angivna formerna förmedlar samma denotativa situation. I varje enskilt fall betraktas den emellertid något olika: lokativformen framhäver den processkaraktär hos fenomenet som den betecknar, medan konstruktionen med prepositionen nuo återger samma fenomen som en gräns, som en utgångspunkt. Den syntaktiska betydelsen hos konstruktionen med prepositionen nuo är tydlig och homogen (enhetlig) — den betecknar ren orsak (utan ytterligare nyanser). Lokativformens betydelse är däremot icke-homogen: den betecknar tid⁹ med en ytterligare kausal nyans¹⁰. Denna senare semantiska egenskap bestäms av kontextens karaktär¹¹ — lokativformen i sig är inte ett särskilt medel för att uttrycka orsak. Därför kan lokativformerna av de angivna substantiven villkorligt kallas kontextuella synonymer till konstruktionen med prepositionen nuo (deras motsats är systemiska synonymer). (Det faktum att dessa former kan ersätta varandra gör det möjligt att betrakta dem som synonymer.) § 63. Lokativformen i solen (a) och konstruktionen framför solen (b) kan i vissa kontexter också ha en kausal nyans och fungera som kontextuella synonymer till konstruktionen av solen (c). Jfr: a) Det blev mitt på dagen, så att ryggen sved i solen. BaltPV II 420. Räfsorna glänste i solen som om de vore av guld. ŠRagSD 60. I trädgårdarna låg den lilla staden inbäddad, med kyrkans plåttak glittrande i solen. CvR₁ II 28. Spadar och sågar glänste till i solen, 9 Lokativformens betydelse hos de angivna och liknande substantiven kallas traditionellt tids- eller platsbetydelse (se Laigonaitė 11). I själva verket är detta en separat semantisk kategori för vilken vi saknar en lämplig term. Betydelsen hos sådana former kan identifieras genom frågan: under vilka omständigheter? I rysk språkvetenskap används termen обстоятельство för detta ändamål. Termen är emellertid inte entydig. 10 Att lokativformen har en kausal nyans framgår av möjligheten att ersätta den med en uttrycklig orsaksbestämning, jfr: vissnade i hettan | av hettan. 11 I exemplen vi har angett används lokativformen i samma slags lexikala miljö som konstruktioner med prepositionen nuo som uttrycker orsak, det vill säga med verb som betecknar tillstånd. Om kontexten däremot ändras förlorar lokativformen sin kausala nyans, t.ex.: reste i hettan (när?), står i kylan (var?). 123 bergen hade förflyttat sig mot floden. TilvRn 111. Glasskärvorna började glimma i solen och ögonhålorna flammade, lockande på avstånd. CvR₁ II 18. b) Tröskverket blänker mot solen som fiskar. AvyžKK 409. Skjortorna ångade i solen. MikelLE 40. Med sin förtrollande lilla röst sjöng han och flög uppåt, skimrande i solen och glittrande som ädelstenar. Vattnet glänser i solen. ŠRagSD 110. Dkš(LKŽ₁ I 934). c) Åkrarna glänste av solen. Rs. Isen spricker av solen. J. Det avklippta gräset slokar snart av solen. Brt(LKŽ III 408). Det blå tyget bleknar snabbt i solen. Rm(LKŽ₁ I 950). § 64. Även konstruktioner med prepositionen per, bildade med substantiv som betecknar naturfenomen och använda i liknande kontexter som konstruktioner med prepositionen nuo, kan ha en kausal nyans. Jfr: Många träd dog av kölden. LKŽ III 277. De frös ihjäl av kölden. Alla blir utslagna av hettan. Dkš. Gs. Spannmålen torkade ut av värmen. Höet ruttnade i regnet. Tr(LKŽ V 575). Ktk. De angivna konstruktionerna kan ersättas med konstruktioner med prepositionen nuo utan att informationsinnehållet i grunden ändras, t.ex.: dog av kölden / av köld. De jämförda uttrycken återger samma denotativa situation, men med olika betoningar (jfr § 62). § 65. Som kontextuella synonymer till konstruktioner med prepositionen nuo kan även vissa tidskonstruktioner med prepositionen po fungera. Efter regnet blev vägen utdragen. LankKS 90. Efter regnet blev det en stor översvämning: floden svämmade till och med över ängarna. Vy(LKŽ IX 378). Efter regnet ligger kornet nedbäddat. Trgn(LKŽ IX 601). Efter frosten vissnade alla bladen. Efter så mycket blodförlust blev han alldeles blek. Efter sjukdomen var mannen helt utmärglad, bara ben. Pakrosnis kastade en blick på klockan och sjönk tungt ner i stolen, som om han var trött efter en lång resa. Ack, så trött jag känner mig efter alla dessa dumma skämt. Efter varje skott från motståndaren kisade han fegt. Efter vitkalkningen av stugan försvann syrsorna. Vkš(LKŽ VI 211). Nmn(LKŽ I 718). Jnš(LKŽ I 561). MikelŽS 112. Ak, Myk-PutAŠ 368. Vaižg. Grg(LKŽ I 615). Konstruktionerna med prepositionen po som nämnts kan ersättas med konstruktioner med prepositionen nuo, jfr: sträcktes ut efter regnet / av regnet, tynade bort efter sjukdomen / av sjukdomen osv. De jämförda uttrycken skiljer sig åt genom vissa semantiska nyanser: uttryck med prepositionen po beskriver en följd av två fenomen, där det ena till sin natur framkallar det andra, medan uttryck med prepositionen nuo betecknar fenomenens omedelbara samband. INDIREKT ORSAK § 66. Som redan nämnts (§ 49), har konstruktioner med prepositionen nuo, bildade med konkreta substantiv, betydelsen indirekt orsak, till exempel: Händerna blev svarta av potatis; Hyllan böjdes av böcker. Den kausala betydelsen hos denna konstruktion med prepositionen nuo framträder i ordkombinationen (medan den direkta betydelsen framgår tillräckligt tydligt av konstruktionens egen lexikala sammansättning, se § 52 ff.). Å andra sidan är konstruktioner med prepositionen nuo för indirekt orsak också knutna till en vidare kontext än ordkombinationen, ur vilken även tillståndets direkta orsak framgår. 124 Konstruktioner med prepositionen nuo för indirekt orsak är också knutna till en vidare kontext än ordkombinationen, ur vilken även tillståndets direkta orsak framgår. Konstruktioner med prepositionen nuo med kausal betydelse och konkreta substantiv är strukturellt ofullständiga, elliptiska. Deras fullständiga struktur kan återställas utifrån kontexten (eller talsituationen), till exempel: Skalar potatis varje dag. Händerna blev svarta av potatis (skalning); Det blev bittert i munnen av rädisan (beskan); Hyllan böjdes av böcker (tyngden). I konstruktioner med prepositionen nuo för orsak används det konkreta substantivet metonymiskt. Efter metonymins art är dessa konstruktioner av flera slag. Substantivet kan beteckna: 1) objekt i stället för handling: Händerna blev svarta av potatis (skalning) (jfr skala potatis), 2) redskap i stället för handling: Det gör ondare av tungan (piskandet) (jfr piska tungan), snarare än av piskan. LTs V 287, 3) plats i stället för handling: Blev sjuk av sjön (jfr bada i sjön). Ktk; 4) föremål i stället för egenskap: Skogen rodnar av olvon (rödhet), 5) föremål i stället för mängd: Bordet bågnar av maträtter (överflöd). Konstruktioner med prepositionen från som bildas med konkreta substantiv, till vilka ett attribut som betecknar en aktuell egenskap hos saken är knutet, har däremot redan betydelsen direkt orsak, det vill säga anger hela orsaken och kräver inget stöd av kontexten. Jag blev yr i huvudet av vinet jag druckit. VienIMA 203. Nybyggarnas djur, försvagade av dåligt foder, orkade inte dra plogarna. CvR II 414. Så värker själen, kroppen sticks av bajonetter som tränger in. Rummet låg i skymning, kanske på grund av de många blommorna som skymde fönstren. Halsen blir bitter också av en övermogen rädisa. Ett ruttet äpple får ett friskt att bli dåligt. CvR II 236. Pg. Tsk(LKŽ X 1126). § 67. Konstruktioner med prepositionen nuo och konkreta substantiv kan beteckna orsaker till tillstånd hos både levande varelser och livlösa föremål. 1. Konstruktioner som betecknar orsaker till tillstånd hos levande varelser. Veronika blev inte alls bättre av medicinen. VienR I 170. Ingen har ännu blivit sjuk av bältet. Gässungarna blir mycket sömniga av vallmobladen. Ds(LKŽ, I 28). Mina händer blev klibbiga av fisk. Tvr(LKŽ III 424). Handflatorna har hårdnat av räfsan. Slm(LKŽ V 762). Av de där bären är jag bitter längst bak i halsen. Št(LKŽ I 37). Ansiktet är rött av vin, och läpparna fuktiga av smältande snöflingor. Lank KS 143. Av rinnande vatten blir håret så där slätt. Vdžg. 2. Konstruktioner som betecknar orsaker till tillstånd hos livlösa föremål. Substantivet i dessa konstruktioner står vanligen i plural och kan utvidgas med ett ord som betecknar överflöd (mängd). Vägarna blev sönderkörda före advent av vagnar (överflöd). CvR I 42. Hyllan bågnar av böcker. Ktk. Hans jackfickor hänger alltid ned av färgade småstenar. På landsvägen stod dammpelare från de ständigt förbipasserande. BaltPV I 11. PietR II 120. Mängden föremål kan uttryckas inte bara genom substantivets pluralform, utan också med ytterligare lexikala medel. 125 Borden bågnade hos Kaniava av allt fläskkött och alla rovor, som vällde upp i högar på bordet utan något kärl. VaizgRR I 284. Konstruktioner med samma betydelse kan också bildas med singularis genitiv av substantiv som betecknar ett material eller en mängd föremål, t.ex.: Taket bågnar av snön; salen dånade av ungdomar. § 68. En särskild grupp utgörs av ordkombinationer med verb eller adjektiv som betecknar färger (eller andra visuella egenskaper, såsom glans, skimmer och lyster) och konstruktioner med prepositionen nuo, vars substantiv betecknar föremål med samma egenskap som den som verbet uttrycker, t.ex.: körsbärsträdet vitnar av blommorna. Dessa kombinationer har en särpräglad semantisk struktur. De uttrycker en ”överföring” av ett föremåls egenskap till ett annat föremål (jfr ryska Финкель 1962, 12). Den vår det året vitnade körsbärsträden av blommorna, liksom de på vintern gör av snön. Maš MB 141. Fälten vitnar av de vita klövrarna. Prk(LKŽ I 623). Äppelträdens uppstöttade grenar rodnade och gulnade av de tätt sittande äpplena. LKŽ V 734. Förr rodnade all råg av vallmoblommorna. Ds(LKŽ I 29). Av vildaplar och rönnbär rodnade trädgårdarna. JD 855. Stränderna vid Neris blev blå av blåsippor (trš). Av bär och svamp blev marken brokig. BilR I 107. Av rönn, av vildapel är skogsbrynet rött. JD 929. Av maskrosor är fälten gula. Ktk. Dessa har synonymiska motsvarigheter med instrumentalis. Plommon- och körsbärsträd vitnar av blommor. BM 422. Bergen och kullarna har gulnat av den mogna säden. KorsPj 57. Väggen blev brokig av papper. BaltPV II 432. Hon mindes hur hela trakten vid sjön lystes upp av brasor under Mildas högtidsnatt. VienLP 11. Till slut blev hela det lilla rummet blått av rök. LzP. I år är det ett bärår – blåbärsriset riktigt blånar av blåbär. Lel(LKŽ VII 1034). De sistnämnda kombinationerna är mer bildrika och kännetecknande för skönlitterärt språk (se Pupkis 1980, 146). Instrumentalisformen i dem kan inte alltid ersättas med en konstruktion med prepositionen nuo, jfr: Den grånande himlen glittrade av stjärnor. SNėrR I 281. Det gröna gräset skimrar av narcisser, SNėr. Havet blev brokigt av vita segel (tsp). Många sprang med lyktor, och snart blev hela logen brokig och fladdrande av eldslågor. Balč. En gång i tiden lyste de sotiga väggarna … och glänste med nyinsatta fönsterbågar. Balt Rn 143. Konstruktioner med prepositionen nuo som används med adjektiv kan inte ersättas med instrumentalis, jfr Körsbärsträden är vita av blommor / vitnar av blommor och Körsbärsträden är vita av blommor, men inte *av blommor. SAMMANFATTANDE ANMÄRKNINGAR § 69. 1. Orsaksbetydelsen hos prepositionen nuo har utvecklats ur dess rumsbetydelse och är isomorf med denna. 2. Det främsta särskiljande kännetecknet för prepositionen nuo i orsaksbetydelse är dess yttre karaktär, dess utåtriktning. Enligt detta kännetecken bildar den en opposition med prepositionen iš, där den är det positivt markerade ledet. 126 3. Efter hur fullständigt orsaken uttrycks delas konstruktioner med prepositionen nuo in i konstruktioner med direkt och indirekt betydelse. På denna grund bildar de en privativ opposition med prepositionen iš som omarkerat led (den sistnämnda prepositionen har direkt orsaksbetydelse). 4. Användningen av prepositionen nuo i orsaksbetydelse (till skillnad från prepositionen iš) är nästan obunden när det gäller det beroende substantivet (substantivet kan vara såväl abstrakt som konkret). 5. Själva konstruktionerna används med verb som betecknar tillstånd och spontana handlingar (hos både levande och livlösa ting), samt med vissa adjektiv. I position med verb som betecknar viljestyrda, aktiva handlingar har konstruktioner med prepositionen nuo däremot inte orsaksbetydelse. 6. Konstruktioner med prepositionen nuo beskriver två slags situationer: orsakssamband mellan enskilda egenskaper hos samma subjekt och samband mellan olika subjekt. Situationer av den första typen överlappar med användningsområdet för prepositionen iš. Dessa prepositioner kan vara synonyma. 7. Konstruktioner med prepositionen nuo som bildas med substantiv betecknande sinnesförnimmelser och naturfenomen är synonyma med konstruktioner med prepositionen iš (se § 26, 61). Synonym användning av dessa prepositioner förekommer också med emotionella substantiv (se § 55). 8. I vissa fall är konstruktioner med prepositionen nuo synonyma med instrumental (se § 68). PREPOSITION PÅ GRUND AV ALLMÄNNA ANMÄRKNINGAR § 70. Prepositionen dėl (ibland används även dess längre form dėlei prepositionellt) är en av de få primära prepositioner som saknar en konkret – rumslig – betydelse. Dess semantiska struktur består av abstrakta betydelser, av vilka följande särskiljs i våra lingvistiska arbeten: orsak (blev nedstämd på grund av misslyckandet), syfte (kom för att hämta boken), objekt (rådgjorde om resan) och medgivande (man kan gå trots sådant regn) (se LKG 1971, 590; DLKŽ₁ 1972, 112). De angivna betydelserna ligger mycket nära varandra: de förenas av ett gemensamt semantiskt drag, som man provisoriskt kan kalla ”logisk grund”12. Den logiska grunden fastställs genom tankeprocesser, inte genom omedelbar observation (såsom en situationsbetingad orsak). § 71. Betydelserna hos konstruktioner med prepositionen dėl är inte alltid tydligt åtskilda från varandra. Det förekommer användningsfall där det är svårt att avgöra vilken betydelse den aktuella konstruktionen ska hänföras till. Därför diskuterar vi här kortfattat alla betydelser hos prepositionen dėl och försöker fastställa deras gränser. 12 Kai kur bendroji prielinksnio dėl reikšmė vadinama „priežastingumu“ (žr. LKM 1976, 216). Tačiau šis terminas nėra labai parankus, nes taip vadinama atskira prielinksnio dėl reikšmė, antra, priežastingumo semą sunku įžiūrėti objektinėje reikšmėje, plg.: kalbėjo dėl knygų leidimo. 127 OBJEKTINĖ REIKŠMĖ § 72. Konstruktioner med prepositionen dėl används med verb för informationsförmedling, tal och tänkande och betecknar innehåll13, t.ex.: rådgjorde om resan, försvarade sig angående sin frånvaro. Denna användning av konstruktionen är dock begränsad, eftersom det främsta sättet att uttrycka innehåll är konstruktionen med prepositionen apie , t.ex.: talade om böcker, berättade om mötet. De jämförda konstruktionernas användningsområden överlappar delvis. Men det finns flera verb som endast kräver prepositionen dėl. § 73. Kombinationer med konstruktionen som innehåller prepositionen dėl . Konstruktionen med prepositionen dėl används regelbundet med följande talverb: tartis, derėtis, lygtis, teisintis, aiškintis och deras prefixavledningar (pasitarti, susitarti). Själva konstruktionens lexikala sammansättning varierar: dess substantiv kan vara både konkret och abstrakt, t.ex.: rådgjorde om marken, om försäljningen. 1. Kombinationer av verben tartis, susitarti, pasitarti med dėl och: a) konkreta substantiv: Ska vi verkligen inte komma överens separat om maten? Baltr TK I 36. Det återstår att komma överens om vapnen och kläderna. MašNA 54. Bönderna behöver bara komma överens med godsägaren om den jord som ska lösas in. Myk-PutS 325. Vi kommer överens om lönen — jag ska inte missgynna dig. PaukštJ 260. Jag kom ju egentligen också för att rådslå om skogen. Šil. b) abstrakta substantiv: Justukas och Vytukas hade redan gått och lagt sig, men rådgjorde ännu om morgondagens fälttåg och arbeten. MašAMB 101. Vytautas rådgjorde länge med riddaren Griežė om att förstärka slotten vid Nemunas strand. VienR IV 207. Han rådgjorde med Sakalauskas om att låna ut plogen, om den allra minsta sak. CvR II 331. Man kom överens om flottningen av timmer längs Nemunas (rš). Kombinationer av de nämnda verben med dėl och konkreta substantiv är semantiskt ofullständiga; de kan utvecklas med stöd av ett vidare sammanhang. Substantiven klausimas, reikalas med generaliserad betydelse används med de nämnda verben i instrumentalis, som i denna position förekommer i utvidgad form. Det fanns tillräckligt med tid både för ungdomarna att roa sig och för de gamla slotts- och krigsbefälhavarna att tillsammans med Kęstutis rådslå om försvaret av Žemaitija. TarasP 215. När männen började rådslå om krigsangelägenheter, gick båda kvinnorna därifrån efter att ha satt fram tjocka ljus. VienR IV 44. Dessa konstruktioner är typiska för skriftspråket. De kan omformas till konstruktioner med prepositionen dėl , jfr: rådgjorde om krigsangelägenheter — rådgjorde om kriget, rådgjorde om försvaret — rådgjorde om försvaret. 2. Kombinationer av verben aiškintis, pasiaiškinti, išsiaiškinti med dėl och: a) konkreta substantiv: Och någon ung man förklarade sig angående bylten som försvunnit från herrgårdens bibliotek. Gud-GuzKĮT 378. Han kunde också förklara sig angående Andriukas. MašAMB 371. Men brevet lyckades vi aldrig få klarhet i! Paukšt NS 81. 13 Innehåll är en av de objektiva betydelserna. 128 b) med abstrakta substantiv: Radušis fick till och med förklara sig i Vilnius angående de påstådda oförrätter han tillfogat staden. BorSVB 16. Och jag ska alltså förklara mig för herr Janavičius angående alla era små visor … BielDG 126. 3. Kombinationer av verben försvara sig, rättfärdiga sig, rentvå sig med dėl och: a) med konkreta substantiv: Han behövs verkligen för ordens politik – för att sedan kunna förklara sig för de utländska riddarna angående de människor som oskyldigt dödats. VienR IV 155. b) med abstrakta substantiv: Kvinnan kunde inte försvara sig i fråga om renlighet. Vaižg RR I 73. Man misstar sig — det är uppriktigt; plågsamt nog måste man inse sina misstag, inte rättfärdiga sig för dem (misstagen) enbart med tidsandan eller andra omständigheter. TLR II 255. 4. Kombinationer av verben förhandla, komma överens med prepositionen dėl-konstruktion: Han förhandlade länge om priset. LankKS 30. De förhandlar så mycket om rubeln — alla blev varma och svettiga. Krš. Fadern var alltid så sträng mot arbetarna … de förhandlade om varje cent. PaukštNS 125. Icke-reflexiva verb med prefixen suderėti, sulgyti bildar kombinationer både med ackusativ (a) och med dėl-konstruktionen (b): a) Mannen kom överens om en killing och köpte den. SNėr. Har du kommit överens om en häst i går? Trgn. b) De kom slutgiltigt överens om försäljningen av fädernesgården och flytten av byggnaderna till vägen från myndigheternas mark. MikelKLL 115. De kom överens om priset, betalningen och arbetsvillkoren. DLKŽ¹ 769. Om vi bara går med på lönen — när du kommer till mig ska du inte ångra dig. PaukštJ 67. De jämförda kombinationerna (se a, b) skiljer sig både i lexikal sammansättning och semantik: substantivet i kombinationer med ackusativ är konkret och betecknar ett direkt objekt (kom överens om en killing), medan det i kombinationer med prepositionen dėl är abstrakt och betecknar ett generaliserat objekt (kom överens om försäljningen). De sistnämnda kombinationerna kan inte omvandlas till kombinationer med ackusativ (jfr *kom överens om försäljningen). § 74. Kombinationer med prepositionerna dėl och apie: Konstruktionen med prepositionen dėl förekommer med sådana verb för tal, informationsförmedling och tänkande som vanligtvis kombineras med konstruktionen med prepositionen apie. De jämförda konstruktionerna kan skilja sig åt genom vissa semantiska nyanser. 1. Konstruktionen med prepositionen dėl används för att beteckna ett mer begränsat informationsobjekt, medan konstruktionen med prepositionen apie betecknar ett bredare och mer utförligt informationsobjekt. Jfr: Om böckernas utseende skulle jag säga så mycket att vi behöver fastställa åtminstone några boktyper. Myk-PutR VIII 37. Visserligen tyckte han också om vackra kvinnor — vi ska inte tala om deras intelligens, det är en bisak. Vencl GD 34. Och beträffande Wilson, vars idealism han en gång trodde blint på, uttalar sig Sinclair … Man bör tänka på att skilja mellan översättningslån och ord som bildats på litauisk mark (trš). Det går både att svara på de förebråelser som vissa kritiker riktar i tid, och det är nödvändigt. VenclLI 181. Myk-Put R VIII 59. Mycket har länge talats om utgivningen av världsklassiker på litauiska. Vencl LL 76. Borde inte också han själv tänka mer på morgondagen? VenclGD 42. 5. 120 129 Den angivna skillnaden mellan konstruktioner med prepositionerna dėl och apie är dock inte särskilt tydlig. Konstruktioner med prepositionen dėl kan ersättas med konstruktioner med den mer allmänna prepositionen apie; de senare förekommer också i sammanhang som förmedlar begränsad information. Jag nämnde några ord om de där tavlorna (/om tavlorna). ŽemR III 116. De orden som jag hörde från henne när jag frågade om de där pengarna dök också upp i tankarna. BilR I 212. En annan gång nämnde han också skiftenas små jordlotter. VienR V 102. Klassföreståndaren för sjätte klassen varnade just sina elever för faran som lurade på isen (tsp). 2. Konstruktionen med prepositionen dėl används när man informerar om sådant som subjektet ännu inte har förverkligat men planerar. Vi får tala separat om Vasarios karaktäristik. Myk-PutR VIII 72. Rodenai, har ni tänkt på dörrarna till vårt blivande museum för dekorativ konst (vert). Men snart måste han fundera inte så mycket över sin egen framtid som över barnens. VencIGD 13. Ska man kanske ta och fråga var försäljaren finns? PaukštJ 41. 3. Denna konstruktion används också med infinitiv av informationsverb, som betecknar syfte. När Kaikaris hade träffat Veronikas far i småstaden bjöd han honom på vodka och bad honom komma och tala om dottern. VienAS 69. Vi skickade utvalda män från byn till herrn för att tala om skogen. Jnšk (LKŽ IX 420). 4. Valet av prepositionen dėl kan betingas av substantivets generaliserade betydelse (jfr § 87). För det andra kunde denna personliga erfarenhet ha gjort Maironis mer lyhörd och fått honom att tydligare uttala sig om en omständighet i det offentliga politiska livet. ZabM 398. Jag skulle bli mycket glad om särskilt våra författare i pressen utförligare uttalade sig om de frågor jag har tagit upp här. VencILL 62. § 75. Konstruktioner med prepositionen dėl, som används med neutrala verb för tal och informationsförmedling, har objektbetydelse. Detta bekräftas också av att de kan vara synonyma med konstruktioner med prepositionen apie, vars betydelse inte är tvetydig; jfr: talade om böcker och om böcker. Konstruktionerna skiljer sig åt genom vissa semantiska nyanser: konstruktionen med prepositionen apie anger ett objekt för mer omfattande information (dvs. ett objekt som behandlas ur flera olika synvinklar), medan konstruktionen med prepositionen dėl anger ett objekt för mer begränsad information (dvs. ett objekt som vanligen behandlas ur endast en aspekt). I positioner med känslomässiga talverb bör konstruktioner med prepositionen dėl däremot redan betraktas som uttryck för orsak, till exempel: grälade om struntsaker. § 76. Kombinationer med en konstruktion med prepositionen dėl och med instrumentalis. Det finns verb som bildar parallella kombinationer med en konstruktion med prepositionen dėl och med instrumentalis, till exempel: tvivlar på vännerna, började tvivla på framtiden; tar hand om barnen, blev orolig för hälsan. Kombinationer av verbet abejoti (och dess avledningar suabejoti, paabejoti) med en konstruktion med prepositionen dėl (a) och med instrumentalis (b). a) Han tvivlade inte på samogitierna — de hade alltid varit trogna honom. VienR IV 50. Jag hade mer än en gång börjat tvivla på framtiden. Ndž. Man kan börja tvivla på 130 bedömningen av ett annat språkfenomen (tsp). Det rådde inget tvivel om Skrodskis ohederliga avsikter. Myk-PutR VI 420. b) Ingen har anledning att betvivla professorernas objektivitet. VencLLL 110. Han hade till och med tvivlat på Vincas uppriktighet, goda vilja och kampvilja. Mikel KLL 234. Att tvivla på sin egen förmåga demobiliserar en människa. DLKŽ 3. 2. Verben rūpintis, susirūpinti, pasirūpinti bildar konstruktioner med prepositionen dėl (a), och med instrumentalis (b). a) Sonaitis spritter av glädje, medan modern gråter och oroar sig för den vildbasige. SimonR I 122. Alfonsas blev orolig för sin hustru och började känna svartsjuka. De korsriddarna blev oroliga inte bara för sina hästar utan också för sina liv. Och han blev på allvar orolig över hennes frekventa åkturer med Murza. GrušK 123. b) Jag kan inte, jag måste ta hand om hemmet. Kps(LKŽ XI 995). Han tar hand om de gamla minnesmärkena. Všv. Oroa dig inte, min syster, för mig, min unge gosse, för min snabba häst. BsO 191. Bina håller kupan ren (trš). Även marskalken själv blev orolig över oväsendet. VienR IV 145. Pšemickis blev orolig över de nyheter han hört från fogden. Myk-Put. § 77. Konstruktioner med prepositionen dėl och de nämnda verben är typiska för skriftspråket och kan ersättas med instrumentalis, jfr tvivlar på grund av samogiterna | samogiterna, började tvivla på grund av uppriktigheten | på uppriktigheten, tar hand om på grund av sonen | om sonen, blev orolig på grund av åkturerna | över åkturerna. Mellan konstruktioner med konkreta substantiv och motsvarande instrumentalis kan man också urskilja en betydelseskillnad. Konstruktionen med prepositionen dėl anger att handlingens objekt inte så mycket är själva saken som det som hör samman med den (vilket framgår av sammanhanget), medan instrumentalis endast betecknar själva saken, jfr: blev orolig för hästarna (på grund av faran som hotade dem) och tar hand om hästarna (själva), tvivlade inte på samogiterna (själva). Konstruktionen med prepositionen dėl används lätt med prefixverb, jfr: började tvivla på grund av bedömningen (men inte: med bedömningen), blev orolig på grund av torkan. ÄNDAMÅLSBETYDELSE § 78. Konstruktionen med prepositionen dėl har ändamålsbetydelse i förbindelser med verb som betecknar aktiva, viljestyrda handlingar, t.ex.: kom för flickans skull, kämpar för friheten, drack för att få mod, arbetar för brödfödan, lever för barnens skull (se vidare LKG 1976, 87). Sådana förbindelser kan omformas till sammansatta ändamålsmeningar, jfr: kom för flickans skull→kom för att få se flickan, drack för att få mod→drack för att känna sig modigare | vara modigare. ORSAKSBETYDELSE § 79. Som redan nämnts hör prepositionen dėl till de så kallade abstrakta prepositionerna – den har ingen konkret rumslig betydelse. Dess kausala betydelse skiljer sig från prepositionerna iš och nuo genom graden av abstraktion. Prepositionerna iš och nuo beskriver kausala samband mellan verkliga företeelser, sådana som fastställs på det empiriska varseblivandets nivå, medan prepositionen dėl betecknar kausala samband som fastställs genom tankeakter (på grundval av 5• 131 kunskaper som man har, och inte genom direkt observation), jfr: Trädet böjde sig av vinden och Stjärnorna ser små ut på grund av de stora avstånden. De nämnda prepositionerna används alltså för att beskriva resultat från olika nivåer av tänkande: prepositionerna iš och nuo tjänar det empiriska varseblivandets nivå, medan prepositionen dėl tjänar det rationella (abstrakta) tänkandets nivå. (Denna opposition är naturligtvis inte symmetrisk.) Prepositionerna iš och nuo betecknar kausala samband vanligtvis mellan enskilda, elementära företeelser som är åtkomliga för empiriskt varseblivande, medan prepositionen dėl betecknar samband mellan komplexa företeelser, ibland hela situationer. Dessa orsaksbetecknande prepositioner är fördelade på olika språkstilar. Prepositionen iš är karakteristisk för den skönlitterära stilen, medan prepositionen dėl hör hemma i det vetenskapliga språkbruket. Prepositionen nuo kan betraktas som stilistiskt omarkerad. § 80. Prepositionerna iš och nuo har vi kallat situationsbundna i sin kausala betydelse (de används för att beskriva elementära, konkreta och vanligen sinnesmässigt förnimbara) situationer; prepositionen dėl kan däremot sägas ha en generaliserad kausal betydelse – den används för att beskriva vidsträckta situationer och resultat av intellektuell verksamhet. § 81. Prepositionen dėl har en lexikalisk-syntaktisk användningsmiljö med särdrag som skiljer den från bruket av andra orsaksbetecknande prepositioner. Konstruktionernas lexikala sammansättning § 82. Den generaliserade karaktären hos prepositionen dėl betydelse kommer till uttryck i valet av det underordnade substantivet. Till skillnad från de övriga används denna preposition med substantiv med mer allmän och vidare betydelse, jfr: på grund av dåligt humör och av sorg. § 83. Prepositionen dėl är den enda av alla litauiska orsaksbetecknande prepositioner som bildar en konstruktion med substantivet priežastis ’orsak’, med en kategorisk betydelse, det vill säga som betecknar ett genusbegrepp14. Denna möjlighet visar att prepositionen dėl har en mycket generaliserad och vag kausal betydelse, som behövs för förstärkning och framhävande (jfr ryska по, Финкель 1962, 20). I konstruktioner med prepositionen dėl är substantivet priežastis alltid utbyggt med andra ord, till exempel: av denna orsak, av ringa betydelse, av flera orsaker. Utan bestämning vore den nämnda konstruktionen semantiskt ofullständig, jfr *på grund av en orsak. Det är just förekomsten av bestämningen som hindrar denna konstruktion från att lexikaliseras (jfr ryska по причине Финкель 1962 a). Substantivet priežastis i den nämnda konstruktionen kan bestämmas av kongruerande ord: adjektiv (av en allvarlig orsak), particip (av okända orsaker), pronomen (av dessa orsaker), räkneord (av två orsaker), eller styras av ord med kvantitativ betydelse (av hundratals orsaker, av många orsaker). Utifrån bestämningens betydelse kan de angivna konstruktionerna delas in i flera grupper. 1. Konstruktioner med bestämningar av kvalificerande (karakteriserande) betydelse – adjektiv, particip och pronomen (t.ex. någon sorts, någon). Mindaugas avsvor sig kristendomen, inte av religiösa utan av politiska skäl. JurgIP 276. Denna poesi – dekadensens, den ideologiska utarmningens poesi – tu- 14 Dėl kategorijos ir giminės sąvokų žr. ФЛ 1977, 30. 132 kunde misslyckas till och med av formella skäl. VencLL 287. Av lätt gissade skäl befallde hertigen litauerna och preussarna att be och lära sig läsa den heliga skriften på sitt modersmål. JurgIP 309. 2. Konstruktioner med ord med kvantitativ betydelse, t.ex.: av flera skäl, av tre skäl, av båda skälen. Rödbetor har blivit populära av flera skäl: de är lätta att odla och förvara fram till nästa skörd, och de är goda och näringsrika (tsp). Detta kan ha hänt av många skäl. 3. Konstruktioner med pronomen är särskilt vanliga: demonstrativa (denna, den där, samma, sådan, likadan), indefinita (annan, annorlunda), interrogativa-relativa (vilken, några). Av den anledningen ser man dem ofta bland prislapparna, rotande i soporna… IvanLP III 90. Av dessa skäl hade Daukantas, liksom sina kolleger, svårt att ta sig igenom Daugirdas filosofikurs. MerkSD 75. Han slutade sitt arbete av andra skäl (tsp). När S. Daukantas utforskar Litauens historia försöker han ta reda på av vilka skäl folket, som i det förflutna utfört bedrifter berömda för sin heroism och skapat en stor och mäktig stat, med tiden försvagades, miste sin styrka och blev ett folk av föraktade och förslavade livegna. ŽabM 57. Konstruktioner med denna lexikala sammansättning (dvs. utvidgade med pronomen) är mindre informativa än konstruktioner som utvidgats med ord med kvalificerande betydelse (se 1) — pronomenen preciserar inte substantivet skäls betydelse, utan förbinder det endast semantiskt med kontexten, ur vilken dess faktiska innehåll framgår. I allmänhet motsvarar betydelsen av konstruktionerna av den anledningen (av dessa skäl), av denna anledning (av dessa skäl) m.fl. konstruktionen med ett enda pronomen därför, medan konstruktionen av vilken anledning (av vilka skäl) motsvarar konstruktionen av vad (se § 85). § 84. Prepositionen dėl bildar en ofta använd konstruktion med genitivformen av det demonstrativa pronomenet tas — dėl to. Pronomenet i denna konstruktion har en anaforisk, generellt hänvisande betydelse, liksom den genusneutrala formen tai (Valeckienė 1974, 56). Konstruktionen dėl to (närmare bestämt dess pronomen to) ersätter vanligtvis inte ett enskilt ord utan en vidare kontext — en sats i en sammansatt mening, en hel mening eller en grupp meningar, ett stycke, t.ex.: Jag skrev över gården på dig därför att du är min äldste son och den flitigaste av alla de andra. SimonVK I 144. Hon tycker om att skämta om min simstil. Därför blir jag ibland arg och ledsen. MikelŽS 403. Användningen av denna konstruktion är obegränsad med avseende på den lexikala omgivningen (den kan förekomma i meningar av mycket varierande innehåll), men syntaktiskt avgränsad. Tre strukturella funktioner kan urskiljas. 1. Konstruktionen dėl to fungerar som ett konnektivt ord i konsekutiva meningar med samordning av stödjande karaktär (se LKG 1976, 775). Noreikai lever väl tillsammans därhemma, och därför respekteras de av hela byn. Myk-PutS I 33. Det frös en smula i gryningen, och därför knastrade isen torrt under fötterna. BaltPV I 162. Han är varmt klädd och väl inpackad, därför fryser han inte alls. Šmk. Med ett motsvarande samband kan det också binda samman enskilda, självständiga meningar. I sådana fall står det vanligen i början av meningen och endast i sällsynta fall i mitten. 6. 120 133 Just den känslan var ännu helt ny, ovanlig. Därför upplevdes den på det sätt som kärlek endast kan upplevas av en ung människa. ZabM 139. Tadukas tyckte att han i en dröm hade hittat en vacker sak, men när han vaknade var den borta. Därför blev han ledsen. MikelŽS 426. Därför är det idag redan alldeles lätt för honom att minnas. SimonVK I 18. Själva framställningssättet gör att den naturalistiska beskrivningen sammanfaller med en ödesmättat hotfull suggestion. SaukTSV 313. 2. Konstruktionen med dėl to används efter vissa konjunktioner och bidrar till att uttrycka semantiska relationer mellan de led som konjunktionerna förbinder. Denna funktion har den: a) Sudedamojo sujungimo padarinio sakiniuose su jungtuku ir (žr. LKG 1976, 737) arba vientisiniuose sakiniuose su vienarūšiais tariniais, sujungtais tuo pačiu jungtuku. Barnasjälens känsliga reaktion på dramatiska händelser märks i nästan varje ballad, och därför blir hela dikten ett epos inte bara om folket utan också om individen. LanktMDT 61. Det var mycket halt, och därför måste man gå försiktigt. Ktk. Denne herde utförde den uppgift som anförtrotts honom och vann därför folkets ännu större förtroende. Myk-PutR VIII 612. Men han kom inte hem, utan föll i ett dike på vägen. Han kunde inte längre ta sig upp och ropade därför på hjälp. SimonVK I 188. b) Gretinamojo sujungimo nuolaidos sakiniuose su jungtuku bet (žr. LKG 1976, 763) arba vientisiniuose sakiniuose su vienarūšiais tariniais, sujungtais tuo pačiu jungtuku. Visst tog Jarmala mitt barn ifrån mig och förstörde mitt liv, men därför tänker jag inte vara så dum att jag tänder en eld. CvR V 211. Idag visade sig hans ord stämma, men det blev inte lättare för det. CvR II 158. Han ser naturens förändringar och mångfald väl, men är därför inte känslosamt stolt. KubJJ 24. c) I bisatser efter konjunktionerna nors, kad. Närmandet till den progressiva litauiska intelligentian… skadade inte Žemaitės folklighet, även om hon därför också fjärmade sig något från livet på landsbygden. Myk-PutR VIII 295. Om han märker henne när han kommer hem — låt honom märka det, men hon ska inte visa att hon gläder sig särskilt mycket åt det. Paukšt ČMN 138. I alla de fall vi har behandlat framgår konstruktionernas reella innehåll av det föregående sammanhanget. 3. Den nämnda konstruktionen fungerar i kausala eller finala bisatser som korrelat till konjunktionen kad (se LKG 1976, 865, 888). Han ville inte längre ha oss boende hemma hos sig, därför att vi varje morgon hittade ett guldmynt under kudden. BalčBG 157. Kedulis var benägen att hålla med Stašys redan enbart därför att han hatade alla nyheter. Myk-PutS I 41. Därför matade jag den lilla svarta fågeln, för att den skulle bli vacker. JV 389. Innehållet i konstruktioner som fungerar som korrelat framgår av det efterföljande sammanhanget — bisatsen. Konstruktionen dėl to är den mest abstrakta av alla konstruktioner med denna preposition. Därför är dess användning också mycket vid: den bidrar till att uttrycka kausala samband mellan satsled (eller satser), som kan återge situationer av mycket varierande komplexitet. 134 § 85. Prepositionen dėl bildar en konstruktion med pronomenet kas – dėl ko, som anger en okänd eller obestämd orsak. Denna konstruktion används: 1. I direkta frågesatser. – Varför är du alltid så sorgsen, far? LT III 243. Den kan korrelera med en motsvarande konstruktion i en svarssats, jfr.: Därför att... 2. I bisatser som inleder indirekta frågor (där den fyller en sammanbindande funktion och fungerar som ett orsaksadverbial i bisatsen, precis som i en direkt frågesats). 1) Tydligen är det obegripligt för dem varför en människa sitter vakt här under den väldiga klockan. Mikel ŽS 110. 2) Säg då rent ut varför vår armé inte går... framåt? Gud-GuzKIT 635. Dessa satser är förklarande: deras bisats kompletterar betydelsen hos huvudsatsens huvudord genom att inta positioner för motsvarande kasus (nominativ i sats (1), ackusativ i sats (2); se LKG 1976, 812 ff.). Konstruktionen dėl ko kan också användas i sådana satser där bisatsen intar positionen för en orsaks konstruktion. 3) Mor och min gamle far skällde på mig; därför är den svarta vinbärsbusken daggvåt. VienažII 120. 4) Ignotas var arg över att förvaltaren gjorde allt utan att förklara något för honom. Gud-GuzKIT 174. I dessa satser har den nämnda konstruktionen, utöver den tidigare angivna orsaksfunktionen (se exemplen 1, 2), också en annan funktion: den uttrycker orsakssamband mellan satserna i den sammansatta meningen. Huvudsatsen betecknar följden, och bisatsen orsaken. (Den senare satsen, betraktad för sig, betecknar också en kausal situation, som i sin tur kan utgöra en komponent i en annan kausal situation.) § 86. Orsakskonstruktionen dėl ko kan ange en kontext, liksom dėl to¹⁵. Under tiden visade det sig att Vilkas från Šalteikiai hade valts till ordförande, vilket förvånade många invånare i Šalteikiai. SimonVK I 63. Det är därför han grämer sig och inte kunde förlåta sig själv. CvR II 157. § 87. Endast prepositionen dėl bildar orsaksfraser med substantiv av generaliserande betydelse, såsom: omständighet, villkor, situation, drag, egenskap, kännetecken, karaktär, sätt, beskaffenhet, form, innehåll, tid, brist, överskott, synsätt, funktion med flera. Dessutom utvidgas sådana substantiv i den angivna positionen alltid med andra strukturellt nödvändiga ord – attribut som kongruerar (a) eller inte kongruerar (b). a) På 1800-talet var vårt litterära liv i allmänhet alltför svagt på grund av många ogynnsamma historiska omständigheter... ZabM 442. På grund av sitt geografiska läge kunde Litauen inte förbli ett slutet område, såsom norra Europa. SaukTSV 47. På grund av dessa drag ligger målsatser nära satser med funktionell underordning. LKG III 884. På grund av denna egenskap gav många folk näktergalen ett motsvarande namn. IvanLP III 48. På grund av sina höga psykiska funktioner vänjer de sig snabbt vid fångenskap 15 Dėl įvardžio kas santykio su įvardžiu tai (tas) žr. Valeckienė 1976, 69 tt. 6* 135 med människan och hela omgivningen. IvanLP III 73. Med tanke på den stora nytta som hackspettar gör för skogsbruket genom att äta mängder av skadeinsekter på träd är den nämnda skadan obetydlig. IvanLP III 45. b) Men redan på grund av sitt ämnes karaktär kan poemet inte hänföras till verk inom den historiska genren. ZabM 105. Se där, tillverkningen av olika slags souvenirer försenas på grund av materialbrist (tsp). På grund av mina karaktärsbrister klarar jag inte av att leva så. TLR II 228. Som framgår av exemplen används konstruktioner med den angivna lexikala sammansättningen i meningar med brett informationsinnehåll. § 88. I allmänhet är användningen av prepositionen dėl i förhållande till det styrda substantivet obegränsad. Den bildar orsaksuttryck tillsammans med abstrakta (a) och konkreta (b) substantiv av olika semantisk typ. a) Hela kvällen kunde jag inte lyfta blicken på grund av min brors rackartyg. Užp. På grund av föräldrarnas tröghet och de obildade fanatikernas vidskepelse avsvor jag mig den vackraste känslan — kärleken. VienR I 255. På grund av sin tillitsfullhet och sitt förtroende hamnar talgoxen ofta i människors händer. IvanLP III 227. Det var bara på grund av andnöden som han inte hann berätta vad som hänt. TreinTK 150. Denna situation uppstod inte bara på grund av gamla misstag, utan också på grund av kaos och strejker (tsp). På grund av sin dagliga aktualitet är journalistiken inte lika långlivad som skönlitteraturen. JurgĮP 278. Dikten är oförglömlig på grund av sina kontraster (vert). Överflödet av ord i en mening uppstår på grund av den frekventa användningen av verbalsubstantiv (trš). b) Hela tiden var han orolig över de skrifter som lämnats kvar i Anykščiai. VienĮMA 228. Dessa jättar blev mest berömda för sina horn. SakAP 71. På vintern var sådana snår omöjliga att ta sig igenom på grund av den djupa snön, och på sommaren omöjliga att ta sig fram genom på grund av kärr och träsk. VienR IV 13. Till slut kan han inte heller visa sig som en far på grund av polisen. Myk-PutR VI 425. — ”Nej”, svarade föräldrarna, ”jag vill inte ha en sådan brudgum till, en som övergav mig för sina hästars skull.” BorBM 119. Konstruktioner är vanliga också med personliga pronomen. På grund av dig kommer till och med din fars grå hår att bli utskrattat!.. PetrR I 187. Jag skänkte henne tårarna som hon fällt för er skull. BalčBG 355. Vårt dagliga bröd är så bittert att man inte ens för dess skull skonar sin egen lycka. Myk-PutR I 315. Om de givna meningarna kan man säga att prepositionen dėl i dem inte kan ersättas med andra orsaksprepositioner. Detta visar det särpräglade i dess användning. § 89. Vi ska försöka ange hur konstruktioner med prepositionen dėl förhåller sig till konstruktioner med prepositionerna iš och nuo. 1. Som redan har konstaterats är användningen av prepositionen iš begränsad i förhållande till det styrda substantivet: den bildar konstruktioner med substantiv som betecknar känslor (se § 12 ff.), förnimmelser (se § 23 ff.) och karaktärsdrag (se § 39). Med substantiv i den sistnämnda semantiska gruppen används oftare prepositionen dėl (och endast sällan med de övriga). 1) Han lyckades bana sig väg till människor endast tack vare sin stora begåvning och enastående arbetsamhet. MerkSD 97. 2) Tack vare sin enastående lärdom blev han snabbt berömd. AvižAI 54. 3) Men på grund av sin ideologiska begränsning uttryckte poeten dessa stämningar endast i de allra mest allmänna drag. Lank tM-P 282. 4) Visserligen vidskeplig, fantastisk po- 136 Synen på djur som beror på människors okunnighet lever länge kvar i vardagslivet. LT III 11. 5) Då gav kungen honom sin yngsta dotter, som av kärlek till sin far inte ville göra motstånd. BalčBG 259. I dessa meningar är prepositionen iš inte möjlig på grund av deras generaliserande innehåll, och i vissa (t.ex. 1, 2) även på grund av substantivets lexikala betydelse: användningen av den aktuella prepositionen med substantiv i den angivna semantiska gruppen är nämligen begränsad. 2. Endast prepositionen dėl används när man beskriver en situation där orsakens och följdens subjekt är olika. I detta fall är graden av generalisering av följden inte relevant: den kan vara både konkret (episodisk) och generaliserad. Jag gick också därifrån på grund av hans tvekan. Sv(LKŽ I 15). Hennes son kunde inte rädda henne på grund av avundsjuka (hon var avundsjuk). Tt. På grund av Šyvis skygghet höll husbonden honom ständigt i tygel. CvR₁ II 68. Samma substantiv används i andra kontexter (när man beskriver orsakssamband mellan enskilda egenskaper hos samma subjekt) tillsammans med prepositionen iš. Han tyckte att hunden talade så av avundsjuka. BalčAP 311. Människor fångar fåglar för att få glädjas åt fågeln, andra av girighet. MašS 56. 3. En konstruktion med prepositionen dėl kan inte ersättas med en konstruktion med iš i kontexter där den är syntaktiskt beroende av ett ord som kräver just denna form (jfr § 97 ff.). Jag tänkte på grund av min hjälplöshet; det gör ont för alla dessa goda, uppriktiga människor. BaltTIK I 164 (men: han slog ut med händerna av hjälplöshet). Viktoras blev rörd av sin sådan hjälpsamma godhet. MikelŽS 157 (jfr av godhet förlät hon allt). 4. Det förekommer enstaka kontexter där de båda nämnda prepositionerna kan användas omväxlande. Griežė och Knystautaitė log bara av artighet och fångade sedan åter varandras blickar. VienR IV 217 — Humor är främmande för honom. Han fnissar bara av artighet. TreinTK 222. På grund av sin försumlighet blev han så utfattig. And — Alla trodde att Vilius inte hade lärt sig det han behövde av försumlighet. Simon. Han blev sjuk på grund av sin skuld. Ktk — Det är inte mitt fel att jag är puckelryggig. Ds. Den sjuke kunde inte längre skrika av smärta. Vien IMA 153 — Geten vet inte längre vart den ska ta vägen av smärtan… BsRP 284. Jag kan inte bli frisk igen, på grund av åldern (/ av ålderdom). Stak(LKŽ XII 410). Han går ingenstans av rädsla. Ktk. Detta är fel, eftersom det får barn att uppföra sig väl inte av inre övertygelse, utan i förhoppning om en belöning (tsp). Invånarna i denna inte alltför stora stad följer honom, några av fientlighet, andra helt enkelt av brist på blygsamhet (övers.). Bara av försiktighet (/ av försiktighet) ville vi ha ett vapen! Vd (LKŽ I 344). Alla tre kom till den här utställningen av nyfikenhet (övers.). Han vände sig om för att se nedåt om han hade halkat det minsta av oaktsamhet — då skulle han genast förvandlas till sten. BilR I 146. Man kan bli sjuk av att inte äta. Jnšk(LKŽ VII 461). Av den här sorgen började till och med huvudet värka på mig. ŽŽ(LKŽ VI 600). Av den olyckan blev människan arg (började) och tog till att dricka. Grz(LKŽ IX 965). Alla dessa deras brister har uppstått ur okunnighet om vad som är gott och vad som är ont (övers.). 137 § 90. Konstruktionerna med prepositionerna nuo och dėl kan sammanfalla lexikalt, men skiljer sig vanligtvis åt genom de sammanhang där de används: de förstnämnda förekommer med verb som betecknar konkreta, episodiska tillstånd, medan de sistnämnda inte har sådana begränsningar. Konstruktionerna med prepositionen dėl är ofta knutna till hela satsen (vanligtvis dess predikat) och anger den logiska grunden för slutsatser och tankar (medan konstruktionerna med prepositionen nuo är knutna till verkligheten själv, till dess konkreta situationer). Den unge mannen blev till och med rädd att brodern skulle kunna få för sig att dränka sig för de där få bettens skull. SajND 37. (jfr Benet svullnade av ett ormbett.) På grund av den skoningen kunde jag inte rida på häst på flera dagar. Ds (jfr Hästen haltar av skoningen.) Ibland fanns det inget ljus på grund av bombningarna (jfr Staden förstördes av bombningarna.) Det finns inget att äta på grund av torkan som rådde i fjol och året dessförinnan. SimonR I 233 (jfr Sommargrödan torkade ut av torkan.) I de meningar vi har anfört kan konstruktioner med prepositionen dėl inte ersättas med konstruktioner med prepositionen nuo, medan det i princip går att ersätta de sistnämnda med de förstnämnda, eftersom deras användning är mer omfattande; jfr skulle inte få för sig att dränka sig på grund av betten (men inte: av betten) och benet svullnade av bettet / på grund av bettet. § 91. Det förekommer sammanhang där de nämnda konstruktionerna används synonymt, det vill säga omväxlande. Rynkade pannan på grund av (/ av) lökdoften. Mrk(LKŽ VI 1044). På grund av alla bekymmer föll även håret av. Kt(LKŽ₁ II 319). Enkelt folk blev galet av hunger GrušBR 71. Han dog av blodförlust. Kp(LKŽ₁ I 718). Mina händer värker av att ha vaknat när jag samlade (råg). Šts(LKŽ₁ I 546). Baltaragis tynade alltmer bort av sorgen och medömkan. BorBM 61. På grund av trängseln svimmade de svagare kvinnorna, eftersom de inte längre kunde andas. TreinTK 124. De gråter av en liten knuff ”slag”. Rdm(LKŽ₁ I 828). Min far blev döv på ena örat efter att ha blivit stångad av tjuren. Grg (LKŽ₁ I 546). Han dog av hjärtförlamning (rš). Konstruktionerna med prepositionen dėl i de anförda meningarna är knutna till verb som betecknar tillstånd eller processer – därför kan de ersättas med konstruktioner med prepositionen nuo. De konstruktioner vi jämför är bildade av abstrakta substantiv, och den semantiska skillnaden mellan dem är mycket liten. De skiljer sig åt genom att samma situation betraktas ur olika synvinklar. Prepositionen nuo återger kausala samband som fastställts genom empirisk iakttagelse (observation), det vill säga betecknar själva verklighetssituationen. Prepositionen dėl återspeglar däremot samma situation sådan den återkallats i minnet (och betecknar alltså samband mellan tankar, inte mellan verklighetens företeelser i sig). § 92. Konstruktioner med prepositionen dėl kan stå i synonymt förhållande till konstruktioner med prepositionen už och till ackusativkonstruktioner, vilka används endast med ord med en bestämd semantik (se § 102 ff.). Jfr: Stående vid spisen började Marijona bli arg över sådant tal. Paukšt J 100. Reinhal gick flera gånger ut på sjön på grund av dess ostadighet (övers.). Frank skällde ut korrespondenterna på grund av de dåliga kommunikationerna. CvR₁ IV 20. Ni tycker om att skylla era olyckor på onda andar… BilR I 51. Hon älskar mig för mitt tålamod, för mitt goda lynne, eller för att jag inte älskar henne. VienR I 121. Sannolikt hatar småfåglar dem på grund av deras likhet med hökar. IvanLP III 16. 138 Gerulavičienė var arg på Gliaudielienė och hennes dotter för Alfons privilegium. VencIR III 135. Han skällde ut drängen för att ha skurit i hästarna och bannade flickan för att hon stod och glodde i stället för att arbeta. ŽemR III 380. För folkets fattigdom klandrar han de själviska härskarna… BalčGK 297. Och alla älskade Meiluzė för hennes glada läggning, för hennes goda hjärta… Han avskydde den där kvinnan för hennes tunga och hennes intriger. BilR I 229. De jämförda konstruktionerna skiljer sig åt genom vissa semantiska nyanser. § 93. Konstruktioner med prepositionen dėl står semantiskt i relation också till konstruktioner med prepositionen per och postpositionen dėka. Orsaksbetydelsen hos dessa konstruktioner är modalitetsmarkerad: de förstnämnda uttrycker en negativ orsak (dvs. orsaken till en negativ följd), medan de sistnämnda uttrycker en positiv orsak (dvs. orsaken till en positiv följd), jfr: Det går inte att somna på grund av flugorna och Patienten tillfrisknade tack vare läkaren. § 94. Konstruktioner med prepositionen per bildas med konkreta substantiv som betecknar personer (och andra levande varelser) eller föremål (a), samt med abstrakta substantiv som vanligen betecknar mänskliga egenskaper — negativa karaktärsdrag, tillstånd och handlingar (b). a) Det blev inget liv kvar på grund av de där kärringarna! BaltPV I 346. På grund av de där barnen kan jag inte ens sätta foten utanför stugan. Srv. Jag var en furstinna, men på grund av onda människor hamnade jag här. An. På grund av er hund kommer det inte längre att gå att komma in. Trg. Och du dränker Jurgas i tårar på grund av dina egna hästar. BorBM₁ 138. På grund av fisket blir jag inte hemma (jag ska fiska). Als. Han gick ut ur kvarnen på grund av skorna (han hade stulit dem och måste därför gå). Tl. Jag har inte tid på grund av de där äpplena. Jrb. Bara en gång snubblade han, och det var bara på grund av spriten (övers.). b) På grund av sin girighet förlorade han också hälsan. Als(LKŽ III 469). Barnen visste och förstod antingen verkligen inte sina förfäders språk, eller så låtsades de till en början med flit göra det på grund av högmod. PietRR 186. Människan måste alltid lida på grund av sin blindhet. Grg(LKŽ₁ I 78). Jag skar mig i fingret av oaktsamhet. SlucGMN 398. På grund av sitt mod kommer de galningarna rentav att bryta nacken. Mžš(LKŽ IX 476). På grund av den där kvinnans fräckhet talade jag inte längre med Onikė. Krš. På grund av godsägarens smicker glömde hon att hon hade lovat att aldrig mer sätta sin fot där så länge hon levde. CvR V 98. Bina sticker honom nästan aldrig, och om någon enstaka av misstag sticker honom på grund av hans dumhet, svullnar han aldrig. MikelKLL 279. Orsakskonstruktioner med prepositionen per är synonyma med konstruktioner med prepositionen dėl. Jfr: Anė var tvungen att ge sig ut bland folk, och det var bara på grund av svägerskan (/ genom svägerskan). SimonAŠL 358. Så du, käre Algis, kom för sent till skolan på grund av de där timmerflottarna (/ genom timmerflottarna)? MašAMB 160. Jag köpte mig livet med mina hundratal, men nu har jag inte en smula på grund av er snålhet (/ på grund av er snålhet). ŽemR I 86. Bara på grund av hans lilla svåra synd får jungfrun utstå stor möda (/ på grund av hans lilla synd). KrėvP 73. Konstruktioner med prepositionen per och abstrakta substantiv som betecknar mänskliga egenskaper och används för att uttrycka orsakssamband mellan olika egenskaper hos samma subjekt kan vara synonyma inte bara med konstruktioner med prepositionen dėl, utan också med konstruktioner med prepositionen iš. 139 Jfr.: Genom oaktsamhet skulle han ha bränt ner huset med den där pajen. Gs(LKŽ I 344) – Folk skulle tro att branden uppstått på grund av oaktsamhet eller någon annan orsak. MikelKLL 427– Av oaktsamhet höll hon på att bränna ut ögonen. Gs. Plačiau apie prielinksnį per žr. aut. 1977. § 95. Den postpositionella konstruktionen med dėka har en avgränsad lexikal sammansättning: den bildas med substantiv som betecknar personer (a) eller deras positiva egenskaper (b) och används för att förmedla positiv information. a) 1) Jag har pengar, som du ser, men inte tack vare dig. Vilkv(LKŽ II 262). 2) Det är bara tack vare honom som jag fortfarande lever. Dr(LKŽ II 262). 3) Tack vare sådana pedagoger som ni – ödmjuka, med rika själar och generösa hjärtan – växer och mognar medborgare och konstnärer ständigt (tsp). 4) Tack vare kringresande musiker förekom livliga kulturutbyten inte bara längre bort, utan också i Litauens närområde – i Polen, Tyskland och Preussen. SaukTSV 31–32. 5) Tack vare A tučio har sorgen redan hävts i hela kungariket! SajND 152. b) 6) Och endast tack vare sin starka talang lyckades han skapa poesiverk med bestående värde. LanktM-P 131. 7) Just nu får flickorna, tack vare sin flit, betydligt högre poäng än pojkarna (tsp). 8) Tack vare denna beslutsamhet besegras det onda, och det goda och sanningen tar över. ZabM 119. 9) Tack vare forskarnas stora arbete har en flock visenter uppstått i reservatet (tsp). 10) Faran avvärjdes tack vare en djärv handling (tsp). Tack vare denna underbara blick och syn blir också döda ting levande. SaukTSV 395. 11) Det är just tack vare den erfarenhet vi förvärvat som vi vanligtvis uppfattar, känner igen och förstår saker så lätt och snabbt (trš). 12) Till och med de enklaste och mest vardagliga händelser som inträffar unga människor verkar ofta extraordinära enbart på grund av deras ålder (tsp). Inte i alla de yttranden vi har gett kan konstruktionen med dėka ersättas med konstruktionen med prepositionen dėl. En sådan substitution är omöjlig i sammanhang där den senare konstruktionen skulle innebära ett ändamål (se exempel 1–5). Detta visar att konstruktionen med dėka har ett autonomt användningsområde, vars omfattning bara delvis sammanfaller med användningen av prepositionen dėl. Det bör sägas att användningsområdet för postpositionen dėka hela tiden utvidgas. Den används inte bara med substantiv som betecknar personer eller deras egenskaper, utan också med andra, vanligen abstrakta substantiv. Manuskriptet gick inte förlorat tack vare en lycklig slump. ZabM 96. Abstrakt tänkande kan existera endast tack vare språket. FŽ 198. Den blinda smärtan blev genom metaforen en konstnärlig sanning. SaukTSV 205. Varje grammatisk form blir en form av upplevt språk endast tack vare poesin. ČiurlŠ₁ 18. Utjämningar och preciseringar i Tritomes grammatik görs just tack vare dessa monografier (trš). Relationer som ”broderns vän”, ”modern till mor” och liknande bildas genom komposition av relationer. LĮ 83. Detta subtila och komplicerade arbete sker tack vare det centrala nervsystemet. Detta säger inte längre något om de objektiva orsaker tack vare vilka det finns många enskilda sagor. SaukTSV 54. 140 Även om dessa uttryck ligger avsevärt längre från de centrala användningsfallen för den nämnda konstruktionen (se exempel 1, 2), har de ändå det gemensamt att de hjälper till att uttrycka grunden för positiv, gynnsam information och därför kan godtas. Däremot är den ibland förekommande användningen av denna konstruktion i sammanhang med negativt innehåll helt oacceptabel. Detta stämmer inte överens med själva betydelsen hos ordet dėka. Kunigėliai tyckte inte särskilt mycket om Anupras, kanske för att han var negativt inställd till honom tack vare Sidabras. Čiuršis, 96. Tack vare det iranska flygvapnets insatser led Iraks armé ett nederlag (tsp). Fartyget förliste tack vare en olyckshändelse (från tv-språk). Den nämnda konstruktionen är inte heller lämplig för att uttrycka medel, jfr.: För 100 år sedan utförde människan 90 procent av allt arbete tack vare sina muskler (tsp). Konstruktionernas användningsmiljö § 96. Användningsmiljön för konstruktioner med prepositionen dėl är lexikalt obestämd. De är oftast knutna till hela satsen och betecknar den logiska grunden för den information som satsen förmedlar, till exempel: På grund av det enorma avståndet lyser Saturnus på himlen betydligt svagare än Mars, som är 17 gånger mindre än Saturnus (trš). Det finns emellertid vissa ord med en bestämd semantik som kräver den nämnda konstruktionen. Vi ska försöka behandla dem var för sig. Ordgrupper med konstruktionen med prepositionen dėl § 97. Som redan har konstaterats kräver vissa talverb konstruktionen med prepositionen dėl, med vilken de bildar ordgrupper med objektbetydelse (se § 72 ff.). Denna konstruktion används också med vissa känsloverb, till exempel: oroar sig för de närstående, klagar över misslyckandet, älskar henne för hennes goda karaktär. I en sådan position har konstruktionen med prepositionen dėl kausal betydelse: den anger grunden för känslorna. Känsloverb skiljer sig åt vad gäller sina syntaktiska egenskaper. Vissa förekommer endast med konstruktionen med prepositionen dėl (jaudintis, nervintis, nerimauti), medan andra, utöver denna konstruktion, bildar ordgrupper med närliggande betydelse även med andra former: med genitiv (liūdi dėl tėvo, susigėdo dėl savo žodžių | savo žodžių), med instrumentalis (džiaugiasi dėl sėkmės | sėkme), med konstruktionen med prepositionen už och ackusativ (myli dėl gero būdo | už gerą būdą, pykstasi dėl niekų | už niekus). Utifrån detta delar vi in känsloverbens ordgrupper med kausala konstruktioner i tre grupper. Konstruktioner med prepositionen dėl (och en genitiv) § 98. Emotionella verb16 (liksom substantiv och adjektiv som är ordbildningsmässigt besläktade med dem), använda med konstruktionen med prepositionen dėl, kan delas in i flera semantiska grupper eller synonymserier17. 16Tillsammans med de emotionella verben behandlar vi också deras semantiska motsvarigheter — fraseologismer. 17 Dėl emocinių veiksmažodžių grupavimo žr. Lyberis 1980. 141 1. Verben jagudintis, jausmintis, judtrintis, nervintis, nerimti, nerimauti, nerimastauti, nekantrauti, dūsauti; inte kunna finna ro, inte veta var man ska ta vägen, våndas (plåga sig) med tankar. Oroar sig över andras olyckor. Ktk. Valentas såg att Šiažienė var lite nervös över Birbilas sådana rop. PaukštČMN 194. Även den store magistraten oroade sig för misslyckandet. TarasP 188. Han suckar endast över sin ungdom och sina misstag. LanktM-P 232. Hur han än höll sig i styr, var han ändå orolig för morgondagen. CvR II 158. Jag är så orolig för dig. (Jfr: Han kände sig lugn inför sitt eget öde. Myk-Put AŠ 198). Det är inte värt att grubbla över sådana småsaker. MikeľžS 193. 2. Verben sielvartauti, sielotis, kankintis, kentėti, graužtis, krimstis, gailėtis, nuliūsti, nusiminti; graudentis, skaudėti (sopėti) širdį: Jag sörjer över min son. PaukštČMN 214. Än i dag går han omkring förkrossad över sin fars död. Žg. Ingen vet hur länge Bernotai skulle ha plågats av de där ryktena, om det inte hade varit för drömmen. Paukšt NS 194. Masalskis lider av sin dualism som varje dödlig. Lankt MDT 171. Han plågas av sin passivitet. LanktM-P 232. Smärtan över den döende fadern drar sig så småningom tillbaka till något helt obetydligt hörn av hjärtat. Simon VK II 154. Litauernas hjärtan värkte över hertig Kęstutis olycka. TarasP 133. (Jfr: Jag bekymrar mig inte för någon annan. Sln.) 3. Verben baimintis, būkštauti, ba ginti, nuogąstauti, krūpčioti (bildl.), drebėti (bildl.), kinkas drebinti: De ångrade alla och fruktade för sina synder. VIkv (LKŽ I 464). Han blev rädd för den osäkra framtiden (rš). Var inte rädd som ett litet barn; du vänjer dig vid att vara rädd för småsaker och kommer då att fortsätta vara rädd. PnmR(LKŽ I 564). Han ängslas för att bli dömd och hånad. Avyž. Ibland kom även äldre utomstående dit: för att meta abborre, prata politik och röra sig fritt utan att darra för varje knäppning bakom dörren. BielDG 81. § 99. Vissa emotionella verb — liūdėti, gedėti; gėdytis, susigėsti, sarmatytis, susisarmatytį; bijoti, išsigąsti, baugintis, baimintis — används både med genitiv och med konstruktionen med prepositionen dėl. Den lexikala sammansättningen skiljer sig dock oftast mellan dessa konstruktioner. 1. Verben liūdėti, gedėti bildar konstruktioner med genitiv av konkreta substantiv, som vanligen betecknar personer (a), och med konstruktionen med prepositionen dėl, där substantivet är abstrakt (b). a) Hertiginnan Birutė och barnen sörjde sin älskade make och far. TarasP 181. Plåga dig inte så och sörj inte din avlidna hustru. Balč. Och många en liten far sörjde sin son. JD 1169. Och ska jag sörja den bruna hästen? JD 1088. b) Han gladde sig åt era glädjeämnen och sörjde över era misslyckanden. BinkRn 314. Hon tyckte att man varken kunde sörja eller vara ledsen över Karolis avresa. Gud-Guz. Genitiven i de nämnda uttrycken (a) kan ersättas med konstruktionen med prepositionen dėl, jfr: sörjer sin far / över sin far. Konstruktionen med prepositionen dėl som bildas med abstrakta substantiv kan däremot inte ersättas av enbart genitiv, jfr *sörjer sin fars död. Samma verb används också med ackusativ i dialekterna och folkdiktningen. Hennes sånger ska klinga … i den gröna körsbärsträdgården, där hon sörjer sin älskade. Krėv. Min flicka, min kära, jag ska sörja dig efteråt. Tvr(LKŽ III 195). 142 2) Verben bijoti, išsigąsti; gėdytis, susigėsti, sarmatytis, susisarmat-yti, drovėtis, varžytis används också med genitiv (a) och med konstruktionen med prepositionen dėl (b). I båda fallen kan substantiven vara både konkreta och abstrakta. a) Var rädd för vargen, gå inte in i skogen. Erž. Barnet är mycket blygt — skäms inför människor. Ktk. Han är mest blyg inför män, vågar inte ens öppna munnen. Žem. Raulys brukade alltid känna sig generad inför en större publik. Avyž. Hon skämdes över sin svaghet. MikelKLL 178. Han blev rädd för sina egna steg. Ktk. Han skäms över sitt utseende. b) Jag är hela tiden orolig för mina föräldrar (att något ska hända). Ktk. Var inte rädd för min skull — inte ens med en slagskämpe får man fram ett ord. Snt (LKŽ IX 878). För första gången i sitt liv blev han rädd för sitt hjärta. TreinTK 97. Människan skämdes för sina ord (lk). Han skämdes över sitt ursprung. Jämförbara konstruktioner med konkreta substantiv skiljer sig semantiskt: genitiven anger en konkret orsak, medan konstruktionen med prepositionen dėl uttrycker något mer allmänt. Skillnaden är särskilt tydlig i konstruktioner med verben bijoti, išsigąsti, jfr: är rädd för fadern (själv) och är orolig för fadern (att något ska hända). Genitiven av abstrakta substantiv som betecknar egenskaper är däremot vanligtvis synonym med konstruktionen med prepositionen dėl, jfr: skämdes över sin svaghet | skämdes över sin svaghet (men endast: skämdes över en sådan fråga). För verbet varžytis har de angivna formerna olika betydelser: genitiven framhäver betydelsen ”blygas”, medan konstruktionen med prepositionen dėl betyder ”tävla” (tävlar om första platsen). Den senare konstruktionen tycks dock också kunna förekomma med verbet i den första betydelsen, jfr: Han skämdes över sin handling. 3. Parallella konstruktioner med prepositionsfrasen dėl (a) och genitiv (b) bildas av verben dejuoti, verkti: a) Kvinnorna som samlats längs gränsen hör stängslen knaka och jämrar sig över sina närstående, som gått ut för att strida. CvR VI 133. Det var inte någon herdepojke som kuttrade, utan fadern som sörjde sina unga söner. Pkr. Han börjar jämra sig över sin yxa. Jrk 21. Flickan grät bittert över sin lerkruka (tts). b) Där sörjer inte bara en syster sin bror. KlpD 49. Drottningen sörjer sin ring — hon hade tappat bort den. Lnk(LKŽ II 385). Folk jämrar sig över regnet. Ktk. Hon vred sina vita händer och grät över sin son. Lb(LKŽ III 451). Det tycks inte finnas någon betydelseskillnad mellan de jämförda konstruktionerna. Abstrakta substantiv i den angivna positionen används dock endast med prepositionen dėl, jfr: jämrar sig över sina bekymmer, över framtiden, över hälsan, över olyckan. Konstruktioner med prepositionen dėl och instrumentalis § 100. 1. Verb som uttrycker närbesläktade betydelser i konstruktioner med prepositionen dėl (a) och instrumentalis (b) är skųstis, nusiskųsti, pasiskųsti, guostis, pasiguosti, bėdoti, pasibėdoti, nusibėdoti: a) Det finns inget att klaga på när det gäller ljuset. CvR₁ IV 58. Fler än en läsare klagar i pressen på den nya poesins obegriplighet (trš). Tydligen krävde även hans hjärta 143 att få tröst för flottans skick. LzPR II 20. Och ändå klagar folk (= beklagar sig) över minsta lilla! Grg(LKŽ I 577). b) Föräldrarna klagar över sonen — han lyder inte alls. Ktk. Att klaga inför vargen över sina barn? Krėv. Den gamle Vasaris klagade länge över det nya livets vedermödor. Myk-PutAŠ 480. När han kom fram till den gröna lindan klagar han över olyckorna. DrskD 197. Börjar gråta och tröstar sig med sina bekymmer. Dauk. Och nu beklagar de sig redan över de svåra tiderna. Pkp. Fadern beklagade sig över sina barn. Ds(LKŽ I 579). Det är svårt att urskilja någon betydelseskillnad mellan de jämförda konstruktionerna. Prepositionskonstruktioner är vanligare i skriftspråket. 2. Verbet skųstis i betydelsen ”visa att något gör ont” och dess synonymer guostis, dejuoti, bėdoti, aimanuoti, vaitoti bildar konstruktioner med ett substantiv i instrumentalis som betecknar kroppsdelar. Gubben klagar med hjärtat. Ktk. Vår häst klagar på sitt framben. Užp. Han tröstar sig med ena handen – där han blev skjuten. Užv(LKŽ III 740). Hästen klagar över benet. Als (LKŽ III 740). Folk jämrar sig med tänderna. DLKŽ₁ 112. Nu är det flera dagar som han jämrar sig över sidan. Lkm(LKŽ₁ I 38). Aniutė jämrar och jämrar sig över tänderna. Km. I talspråk skulle man tycks det inte använda konstruktioner med prepositionen dėl i sådana fall. Med verb som har prefix används också en konstruktion med prepositionen su för samma ändamål. Hela vintern jämrade jag mig över armen. Gs(LKŽ₁ II 386). Jag får väl jämra mig över det där benet. Gs(LKŽ₁ II 386). Med sin tand jämrade hon sig hela kvällen. Rm(LKŽ₁ I 32). Verbets prefix hindrar att den nämnda konstruktionen ersätts med enbart instrumentalis. 3. I dialekterna används verben skųstis, guostis, bėdoti (vanligen med prefix) tillsammans med abstrakta substantiv i ackusativ; detta betonar semet ”berätta” hos de nämnda verben. Åh, jag ska gå upp på den höga kullen och klaga över mina bekymmer. Mrk. Den gamle berättade sina bekymmer. =Ds. När han kom in på gården berättade han för alla människor om sina bekymmer. Jtk 62. I standardspråket skulle man i sådana fall använda instrumentalis eller en konstruktion med prepositionen dėl. § 101. Verb som bildar parallella konstruktioner med de angivna formerna är džiaugtis, didžiuotis, stebėtis. a) Gladde sig åt våra framgångar. Är stolt över sitt ursprung. Förundras över sådant tal. Jag blev mycket förvånad över efternamnet: inte Karosas, utan Karosa. BaltD II 244. b) Inte alla gladde sig åt adelsmannen Kirkls lycka. KrėvP 27. Alla förundrades över hans sådana beteende (Įk). På grund av sådana horn är ačolierna mycket stolta över sin boskap. SakAP 59. 144 Junginiai su prielinksnių dėl ir už konstrukcijomis § 102. Det finns verb med vissa semantiska egenskaper som bildar uttryck med orsaksbetydelse både med prepositionen dėl och med prepositionen už, till exempel: skäller ut för att inte lyssna / för olydnad, tycker om för gott lynne / för gott lynne. Dessa är verb med värderande betydelse i vid bemärkelse. De kan delas in i flera semantiska grupper. 1. En grupp består av verb som uttrycker negativa känslor eller åsikter: tillrättavisa, skambelägga, förbanna, anklaga18, kritisera, dumförklara, förakta, förringa, klandra, förnedra, förolämpa, fördöma, ange, förebrå, vara arg19. Dessa verb kräver, utöver angivandet av handlingens grund (orsak), också former med objektbetydelse: verbet förebrå (och dess varianter klandra, förebrå) används med objektets dativ (förebrår grannarna), vara arg — med en konstruktion med prepositionen ant (är arg på vännerna), och alla övriga — med ackusativ (skäller ut barnen, anklagar cheferna). Grunden för handlingen hos de nämnda verben anges med konstruktioner med prepositionen dėl (a) eller prepositionen už (b). De senare konstruktionerna är vanligare. a) Först skällde Frank ut korrespondenterna på grund av de dåliga kommunikationerna. CvR₁ IV 20. Vi får inte skratta åt sådana gamla människor och skambelägga dem för deras okunnighet. Jabl. Haren hörde av folk att hans fru, som hade blivit skambelagd för sitt beteende av de äldre, hade svarat honom … CvR₁ II 76. De förbannade Dūda inte längre för stölden, utan för oförmågan att expropriera. CvR₁ IV 260. Reinhalts förbannade sjön flera gånger för dess stillastående (rš). Ni tycker om att skylla era olyckor på onda andar … BilR I 51. Den traditionella grammatiken har kritiserats (och helt med rätta) för att ignorera systematiska relationer. MK 1980 2 10. Jag dumförklarade mig själv på grund av dessa känslor (rš). Man får ju inte förolämpa någon för hans kärlek. VienR I 211–212. Varför föraktade våra föräldrar sitt modersmål! ŠRagSD 70. Sörj inte, poet, om en sträng domare i dag fördömer dig för ett misstag i hjärtat. Myk-PutP 163. På grund av detta blev han till och med anmäld till ministern. GrušK 39. Författaren tyckte om mitt arbete, men hon förebrådde mig för grammatiska fel (trš). Han trodde att hon skulle komma att klandra honom för att han inte hade hälsat på på länge. Bli inte arg över den gamle bondens rättframma fråga: kom du ridande från Königsberg? Gruš. b) Den gamle fadern skällde ut sin unga dotter för den ungas prat. KrėvP 66. Han skambelade dem för sådant prat. LKŽ III 198. Han förbannade drängen för att han rispade hästarna och skällde ut flickan för att hon stod och glodde under arbetet. ŽemR III 380. Vytautas anklagade korsriddarna för deras anfall och de skador de orsakat (tsp). Han fördömer inte någon för misstag (trš). Modern blev mycket arg över sådant prat. ŽemR III 502. Konstruktioner med prepositionen dėl kan vanligen ersättas med konstruktioner med prepositionen už, som är vanligare och mer typiska i den angivna positionen. Ibland kan jämförda konstruktioner skilja sig åt genom vissa semantiska nyanser. Konstruktionen med prepositionen už har en bestämd, konkret betydelse, medan den med prepositionen dėl har en bredare, mer generell betydelse, jfr: skällde ut barnet för olydnad och skällde ut korrespondenterna på grund av de dåliga kommunikationerna. 18 Dėl junginių su veiksmažodžiu kaltinti žr. aut. 1979, 32 tt. 19 Dėl junginių su pykti ir jo sinonimais žr. aut. 1978, 26 tt. 145 2. Verb som uttrycker positiva känslor eller värderingar bildar också parallella uttryck med de nämnda konstruktionerna: älska, tycka om, respektera, berömma, dyrka, uppskatta, upphöja, avguda, lovprisa, värdera, behaga. a) Hon älskar mig för mitt tålamod, för mitt goda lynne. VienR I 121. Noreikai lever gott tillsammans hemma; därför respekteras de av hela byn. Myk-PutS I 33. Och för all denna röra kan förstås ingen berömma dig. Gamla familjeföremål! … ni är kära på grund av de händer som har rört vid er (trš). Framför allt uppskattade han Tjechov för hans begåvning (rš). Nej, han tyckte inte själv om sig själv på grund av sådana tankar. MikelKLL 397. b) Alla arbetare älskade henne för hennes glädje, öppenhet och livlighet. LzP. I byn tyckte alla om henne för hennes öppna läggning, raka sätt att tala och klokhet. Jag respekterar myror för deras flit. Och verkligen, Stonis och Stonienė prisades av alla för sin flit. Det var därför husmodern höll henne kär. Myk-PutS I 30. SajND 18. ŠRagSD 121. VienR V 125. Det semantiska förhållandet mellan uttrycken i denna grupp är detsamma som hos de tidigare behandlade (se 1). Konstruktionen med prepositionen dėl kan inte ersättas med konstruktionen med prepositionen už när den förstas generella karaktär är tydlig, jfr Nej, det är bara för köttets skull vi berömmer era ”tuppars” röst. Donel. Undrar vad han tänkte på: den vackra grevinnan eller trädgården, som han hade börjat tycka om enbart för sin frus skull. JasiukR I 119. 3. Uttryck med samma form bildas också med antonymerna till verben älska, tycka om: hata, avsky. a) Det är sant, småfåglar hatar henne förmodligen på grund av likheten med en hök. IvanLP III 16. b) De hatar den där kärringen för hennes tunga och intriger. Bil R I 229. § 103. Verb eller ordkombinationer som uttrycker straff eller verkställandet av ett straff (straffa, hämnas, döma, sätta i fängelse, sitta av ett straff, sitta i fängelse), liksom konkreta verb eller ordkombinationer som används med samma betydelse, används vanligen tillsammans med en konstruktion med prepositionen už (b) för att beteckna handlingens grund. En konstruktion med prepositionen dėl förekommer betydligt mer sällan i denna position (a). a) Efter att ha tillbringat några dagar på besök i hemlandet greps han av den ungerska polisen för en mindre överträdelse av passbestämmelserna (tsp). Han blev återigen avstängd från den sista årskursen vid lärarseminariet i Marijampolė på grund av sin stränga politiska handling. Vencl LL 103. För vilket brott hamnade du i fängelse? LKŽ V 159. För struntsaker stryper brodern sin bror och hugger honom med kniv. CvR V 59. Boken förbjöds, och författaren satt en tid i fängelse på grund av den. VenclLL 189. På grund av sådan lättsinnighet måste Šyvius ligga ett par dagar i ladan. På grund av hans galna dröm måste en oskyldig människa ruttna i fängelset. TreinT K 261. b) Man straffades för att transportera böcker. MašAMB 44. Milton åkallar Gud för att hämnas mordet på protestanterna. VenclLL 187. För motstånd mot myndigheterna sköt de tyska ockupanterna tre pojkar. Soldatens son satt i fängelse för politik. Redan under min barndom dömdes Antanas Pečiūra för häststöld. Jag högg av huvudet som på en liten kål för min flickas skull. För att han inte lydde hade man stängt in honom i svinstian. Švnč. Jag slaktade en tupp för att den inte gol. VienR III 10. VenclGD 433. VienMA 29. TŽ I 223. Šts. 146 Konstruktioner med prepositionen på grund av används för att beskriva en generaliserad, mindre avgränsad situation (jfr arresterade för en mindre förseelse), medan prepositionen för betecknar en avgränsad (väcktes åtal för boksmuggling). Användningen av den sistnämnda konstruktionen med ord ur den angivna semantiska gruppen är emellertid mer omfattande. Den kan ersättas med en konstruktion med prepositionen på grund av. Strukturella kännetecken hos meningar med en konstruktion med prepositionen dėl § 104. Konstruktioner med prepositionen dėl förekommer i meningar med mycket varierande lexikal sammansättning, vilka vanligen återger orsakssamband mellan företeelser som fastställs genom tankeverksamhet, det vill säga slutsatser och deras logiska grund. Dessa konstruktioner är ofta knutna inte till ett enskilt ord, utan till en hel sats, vanligen till predikatet eller dess fras, till exempel: På grund av den konstnärliga generaliseringens bredd och djup ställde han sagans dumskalle i samma led som de största monumenten inom skönlitteraturen. SaukTSV 81. Det litauiska folket, som hade skapat en särpräglad hednisk kultur, blev på grund av de ständiga räderna från Tyska orden isolerat från den allmänna europeiska kulturströmmen. ZabM.59. § 105. Konstruktionen med prepositionen dėl kan semantiskt stödjas inte av själva predikatet, utan av ett ord i dess fras som är kommunikativt aktuellt, till exempel: a) sättsadverbial: Det sägs att vetenskapen är svåråtkomlig för ”ortsbefolkningen” på grund av medfödd efterblivenhet. SkliaŠ 172. På grund av sin snabba, smidiga flykt fångas den sällan av rovfåglar. IvanLP III 16. Och på grund av en viss kris i Kaunas kan han inte slå sig ner mer rymligt. Myk-Put AŠ 461. b) mängdadverbial: På grund av sin ungdom är han mindre fördärvad än jag (övers.). Tyvärr låg manuskriptet länge kvar i hans skrivbordslåda på grund av de svåra tiderna. VendLL 203. c) rumsadverbial: Till slut kan han inte visa sig i hemtrakten heller på grund av polisen. Myk-PutR VI 425. d) tidsadverbial: På grund av den där avstickaren kunde jag inte rida på flera dagar. Ds. e) objekt: På grund av krokodilernas ovanliga glupskhet är de lätta att fånga med metspö. Ivan TMB 144. Den semantiska relationen mellan de nämnda konstruktionerna och ett ord som de inte är syntaktiskt förbundna med visar att de hör till hela meningen. Konstruktionen med prepositionen dėl kan semantiskt anknyta även till en bisats med förklarande funktion (om sådana meningar, se LKG III 806), till exempel: På grund av det ständigt pågående samspelet mellan standardspråket och dialekterna är det ofta svårt att nu avgöra om ett ord är en dialektism eller redan tillhör det gemensamma ordförrådet. JakLKL 68. När det gäller lärkan har det fastställts att hanarna på våren återvänder separat från honorna. IvanLP III 189. § 106. Den nämnda konstruktionen används ofta i meningar med verb som betecknar akter av mänsklig psykisk verksamhet eller dess resultat (uppfattning, kunskap, minne)20. 20 Dėl psichinės veiklos veiksmažodžių klasifikacijos žr. Васильев 1981. 147 På grund av den stora variationen i det onomastiska materialet har universella klassifikationskriterier som passar alla namn ännu inte fastställts. JakLKL 89. På grund av denna bristande åtskillnad mellan lexikal och grammatisk betydelse anser många språkvetare att funktionsord saknar lexikal betydelse... JakLKL 21. Många känner inte igen kungsfiskaren, men den som en gång har sett den minns den alltid för dess lysande färger och särpräglade utseende. IvanLP III 30. På grund av känslan av ensamhet i Mykolaitis-Putinas dikter känner vi nästan ingen kontakt med läsaren. LanktM-P 297. Han gick inte med på några kompromisser av hänsyn till några beräkningar. VencLL 103. Men redan på grund av sitt ämnes beskaffenhet kan poemet inte hänföras till verk inom den historiska genren. ZabM 105. På grund av sin ideologiska begränsning uttryckte poeten dock dessa stämningar endast i mycket allmänna drag. LanktM-P 282. Jag skulle inte kalla denna fågel vanlig i Litauen, men man måste naturligtvis tänka på att den är mycket svår att få syn på på grund av sitt undangömda levnadssätt. IvanLP III 350. Gransångaren hör till de trevligaste fåglarna att hålla i fångenskap, tack vare sin vackra sång, sina fina färger och sitt älskliga temperament. IvanLP III 267. På grund av ett sådant samspel mellan genrer klassificeras enskilda sagotyper på olika sätt. LT III 24. § 107. Konstruktionen med prepositionen dėl är typisk för meningar: 1) med nominalt predikat, vars kopula är ren (a) eller oren (b) (se LKG 1976, 382): a) Jag var glad över min framgång (tsp). På grund av dessa drag ligger meningarna nära meningar med funktionell anslutning. LKG III 884. På grund av ett dumt huvud får inte ens benen någon ro. Tgn. Barnet självt, som ödet ännu kommer att kasta hit och dit, blev redan från tidig ålder en del av bondeklassen, inte bara på grund av den gemensamma rättsliga och materiella ställningen utan också på grund av det gemensamma andliga livet. MerkSD 24. Dessutom kom Daukantas att stå lärarmajoriteten mycket nära genom sitt ihärdiga folkbildningsarbete och den hårda lott han hade som hängiven intellektuell. Merk SD 313. Om födan blir otillräcklig på grund av ogynnsamma atmosfäriska förhållanden är parasiterna enligt uppgift ödesdigra. IvanLP III 369. Men på grund av sin knapphet och det tesartade sättet att lägga fram vissa problem förblev ”Donelaitis” ett slags skissartat poem. LanktMDT 51. På grund av den täta fjäderdräkten ser den kompakt och tjock ut, som om den vore gödd. IvanLP III 139. Lönnsaft ansågs bättre på grund av sin sötma (trš). Därför brukade hon själv kalla henne ”lilla staren”. MašAMB 201. Denna konstruktion är särskilt vanlig med predikatsadjektiv i nekad form eller particip som betecknar egenskaper. Bortom denna linje är levnadsförhållandena ogynnsamma för den på grund av det långvariga snötäcket. IvanLP III 193. Daukantas var mest missnöjd med Lelevelis unionistiska tendenser. MerkSD 58. På grund av den stora nytta som hackspettarna gör för skogsbruket genom att äta ett stort antal skadegörare på träd är den nämnda skadan obetydlig. IvanLP III 45. På vintern var sådana snår omöjliga att ta sig igenom på grund av den djupa snön, och på sommaren var de omöjliga att ta sig fram genom på grund av kärr och våtmarker. VienR IV 13; 2) med verb i nekad form, till exempel: Gästerna kommer inte på grund av regnet. Med det nekade verbet uttrycks inte bara att handlingen inte ägde rum och förblev orealiserad, utan också att handlingen var väntad, sannolik, önskad eller rentav skulle vara 148 … (dvs. även talarens inställning till informationen uttrycks). Konstruktionen med prepositionen dėl används i meningar: a) med icke-modala verb som står i nekad form: Grödan gav dålig avkastning på grund av klart eller regnigt väder. Dauk. I juli klarade båda inte sina examensprov – just på grund av skrivningen i franska (rš). Den här boken har ännu inte tryckts, fortfarande på grund av brist på medel. JurgIP 318. Vargen vet det och går därför ännu inte hem. PietLGM 4. b) med negativa modala verb och en annan verbs infinitiv eller particip: På grund av tidsbrist kunde vi inte bekanta oss med hela museet. IvanTMB 24. Jag kan inte tillfriskna, redan enbart på grund av ålderdomen. Stak. På grund av mina karaktärsbrister klarar jag inte av att leva så här. TLR₁ II 228. På grund av dessa mesars elaka böjelser bör man inte hålla dem i samma bur som andra fåglar när de är i fångenskap. IvanLP III 227. På grund av sådana karakteristiska småsaker ångrar man inte att ha läst ytterligare en sida eller två av en tråkigare text (tsp). Den nämnda konstruktionen förekommer med de fixerade verbformerna nebūti, neturėti, nerasti, former av pronomenet kas eller pronominaladverben kaip, kur, kada och infinitivfraser21. Det finns inget att äta på grund av torkan förra året och året dessförinnan. SimonR I 233. På grund av henne har man inte ens tid att lägga sig och vila i skuggan. VaičiūnD 420. § 108. Bland de distributionella särdragen hos konstruktionen med prepositionen dėl kan man nämna verb med allmän betydelse atsitikti, įvykti, atsirasti, kilti, egzistuoti med flera. Det händer alltid så på grund av tankspriddhet! BalčAP 232. På grund av järnvägarnas dåliga skick i Förenta staterna inträffar allt fler katastrofer (tsp). I sådana avledningar är betydelsen av handlingens resultat vanligen sekundär och har uppkommit genom konkretisering av handlingens ursprungliga betydelse. LKG I 368. Det är inte själva bilden, utan endast sångens känsla, som uppstår på grund av bilden, som förenar upplevelsen av den med den yttre världen. Myk-PutR VIII 89. Lärkorna har en karakteristisk gång med steg, ett sekundärt fenomen som utvecklats på grund av livet i öknar. Det verkar ändå som om deras antal minskar varje år, kanske på grund av brist på lämpliga träd att häcka i. IvanLP III 195. IvanLP III 36. I allmänhet är användningsområdet för konstruktioner med prepositionen dėl mycket brett och obestämt. Det kan inte beskrivas med semantiska termer, såsom till exempel användningen av prepositionerna iš och nuo. Den nämnda konstruktionen används vanligen i meningar med allmänt och brett innehåll. Eftergivande betydelse § 109. Prepositionen dėl-konstruktionen har en eftergivande betydelse när den används i modalt markerade kontexter, till exempel: På grund av sådant regn kan man köra höet – det blev inte genomblött (Ktk). I detta fall anger den nämnda konstruktionen grunden för en möjlig handling, eller för handlingens möjlighet, 21 Dėl šių junginių plačiau žr. Oginskienė 1978, 119 tt. 7. 120 149 som på grund av sin låga intensitet (verkan) inte är tillräcklig för att hindra förverkligandet av en avsedd, förväntad handling. Den eftergivande betydelsen kan betraktas som en variant av orsaksbetydelsen. Prepositionen dėl-konstruktionen har en eftergivande betydelse i meningar: a) med ord som uttrycker möjlighet: På grund av en sådan far kan barnen göra vad de vill. Slk. För min skull kan du låta bli att arbeta. Ktk. På grund av halsbrännan kan han äta, men tycks inte längre vilja. Kp (LKŽ I 40). b) med futurumformer samt konjunktiv- och imperativformer som betecknar handlingar som ännu inte förverkligats men förväntas i framtiden: På grund av sådana skador (frost) kommer gurkorna att växa. Rdm (LKŽ III 8). — ”På grund av min tunga kommer svärdottern att få plats”, svarade hon rappt. ŽemR I 66. På grund av era arbetsdagar skulle vi sedan länge ha gett oss av med alla barnen. AvyžKK 61. AVSLUTANDE ANMÄRKNINGAR § 110. 1. Orsaksbetydelsen hos prepositionen dėl-konstruktionen är generaliserad — den betecknar orsakssamband mellan företeelser som i regel fastställs genom tankeverksamhet (logiskt), eller den logiska grunden för slutsatser. 2. Denna betydelse är inte tydligt avgränsad från andra betydelser — den objektiva och den finala: de förenas alla av ett gemensamt semem för logisk grund. Den nämnda konstruktionen betecknar ett slags objekt — språkets och tänkandets innehåll (se § 72 ff.). Även final betydelse hör till de logiska betydelserna (målet är en stimulans för människans medvetna verksamhet). 3. Prepositionen dėl-konstruktionen har en särpräglad lexikal sammansättning. Denna preposition används med substantivet orsak med kategorisk betydelse, med det demonstrativa pronomenet den samt med substantiv med generaliserad betydelse, såsom omständighet, villkor, kännetecken med flera. Å andra sidan förekommer den också med abstrakta och konkreta substantiv med snävare betydelse, vilka även används med andra orsaksprepositioner, men i andra kontexter. 4. Den lexikala bruksmiljön för prepositionen dėl i konstruktioner är mycket varierad. De är i regel knutna till hela meningen. Det finns emellertid verb med vissa betydelser som kräver denna konstruktion och bildar ordkombinationer med den (se § 97 ff.). 5. På grund av sin generaliserade betydelse står denna preposition semantiskt i relation till alla orsaksprepositioner, men i olika grad. Tillsammans med prepositionerna per, už, dėka bildar den systematiska synonymer, och tillsammans med prepositionerna iš och nuo enstaka synonymer. 6. Användningen av prepositionen dėl är stilistiskt markerad: av alla orsaksprepositioner förekommer den oftast i vetenskapligt språk (medan den mest typiska funktionssfären för prepositionen iš är skönlitterärt språk). SYSTEMET AV ORSAKSPREPOSITIONERNAS OPPOSITIONER § 111. Av den presenterade analysen framgår att varje preposition har specifika semantiska drag som återspeglar olika aspekter av själva orsakssambanden. Orsaksprepositionerna (och instrumentalis utan preposition) täcker på ett visst sätt det semantiska fältet för orsakssamband och bildar tillsammans ett system. Varje uttrycksform- 150 Vi ska försöka klarlägga strukturen i systemet av orsaksprepositioner: fastställa oppositionerna och de inbördes relationerna mellan dessa oppositioner. § 112. Orsaksprepositionerna har följande distinktiva drag22: 1) inre orsak (prepositionen iš), 2) yttre orsak (prepositionen nuo), 3) generaliserad orsak (prepositionen dėl), 4) positiv orsak (postpositionen dėka), 5) negativ orsak (prepositionen per), 6) vedergällningsorsak (prepositionen už), 7) icke-diskret23 orsak (instrumental), 8) konkret (situationsbunden) orsak (prepositionerna iš, nuo), 9) modal orsak (prepositionen per, postpositionen dėka). Vissa av de angivna dragen bestäms av formernas egen semantik (1–7), andra av deras systemiska relationer (8–9). § 113. Som redan har angetts består systemet av uttrycksmedel för orsak av 7 former. Om man ställde dem alla mot varandra skulle antalet möjliga oppositioner bli 7·6/2 = 21, t.ex.: iš – nuo, dėl, dėka, per, už, įn. (6 oppositioner), nuo – dėl, dėka, per, už, įn. (5 oppositioner), dėl – dėka, per, už, įn. (4 oppositioner) osv. Alla oppositioner är dock inte lika viktiga eller betydelsefulla. Vi ska försöka fastställa de viktigaste oppositionerna och presentera dem i en tabell: Oppositioner mellan orsaksprepositionerna (och instrumental) I | Konkret (situationsbunden) orsak | Generaliserad (icke-situationsbunden) orsak | II | Icke-diskret | Omärkt | Modal | Omärkt | III | instr. | Inre | Yttre | Positiv | Negativ | Vedergällning | Omärkt | iš | nuo | dėka | per | už | dėl Som vi ser utgörs medlen för att uttrycka orsak av ett hierarkiskt organiserat system med oppositioner på tre nivåer: oppositioner på lägre nivå ingår i oppositioner på högre nivå. Oppositionerna på den lägsta nivån är (3): 1) iš – nuo (det distinktiva draget ”inre orsak”, den markerade medlemmen är prepositionen iš), 2) dėka – per (det distinktiva draget är ”positiv orsak”, båda medlemmarna är markerade: den första positivt, den andra negativt), 3) už – dėl (det distinktiva draget är ”vedergällningsorsak”, den markerade medlemmen är prepositionen už). Den andra nivån i systemet består av två oppositioner: 4) iš, nuo (1) – instrumental (det distinktiva draget är ”icke-diskret orsak”), den markerade medlemmen är instrumental), 5) 22Här har vi endast angett de relevanta dragen hos varje preposition. Vissa drag, låt säga ”inre/yttre” orsak, har alla prepositioner, men de är betydelsefulla endast för prepositionerna iš och nuo. 23Orsak uttryckt med instrumental är oskiljaktig (icke-diskret) från sin följd i fråga om tid (och existens), till exempel: ögonen glänser av lycka, sluttningen skimrar blå av blåsippor, skogen klingar av sånger. 7* 151 dėka, per (2) – dėl, už (3) (determinativt drag – ”modal orsak”, markerad medlem – orden dėka, per). Systemens högsta nivå utgörs av oppositionen (6) iš, nuo, įn. (4) – dėl, dėka, per, už (5) (determinativt drag – ”konkret / generaliserad orsak”, båda medlemmarna är markerade). Den senare oppositionen omfattar alla element i uttrycksmedlen för orsak. Alla systemets medlemmar är dock inte funktionellt sett lika viktiga. Man kan hävda att systemets grund utgörs av fyra medlemmar: prepositionerna iš, nuo ir dėl, už, eftersom instrumentalis kan ersättas med konstruktioner med prepositionerna iš eller nuo (dvs. opposition (4) neutraliseras24, se § 17, 68), medan prepositionerna per och postpositionen dėka kan ersätta prepositionen dėl (dvs. opposition (5) neutraliseras, se § 94 ff.). Konstruktionen med prepositionen už (dess användning är lexikalt begränsad till verb med en viss betydelse, se § 102 ff.) kan delvis ersättas med konstruktionen med prepositionen dėl, jfr: išbarė jį už neklusnumą / dėl neklusnumo, mėgo ją už gerą būdą / dėl gero būdo. I en sådan position är konstruktionen med prepositionen dėl mindre vanlig. Användningsområdena (miljöerna) för dessa prepositioner står i ett korsande förhållande till varandra, medan användningsområdena för instrumentalis och prepositionerna iš, nuo (opposition 4), samt prepositionerna per, dėka ir dėl (opposition 5) står i ett inkluderande förhållande till varandra. I huvudoppositionen (6), vars båda medlemmar består av flera element (jfr iš, nuo, įn. – dėl, per, dėka, už), kan skillnaderna i följande par neutraliseras i enskilda, isolerade fall: iš – dėl (se § 89), iš – per (se § 44), nuo – dėl (sällsynt, se § 91). YTTERLIGARE FÖRKORTNINGAR BaltD — Baltušis J. Su kuo valgyta druska. – V., 1973 – t. 1, 1976 – t. 2. BubnBV — Bubnys V. Baltas vėjas. – V., 1974. BorSVB — Boruta K. Skambėkit vėtroje, beržai. – V., 1975. DrskD — Druskininkų dainos / Užrašė J. Balčikonis. – V., 1972. FŽ — Filosofijos žodynas / Redagavo M. Rozentalis. – V., 1975. JakLKL — Jakaitienė E. Lietuvių kalbos leksikologija. – V., 1980. JasiukR — Jasiukaitis K. Raštai. – V., 1959, t. 1–2. JurgIP — Jurginis J. Istorija ir poezija. – V., 1969. KubJJ — Kubilius V. Julius Janonis. – V., 1970. LankKS — Lankauskas R. Klajojantis smėlis. Žiaurūs žaidimai. Balta, juoda ir mėlyna. – V., 1967. LanktM-P — Lankutis J. V. Mykolaičio-Putino kūryba. – V., 1961. LanktMDT — Lankutis J. Justino Marcinkevičiaus draminė trilogija. – V., 1977. LĮ — Plečkaitis R. Logikos įvadas. – V., 1978. LKG — Lietuvių kalbos gramatika. – V., 1965 – t. 1, 1971 – t. 2, 1976 – t. 3. MarŽŠG — Marukas K. Žaliakalny šluoja gatves. – V., 1962. MašMŽ — Durova V. Mano žvėrys / Vertė P. Mašiotas. – V., 1972. MašNA — Mašiotas P. Nepaprastos atostogos. – V., 1970. MašS — Mašiotas P. Sparnuočiai. – V., 1972. MerkSD — Merkys V. Simonas Daukantas. – V., 1972. MG — Mokslas ir gyvenimas (tidskrift). MikelKLL — Mikelinskas J. Kur lygūs laukai. – V., 1981. MikelŽS — Mikelinskas J. Žiupsnelis smėlio. – V., 1982. 24 Neutralisering av oppositioner mellan orsaks-konstruktioner kallar vi villkorligt deras lexikala sammansättning och miljö för identisk, sammanfallande. 152 MškŽG — Miškinis A. Žaliaduonių gegužė. — V., 1977. P — Seger (tidskrift). PaukštČMN — Paukštelis J. Čia mūsų namai. — V., 1974. PaukštNS — Paukštelis J. Netekėk, saulele. — V., 1963. PetkAA — Petkevičaitė-Bitė G. Ad astra. — V., 1967. PietRR — Pietaris V. Rinktiniai raštai. — V., 1973. Psich — Psichologija. Vadovėlis pedagoginiams institutams. — V., 1960. ŠajND — Šaja K. Už nevarstomų durų. — V., 1978. ŠakAP — Sakalauskas V. Afrikos perlas. — V., 1983. ŠaukTSV — Sauka D. Tautosakos savitumas ir vertė. — V., 1970. ŠirGAI — Sirijos Gira V. Atlanto idilės. — V., 1973. SkliuAŠ — Skliutauskas J. Aukso šaknelė. — V., 1977. ŠŽ — Lyberis A. Lietuvių kalbos sinonimų žodynas. — K., 1961. ŠaltRD — Šaltenis S. Riešutų duona. — V., 1972. ŠeinVVK — Šeinius I. Vasaros vaišės. Kuprelis. — V., 1970. TarasP — Tarasenka P. Pabėgimas. — V., 1957. TLR — Tarybų Lietuvos rašytojai. — V., 1977, t. 1–2. TreinTK — Treinys P. Tėvai ir krikštatėviai. — V., 1972. VenclLL — Venclova A. Literatūra ir liaudis. — V., 1974. LITERATŪRA Bitėnas J. Lietuvių kalbos prielinksnių mokslas. — K., 1930. Fraenkel E. Syntax der litauischen Postpositionen und Präpositionen. — Heidelberg, 1929. Jablonskis J. Linksniai ir prielinksniai. — Kn.: Rinktiniai raštai. V., 1957, t. 1, p. 551–672. Kilius J. Orientacinių reikšmių struktūra lietuvių kalboje (Apie vietos prielinksnių ir linksnių reikšmes). — Kalbotyra, 1977, t. 28(1), p. 40–49. Laigonaitė A. Vietininkų reikšmė ir vartosena dabartinėje lietuvių kalboje. — V., 1957. Lyberis A. Sinonimų žodynas. — V., 1980. LKG — Lietuvių kalbos gramatika. — V., 1965, t. 1; 1971, t. 2; 1976, t. 3. LKM — Jakaitienė E., Laigonaitė A., Paulauskienė A. Lietuvių kalbos morfologija. — V., 1976. Nitiņa D. Prievardu sistēma latviešu rakstu valodā. — Rīga, 1978. Oginskienė E. Dabartinės lietuvių literatūrinės kalbos neigimo junginiai su žodžiais „kas, kur, kada, kaip“. — Lietuvos TSR Mokslų Akademijos darbai, A serija, 1978, t. 1(62). Pupkis A. Kalbos kultūros pagrindai. — V., 1980. Rasimavičius A. Veiksmažodiniai žodžių junginiai su įnagininku dabartinėje lietuvių kalboje: Filol. m. kand. dis. — V., 1965. Šukys J. Prielinksnių vartojimas. — K., 1978. Teplovas B. Psichologija. — K., 1950. Valeckienė A. Bev ardės giminės forma tai ir jos santykis su kitomis įvardžių formomis. — Kn.: Lietuvių kalbotyros klausimai, 1974, t. 15, p. 35–75. Valiulytė E. Veiksmažodiniai priežasties reikšmės junginiai su prielinksniu per ir jų sinonimai lietuvių literatūrinėje kalboje. — Lietuvos TSR Mokslų Akademijos darbai, A serija, 1977, t. 4(61), p. 155–165. Valiulytė E. Veiksmažodžio pykti bei jo sinonimų junginiai su prielinksniais dėl ir už. — Kalbos kultūra, 1978, sąs. 35, p. 26–30. Valiulytė E. Kaltinti už ką, dėl ko, kuo. — Kalbos kultūra, 1979, sąs. 36, p. 32–37. Васильев Л. М. Семантика русского глагола. — М., 1981. Засорина Л. Н. Опыт системного анализа предлогов современного русского языка (предлоги со значением причины). — В кн.: Уч. зап. ЛГУ. Проблемы языкознания, 1961, № 301, с. 64–84. 153 Калнберзинь Р. Я. Синтаксическая синонимия предложных словосочетаний современного русского литературного языка с причинными отношениями. — Изв. АН ЛатвССР, 1957, 3(116), с. 43—62. Калнберзинь Р. Я. Соотносительное употребление предложно-падежных конструкций с причинным видом отношений в современном русском литературном языке. — Изв. АН ЛатвССР, 1958, 11(136), с. 51—67. Комаров А. П. Система средств выражения причинно-следственных отношений в современном немецком языке: Дис. … д-ра филол. наук. — Алма-Ата, 1973. Рукопись. Мустейкис К. Словосочетания с предлогом OT и их эквиваленты в литовском языке. — VVPI Mokslo darbai. Rusų kalba ir literatūra, 1959, т. 6, p. 39—60. Никитина С. Е. О семантическом варьировании русских предлогов. — В кн.: Семантическое и формальное варьирование. М., 1979, с. 108—147. Новак П. К вопросу о семантической сущности падежей и их так называемом целостном (общем) значении и локальности. — В кн.: Языкознание в Чехословакии. М., 1978, с. 265—275. Новиков Л. А. Семантика русского языка. — М., 1982. Попова Л. Н. Предлоги, выражающие причинные отношения в современном русском литературном языке, и их синонимия: Дис. … канд. филол. наук. — Л., 1956. Рукопись. Расимавичус А. Глагольные словосочетания с творительным падежом в современном литовском литературном языке: Автореф. дис. … канд. филол. наук. — Вильнюс, 1965. Финкель А. М. Производные причинные предлоги в современном русском литературном языке. — Харьков, 1962 (а). Финкель А. М. Предлоги, выражающие категорию причинности в современном русском языке: Дис. … д-ра филол. наук. — Харьков, 1962. Рукопись. ФЛ — Формальная логика / Отв. ред. Чупахин И. Я. и Бродский И. Н. — Л., 1977. Сведин В. Н. Предлоги немецкого языка. — М., 1963. Степанов Ю. Структура французского языка. — М., 1965. СТП — Семантические типы предикатов. — М., 1982. Э. ВАЛЮЛИТЕ СИСТЕМА ПРИЧИННЫХ ПРЕДЛОГОВ В ЛИТОВСКОМ ЯЗЫКЕ Резюме 1. Причинные отношения в литовском языке выражаются предлогами iš „из, с“, nuo „от, с“, dėl „из-за, по“, per „из-за“, dėka „благодаря“ (послелог), už „за“ и творительным падежом (без предлога). Каждая из данных форм отличается своими дифференциальными признаками, отражающими разные аспекты причинных отношений. Данные формы образуют систему оппозиций с трехступенчатой структурой. Первую (низшую) ступень системы составляют оппозиции: 1) iš — nuo (по признаку „внутренняя причина“, маркированный член оппозиции — предлог iš, оппозиция в отдельных случаях нейтрализуется), 2) dėka — per (по признаку „положительность причины“, оба члена маркированы), 3) už — dėl (по признаку „причина возмещения“, маркированный член — предлог už). Следующую ступень системы образуют оппозиции: 4) iš, nuo (1) — тв. п. (по признаку „недискретность причины“, маркированный член — тв. п., оппозиция нейтрализуется), 5) dėka, per (2) — dėl, už (3) (по признаку „модальность причины“, маркированный член — предлоги dėka, per, оппозиция нейтрализуется). Высшую ступень системы составляет оппозиция 6) iš, nuo, тв. п. (4) — dėl, dėka, per, už (5) (по признаку „конкретность“ / „обобщенность причины“, оба члена маркированы). Не все элементы данной системы равнозначны. Основу системы образуют предлоги iš „из, с“, nuo „от“, с одной стороны, и предлог dėl, с другой. Остальные элементы системы — предлоги per „из-за“, послелог dėka „благодаря“ и тв. п. — являются семантичес- 154 кими вариантами основных и играют второстепенную роль в выражении причинных отношений. Они отмечены стилистически: употребляются чаще в стиле художественной литературы (per, тв. п.). Сфера употребления послелога dėka расширяется. 2. Причинные предлоги различаются условиями своего функционирования, т.е. лексическим окружением. Предлог iš „из, с“ сочетается с зависимыми существительными, выражающими такие признаки лица (или другого живого существа), как эмоции, чувства, ощущения и свойства характера; определяемые слова обозначают действия, состояние (или изменения состояния) лица / не-лица. Предлог nuo „от, с“ сочетается (в отличие от предлога iš „из, с“) с зависимыми существительными, обозначающими конкретные предметы, действия, явления природы, а также свойства; определяемые слова выражают состояние или его изменения (в позиции с глаголами активного, произвольного действия у предлога nuo обнаруживается не причинное значение, ср.: pasislėpė nuo karščio „скрылся от жары“ и pavargo nuo karščio „устал от жары“). Предлог dėl (в отличие от iš, nuo) сочетается с именами обобщенного, родового значения (в том числе со словами priežastis „причина“, kaltė „вина“, aplinkybė „обстоятельство“, ypatybė „свойство“, trūkumas „недостаток“, perteklius „излишек“ и др.), а также с именами абстрактного, но более узкого (видового) значения и с конкретными именами. Условия функционирования данной конструкции семантически не ограничены. Конструкция обычно бывает связана с предложением в целом. Выделяется группа глаголов, требующих конструкции с предлогом dėl (это глаголы, выражающие эмоции, напр.: jaudintis „переживать“, liūdėti „грустить“, pykti „сердиться“ и др.). Как правило, данная предложная конструкция употребляется в предложениях, передающих информацию о связях, которые установлены логическим мышлением, а не эмпирическим восприятием, ср.: Lėktuvas negalėjo skristi dėl rūko „Самолет не мог лететь из-за тумана“ и Medis sulinko nuo vėjo „Дерево согнулось от ветра“. Предлог per „из-за“ и послелог dėka употребляются в семантически ограниченных контекстах: первый указывает на отрицательную, второй — на положительную причину. Употребление предлога už ограничено глаголами со значением оценки в широком смысле этого слова (напр., bausti „карать“, barti „ругать“, kaltinti „обвинять“, pykti „сердиться“; girti „хвалить“, vertinti „ценить“, mėgti „любить“ и др.). E. VALIULYTĖ DAS SYSTEM DER KAUSALEN PRÄPOSITIONEN IN DER LITAUISCHEN SPRACHE Zusammenfassung Die Kausalverhältnisse drücken in der litauischen Sprache die Präpositionen iš, nuo, dėl, dėka (Postposition) mit dem Genitiv, už mit dem Akkusativ und der Instrumentalis (ohne Präposition) aus. Diese Formen haben in entsprechender Weise das semantische Feld der Kausalverhältnisse verteilt und bilden unter sich ein System. Die Struktur des Systems bilden 3 Reihen (Stufen) der binären Oppositionen, die durch hierarchische Beziehungen verbunden sind. Die niederste Stufe bilden 3 Oppositionen: 1) iš – nuo (differenzielles Merkmal ist „der innere Grund“, das gekennzeichnete Glied ist die Präposition iš, vgl.: verkia iš džiaugsmo (weint vor Freude) — linksta nuo vėjo (beugt sich vom Wind); 2) dėka – per (differenzielles Merkmal ist „der positive Grund“, beide Glieder sind gekennzeichnet: der erste — positiv, der zweite — negativ, vgl.: išsigelbėjau draugų dėka (ich rettete mich dank der Freunde) — pražuvo per draugus (er kam wegen der Freunde um); 3) už – dėl (differenzielles Merkmal ist der Grund der Belohnung“, das gekennzeichnete Glied ist die Präposition už, vgl.: kaltina priešus už skriaudas / dėl skriaudų (beschuldigt Feinde der Beleidigungen), gerbia skruzdę už darbštumą / dėl darbštumo (man ehrt die Ameise für die Arbeitsamkeit / wegen der Arbeitsamkeit). 155 Die zweite Stufe des Systems bilden 2 Oppositionen: 4) Instr. – iš, nuo (1) (differenzielles Merkmal ist der undiskrete (in zeitlicher Weise) Grund, das gekennzeichnete Glied – der Instrumentalis, vgl.: akys spindi džiaugsmu / iš džiaugsmo (die Augen strahlen vor Freude), vyšnia pabalo žiedais / nuo žiedų (der Kirschbaum wurde von Blüten weiß); 5) déka, per (2) – dėl, už (3) (differenzielles Merkmal ist „der modale Grund“, das gekennzeichnete Glied – déka, per). Die höchste Stufe des Systems bildet die Opposition (6), deren Glieder die Oppositionen (4) und (5) sind: iš, nuo, Instr. (4) – dėl, už, déka, per (5) (differenzielles Merkmal ist „der konkrete (situationale) Grund“, das gekennzeichnete Glied – das erste (iš, nuo, Instr.), vgl.: iš pykčio (vor Wut) – dėl blogos nuotaikos (wegen der schlechten Stimmung), nuo skausmo (vor Schmerz) – dėl blogos savijautos (wegen des schlechten Befindens). Nicht alle Glieder des Systems sind gleich wichtig in funktioneller Hinsicht. Ihre Grundlage bilden die Präpositionen iš, nuo und dėl, už.