Pirminių būdvardžių semantikos derivacinis aspektas

LIETUVIŲ KALBOS SANDAROS TYRINĖJIMAI LIETUVIŲ KALBOTYROS KLAUSIMAI, XXVI (1987) RITA ŠEPETYTĖ EN DERIVATIONELL ASPEKT AV PRIMÄRA ADJEKTIVS SEMANTIK 1. Användningen av adjektiven aukštas, gilus, žemas i betydelsen ”stor, kraftig; god” respektive ”liten, obetydlig; dålig” betraktas som ett semantiskt fel i litauiskan1. Prof. J. Balčikonis rättade det strängt2. I den första delen av ”Litauiska språkets ordbok”, som han redigerade, anges i uppslagsordet för adjektivet aukštas inte betydelserna ”god, utmärkt (om kvalitet)” och ”stor, betydande till mängd, styrka osv.” (jfr den andra upplagan4). J. Balčikonis kunde litauiska väl, eller rättare sagt, behärskade det och kände vad som var främmande för språket. Ett av hans främsta argument när han korrigerade språket var att ordet eller uttrycket skulle vara autentiskt i förhållande till folkets talspråk5. I den andra upplagan av den första delen av ”Litauiska språkets ordbok” presenteras adjektivet aukštas enligt vår mening med alltför stor hänsyn till betydelserna hos det ryska adjektivet высокий. Genom subtila korrigeringar hämmade prof. J. Balčikonis inte litauiskans utveckling, som kanske några trodde, utan värnade dess särprägel. Varje språk formar ju på sitt eget sätt bilden av världen. Det kan naturligtvis bara blottläggas genom ingående semantisk forskning. Prof. J. Balčikonis skrev inga omfattande teoretiska arbeten, men hans korrigeringar och översättningar visar att han var en stor kännare av litauisk semantik. 2. För att beskriva semantiken hos litauiskans primära adjektiv så systematiskt som möjligt tillämpade vi, bland annat, även metoden att analysera derivationsrelationer. Primära adjektiv utgör ett lämpligt område för detta; de kännetecknas av ett rikt nät av derivationsrelationer. Dessutom kännetecknas deadjektiviska avledningstyper6 av en ganska hög grad av regelbundenhet och produktivitet7. Analys av derivationsrelationer används vanligtvis för att dela upp ett polysemt ords semantiska struktur i semem (betydelser)8, eller rättare sagt, dess avledningar 1I ”Råd om språkbruk” har dessa ord märkningen ”bör helst inte användas i betydelsen”, se: Kalbos praktikos patarimai. – V., 1976, p. 40, 81, 312. I den andra upplagan av råden mildras detta förbud, se: Kalbos praktikos patarimai. – V., 1985, p. 41, 82. 2 Balčikonis J. Rinktiniai raštai/Sud. A. Pukpis. – V., 1978, t. 1, p. 155, 228, 291, 307, 332. 3 Lietuvių kalbos žodynas. – V., 1941, t. 1, p. 396–397. 4 Lietuvių kalbos žodynas. – V., 1968, t. 1, p. 488. 5 Keinys S. J. Balčikonio kalbos mokslo darbai. – Kalbos kultūra, 1985, sąs. 48, p. 7–8; Vitkauskas V. Juozas Balčikonis. – Kaunas, 1985, p. 66, 106. Žr. taip pat: Balčikonis J. Rinktiniai raštai, t. 1, p. 194. 6 Dėl termino darybos tipas žr.: Urbutis V. Žodžių darybos teorija. – V., 1978, p. 249. 7För dessa termer, se: Urbutis V. Min. veik., p. 262–268. 8 Медникова Э. М. Значение слова и методы его описания. – М.,1974, с. 60–61; Kalendienė D. Būdvardžio senas leksinė-semantinė charakteristika. – Kalbotyra, 1981, t. 32 (1), p. 38–51. Šios analizės taikymo pamatas – teiginys, kad dariniai paprastai remiasi viena (apibrėžta) pamatinio žodžio reikšme, žr.: Urbutis V. Min. veik., p. 152–156; Тихонов А. Н. О семантической соотносительности производящих и производных основ. – ВЯ, 1967, № 1, с. 114. 158 för att bekräfta skillnaden mellan semem (betydelser). Vi analyserar adjektivens derivationella relationer ur en annan aspekt. Primära adjektiv i litauiskan kännetecknas av regelbundna avledningar – av dem bildas substantiv med formanten -umas, -uma, adverb med formanten -ai, verb med formanten -ėti, -inti och många andra avledningar med större eller mindre grad av regelbundenhet, tillhörande olika ordklasser. Vi har lagt märke till att avledningar av adjektiv som formellt ”produceras” enligt samma avledningsschema ofta har olika avledningsbetydelser och ibland avlägsnar sig från den förväntade betydelsen (som är karakteristisk för avledningsschemat ”adjektiv + formant”), det vill säga har lexikaliserats9. Vår hypotes är: 1) den semantiska närheten mellan primära adjektiv återspeglas i den semantiska närheten hos deras motsvarande avledningar; 2) om regelbundna10 avledningar i betydelse avlägsnar sig från avledningsschemats förväntade betydelse, skiljer sig de primära adjektivens semantiska strukturer åt genom viktiga semantiska komponenter. I denna artikel valde vi ut fyra semantiska grupper av primära adjektiv för analys, det vill säga adjektiv i vars semantiska struktur sem 11 (av olika rang) ”rum”, ”kvantitet”, ”färg” och ”tid” ingår. Seminventariet sammanställde vi med utgångspunkt i Ž. Sokolovskajas modell12. Semernas förekomst fastställs utifrån definitionerna av betydelser i ordböckerna. Artikeln bygger på illustrationsmaterial och betydelseförklaringar ur ”Litauiska språkets ordbok”13 och ”Ordbok över nutida litauiska”14. Vi vill framhålla att våra antaganden och slutsatser är hypotetiska, vilket hänger samman med 1) att avledningar registreras i ordböckerna (regelbundna avledningar registreras inte alltid); 2) det sparsamma illustrationsmaterialet; 3) och framför allt den möjliga heterogeniteten och heterokronin hos avledningarna15 (t.ex. är avledningsbasen inte helt klar – senas–seninti eller senti–seninti och så vidare). Dessutom omfattar vår analys inte överförda betydelser (vare sig hos avledningar eller hos grundord). 3. För analysen valde vi regelbundna avledningar: a) med formanten -uma. I ”Litauisk grammatik”16 beskrivs de under två avledningskategorier – ”abstrakta substantiv” och ”plats”. Samtidigt sägs det att abstrakta substantiv betecknar ”en abstrakt egenskap eller en period, ett tidsförlopp”17, medan avledningar med platsbetydelse också kan beteckna ”... en del av ett föremål” och tid18; 9 Om lexikalisering, se: Urbutis V. Min. verk, s. 146–148; Кубрякова Е. С. Типы языковых значений. Семантика производного слова. – М., 1981, с. 57. 10 Som minimal regelbundenhet räknar vi två avledningar som tillhör samma avledningsschema. 11 Sema och semantisk komponent används synonymt i denna artikel. 12 Соколовская Ж. П. Опыт системного описания семантических отношений в лексике (на материале русских имен прилагательных): Автореф. дис.... д-ра. филол. наук. – Киев, 1981. – 28 с. 13 Lietuvių kalbos žodynas. – V., 1956–1984, t. 1–13 (toliau vartojamas sutrumpinimas LKŽ). 14 Ordbok över nutida litauiska. – V., 1972 (förkortning DŽ). 15 Plg.: Кубрякова Е. С. Теория номинации и словообразование. – В кн.: Языковая номинация (Виды наименований). М., 1977, с. 270. 16 Litauisk grammatik. – V., 1965, t. 1, s. 311, 399. 17 A.a., s. 311. 18 A.a., s. 399–400. 159 b) med formanten -ėti. Dessa avledningar betyder ”ett gradvis uppkommande eller förstärkande av den egenskap som uttrycks av grundordet (= grundordet – R.Š.)”19. Med en viss formalisering kan avledningsbetydelsen återges så här: ”bli X-am/X-esniam”20; c) med formanten -inti. Den grundläggande avledningsbetydelsen är: ”göra sådan som uttrycks av grundadjektivet”21 (”göra X-ą /X-esnį”); d) dessutom analyserades regelbundna avledningar av adjektiv med seman ”färg” med formanten -uoti och avledningar av adjektiv med seman ”tid” med formanten -yvas. Under analysen uppmärksammades: 1) om betydelsen hos en viss avledning motsvarar avledningsbetydelsen (dvs. graden av lexikalisering fastställs); 2) vilken betydelse avledningen får (har fått) med hänsyn till grundadjektivets sema. 4.1. Seman ”färg”. Adjektiv: baltas ”snöets, mjölkens färg”, juodas ”kolets färg”, geltonas ”smörblommans, svavlets eller guldets färg”, mėlynas ”en av spektrums grundfärger – den mittersta mellan violett och grönt”, raudonas ”som har regnbågens varma färg” (”blodets färg” DŽ), rudas ”mörkgul”, žalias ”gräsets färg” DŽ. a) Betydelsen ”en plats (yta) med färgen X”. Ex.: baltuma ”vit plats”, juoduma ”svart plats, svart fläck”, geltonuma ”gul plats”, mėlynuma ”blå plats”, raudonuma ”rodnad plats” (skulle också kunna vara ”röd plats”), ruduma ”brun plats, brun fläck”, žaluma (i dialekter žaliuma) ”grön plats, grön yta” DŽ. b) En mer potentiell än faktisk avledningstyp. Belagd i ordböcker, men nästan utan beläggsexempel. Betydelsen ”bli X/X-esniam”. Ex.: baltėti ”bli vitare, vitna” (utan beläggsexempel); juodėti ”bli svart …; svartna” (5 beläggsexempel med olika betydelser); *geltonėti22, mėlynėti ”bli blå, blåare” (2 ex.), raudonėti ”bli röd” (1 ex.; andragradiga avledningar įraudonėti, išraudonėti etc. duplicerar betydelserna hos verb med formanten -yti eller är dialektala varianter av dessa), analogt rudėti ”bli brun”, žalėti ”bli grön, grönare” (DŽ; utan beläggsexempel). c) Betydelsen23 ”färga (bestryka) med färgen X”. Ex.: baltinti ”måla något vitt” (”måla vitt” DŽ), juodinti ”göra svart, bestryka”, geltoninti ”göra gul” (”göra gul, måla gult” DŽ; belägg i LKŽ – Gardakuliȧis geltonina gijas Šts), mėlyninti ”göra blåaktig, ge en blåaktig nyans” (Egliniai pelenai ne baltina, bet mėlenina žlugį Šts), raudoninti ”måla röd”, rudinti ”måla brun”, žalinti ”göra grön; måla grönt” DŽ. d) Betydelser: 1) ”vara, se ut att ha färgen X”24, t.ex.: baltuoti ”vara vit, se vit ut”, juoduoti ”vara svart, se svart ut; om ett svart föremål: gå, glida”, gelto- 19 Lietuvių kalbos gramatika. – V., 1971, t. 2, p. 258. 20 Beteckningen X betyder här och i det följande grundadjektivet. 21 Jakaitienė E. Veiksmažodžių daryba. (Priesagų vediniai.) – V., 1973, p. 21. 22 Med tecknet * betecknar vi avledningar eller deras betydelser som inte är belagda i ordböcker (potentiella avledningar). 23 Jfr Jakaitienė E. Min. veik., s. 21, men här avser de avledningar från substantiv som författaren nämner (auksinti ir pan.). 24 Se Jakaitienė E. Min. veik., s. 43. Här ges sannolikt en mer precis förklaring: ”på avstånd se ut som, synas vara sådan som uttrycks av grundordet”. 160 nuoti ”vara gul, se gul ut”, mėlynuoti ”vara eller se blå ut”, raudonuoti ”visa sig, lysa i röd färg” (”visa sig röd, vara röd” DŽ), ruduoti ”visa sig, synas brun”, žaliuoti ”vara, visa sig grön” DŽ (detta verb används oftare i en lexikaliserad betydelse: ”om ängar, åkrar, växter (på våren och sommaren)”); 2) ”gradvis få färgen X; täckas (överdragas) med färgen X”, t.ex.: *baltuoti, juoduoti ”bli svart, mörkna” (”svärta, göra svart” DŽ), *geltonuoti (denna betydelse är belagd i en andragradsavledning, apgeltonuoti ”bli gul på ytan”), mėlynuoti ”bli blå”, raudonuoti ”vara, bli röd”, ruduoti ”bli brun”, žaliuoti ”överdragas med grön rost, mögel” DŽ; 3) ”stryka (smutsa ned) med färgen X”, t.ex.: *baltuoti (betydelsen är inte belagd, även om den är möjlig, t.ex. i andragradsavledningen Kur išsibal­tavai nugarą?), *juoduoti analogt, geltonuoti ”göra gul, färga gul”, *mėlynuoti analogt, *raudonuoti (men įraudonuoti ”smutsa ned med rött”, nuraudonuoti ”färga röd” och liknande), *ruduoti (men suruduoti ”smutsa ned med brunt”); žaliuoti ”göra grön, smutsa ned med gröna fläckar” DŽ. Den första betydelsen manifesteras också i andragradsavledningar med prefixen at-, iš-, nu-, pa-, par-, su-, den andra betydelsen med prefixen ap-, į-, iš-, nu-, pa-, su-, už-, och den tredje betydelsen med prefixen iš-, nu-, su-. 4.1.1. Gruppen färgadjektiv kännetecknas av semantisk närhet (kanske är det därför den gärna väljs som analysämne). Detta framgår tydligt också av översikten över de derivationella relationerna. Adjektivet žalias skiljer sig från gruppen. Dess semantiska struktur är mer komplex jämfört med de övriga färgadjektiven (t.ex. samexistensen av betydelserna ”gräsets färg” och ”omogen, outvecklad” samt ”okokt (obearbetad)”). Dessutom bekräftar analysen av de derivationella relationerna, enligt vår mening, att semet ”yta” också är relevant för färgadjektiven (se även förklaringarna av avledningarnas betydelser). 4.2. Semet ”rum”. Adjektiv: aukštas ”som har stor höjd, stor utsträckning från botten och uppåt”, gilus ”som sträcker sig långt in från ytan”, žemas ”som har liten utsträckning från botten och uppåt” DŽ, artus ”nära (i fråga om plats)” (artimas ”belägen i närheten”), tolus ”avlägsen i rummet” DŽ (tolimas ”belägen långt bort (i fråga om rum)”). a) Betydelsen ”plats X”. Exempel: aukštuma ”hög plats, högt område, berg, kulle”, giluma ”djup plats, djup”, žemuma ”låg plats, slätt, som höjer sig föga över havsytan” DŽ, artuma ”plats i närheten”, toluma ”plats långt bort, avlägsenhet” DŽ. b) Betydelserna varierar, t.ex.: aukštėti ”bli hög” (utan belägg; enligt vår mening är grundbetydelsen hos denna avledning aukštas 2. ”som ligger högt över marken” och 1 || ”som höjer sig över normal nivå (terräng, vatten)”), gilėti ”gå djupare” (eftersom detta adjektiv saknar motsvarande primärt verb kan verbet gilėti också ha betydelsen ”bli djupare, djup”; en andragradsavledning är pagilėti), žemėti analogt med aukštėti, artėti ”gå närmare, närma sig (i fråga om avstånd)” (mer omfattande lexikalisering; andragradsavledningar med prefixen pri-, su-), tolėti ”bli mer avlägsen, långt borta” DŽ. c) En starkt lexikaliserad betydelse ”göra X/X-esnį”; göra betecknar en konkret handling, t.ex.: aukštinti ”göra högre” (Gdusim tvorą aukštinti Grg), gilinti ”göra 161 ”göra djupare, bli röd”, sänka ’göra låg; låta gå ned’ DŽ, närma ’göra så att något närmar sig’ (”dra närmare”), avlägsna ’göra mer avlägsen i rummet’ DŽ (detta kan vara en avledning av tolti) (”skjuta bortåt”, jfr illustrationen Senis čia artino, čia tolino tabokinę rš). Andra gradens avledningar med prefixen nu-, pa- har betydelsekomponenten ’för mycket’, t.ex.: nuaukštinti ’göra alltför hög’, paaukštinti ’göra alltför hög’, nugilinti ’göra alltför djup’, pagilinti ’göra alltför djup’, nužeminti ’göra alltför låg’, paartinti ’närma alltför mycket’. 4.2.1. Den (här analyserade) gruppen av rumsadjektiv skulle kunna delas in i två undergrupper: 1) aukštas, žemas, gilus; 2) artus, tolus. Adjektivavledningarna i denna undergrupp kännetecknas av en större grad av betydelselexikalisering. Adjektiven ilgas, trumpas, platus, siauras har också en rumssema. För dessa är emellertid mängdseman viktigare, medan mängdseman inte är viktig för adjektiven aukštas, žemas, gilus. Dessutom kan man notera att betydelserna hos avledningar av rumsadjektiv kan tolkas med motsvarande adverb (aukštai, giliai, žemai; arti, toli). 4.3. Mängdseman. Adjektiv: ilgas ’utsträckt i längd; varaktig’ (en sammanställd definition från DŽ och LKŽ), trumpas ’av liten längd’ DŽ, plonas ’med liten diameter’, storas ’som har ett stort avstånd mellan de båda plana ytorna’, platus ’stor på tvären’, siauras ’som har liten diameter, bredd’, didelis ’stor till sin omfattning’, mažas ’av ringa längd eller höjd, med små mått’, kietas ’motståndskraftig mot tryck från en annan kropp, okomprimerbar, omöjlig att buckla’, minkštas ’lätt att pressa ihop, inte elastisk’ DŽ. a) Betydelsen ’den X:te delen’. Exempel: ilguma ’den allra längsta delen’ (DŽ – ’det långa stället’, utan belägg), plonuma ’det tunna stället’ (av exemplen framgår dock att betydelsen tydligen är ’den tunna delen’, t.ex.: Lašinių plonuma DŽ, Eikit [šieno] plonumą grėbstyt Ds osv.), storuma ’den tjocka delen, stället, tjockleken’ (stormena ’den tjocka delen, tjockleken’), platuma ’det breda, bredaste stället’ (skulle också kunna vara ’del’), siauruma analogt, diduma²⁵ ’den större delen, majoriteten’, mažuma ’den mindre delen’, kietuma ’det hårda stället’ (skulle också kunna vara ’del’, t.ex.: Minkštumą suvalgė, o kietumą man paliko osv.), minkštuma ’den mjuka delen, fruktkött’. b) Betydelsen ”bli X-are”. Ex.: bli längre ”bli längre”, bli kortare ”bli kort (kortare)” DŽ, vidgas ”bli bred (bredare)” DŽ (LKŽ:s angivna betydelse ”gå utåt, utvidgas åt sidorna” är delvis lexikaliserad, eftersom den är förknippad med semat ”rum” i adjektivets bred struktur), bli smalare analogt, bli tunnare ”bli tunnare, bli tunn (tunnare)”, bli tjockare ”bli tjockare”, öka* ”bli större” (LKŽ ”öka, växa (vidgas, bli tjockare)”), minska* ”bli mindre” (”minska” – LKŽ), hårdna ”bli hård” (”bli hård (hårdare)” DŽ; även den delvis lexikaliserade betydelsen ”stelna, koagulera, bli fastare” anges, vilken är förknippad med andra semer hos adjektivet hård, som inte behandlas här), mjukna ”bli mjuk, mjukare”. Samma betydelse manifesteras också i andra gradens derivat med prefixet pa-. c) Betydelsen ’göra så att något blir mer X’. Exempel: ilginti ’göra lång’, trumpinti ’göra kort’ DŽ, platinti ’göra bred (bredare)’, siaurinti ’göra smal,” 25 Om diskrepansen mellan semantisk och formell basering av avledningar, se: Urbutis V. Min. veik., p. 84. 162 smalare, ploninti ’göra tunn’, storinti ’göra tjock, tjockare’, didinti ’göra större’ (LKŽ – kaus. didėti: Pavasarį reikės sodą didinti Gs), mažinti ’göra mindre till omfattningen’, kietinti ’göra hård, hårdare’, minkštinti ’göra mjuk, mjukare’. Dessa verb (med undantag för kietinti ir minkštinti), liksom aukštinti, žeminti, gilinti, artinti, tolinti, har en betydelse som inte registreras i ordböcker (även om den ibland illustreras): ’göra så att något förefaller vara X’, t.ex.: Trumpas sijonas ilgina kojas, Gražiau atrodo vertikalios linijos – jos figūrą aukština ir plonina trš, Platūs drabužiai storina žmogų DŽ, Žiūronas pro vieną galą artina, pro kitą tolina DŽ, Didinamasis stiklas DŽ, Oranžinė spalva erdvę siaurina, mažina trš osv. Verben kietinti ir minkštinti, närmare bestämt deras andragradens avledningar med prefixet pa-, har betydelsen ’vid beröring pröva om X’, t.ex.: pakeitinti ’pröva hårdheten’, paminkštinti ’trycka lite, känna efter om något är mjukt’ (jfr palengvinti ir pasunkinti ’lyfta lite för att avgöra vikten’). Andragradens avledningar med prefixet nu- får betydelsen ’göra så att något blir alltför X’, t.ex.: nuilginti ’göra alltför lång’, nutrumpinti ’göra alltför kort’ DŽ, nudidinti ’göra alltför stor’, nuplatinti ’göra, skjuta ut så att det blir alltför brett’ osv. En sådan betydelse är också belagd för verbet nukietinti: ’göra alltför hård’. 4.3.1. Som vi redan nämnt har adjektiven ilgas, trumpas, platus, siauras också en rumssema (och betydelserna hos vissa av deras avledningar motsvarar betydelserna hos avledningar av adjektiven aukštas, gilus, žemas). I deras struktur är emellertid mängdseman viktigare. Detta kan även bekräftas genom en psykolingvistisk förklaring. För att vi ska kunna klassificera ett föremål som exempelvis aukštą är dess läge i rummet viktigt (vertikalitet, bas, topp osv.). Ett ilgas ar platus föremål kan däremot vara det oberoende av sitt läge i rummet; det viktigaste här är de kvantitativa förhållandena mellan föremålets delar. 4.4. Tidsseman. Adjektiv: ilgas ’som varar en viss tid’, trumpas ’som varar kort tid’ DŽ, senas ’gammal, ålderstigen, inte ung (om människor och djur); länge växande (om växter)’, jaunas ’som inte har levt många år, ung’, naujas ’nyligen tillkommen, tillverkad, förvärvad’, ankstus ’som hör till början av en tidsperiod’, vėlus ’långt framskriden, nära slutet (om tiden)’ DŽ. a) Ilguma ’den allra längsta tiden’ (Ilgumo dienos aš ir tai tiek nesuverpiu Sdk), trumpuma analogt (t.ex. ur LKŽ:s arkiv Trumpumoj nakties), senuma ’ålder; gammalt föremål’, jaunuma ’ungdom’ (jaunystė ’unga år, ung ålder’), naujuma ’något nytt’, ankstuma ’tidighet, tidig tid’, vėluma, ’sen tid’ DŽ. b) Av adjektiv med dominerande tidssema bildas exempelvis inte ilgėti ir trumpėti; de manifesterar mängdseman, inte tidsseman. Senėti ’bli gammal (äldre)’ och jaunėti ’bli yngre, gå mot ungdomen’ (tydligen bildat analogiskt med senėti; har ett relativitetsdrag) är förbundna med seman ’tillstånd’. c) Betydelserna är lexikaliserade, t.ex.: ilginti ’dröja, fortsätta’, ankstinti ’göra något för tidigt, skynda på’, vėlinti ’göra något senare än nödvändigt’ DŽ, naujinti ’avlägsna spår av användning, slitage och åldrande’, jauninti ’göra ung; återge ungdomens krafter’, seninti ’se sendinti’ (sendinti caus. senti ’göra gammal’) (de sistnämndas betydelser är minst lexikaliserade; detta anses bero på att basadjektiven har seman ’tillstånd’). 163 d) Av adjektiv som förenas av sememet ”tidsfas” bildas adjektiv med formanten -yvas; deras betydelser är dock olika: ankstyvas ”som inträffar tidigt…”, vėlyvas * ”som inträffar sent”, jaunyvas ”tämligen ung, inte gammal” DŽ (en mer precis definition), senyvas ”åldrad, ganska gammal”. Som framgår är betydelsen hos de två första avledningarna i hög grad lexikaliserad, medan de två senare har en modifierande betydelse. 5.1. I denna artikel har vi i huvudsak endast presenterat ett exempel på tillämpningen av analys av ordbildningsrelationer. Vi kan dock också dra vissa slutsatser som bekräftar vår hypotes: 1) om grundadjektiven har ett gemensamt semem, får deras motsvarande avledningar: a) samma ordbildningsbetydelser (eller upprepar betydelserepertoaren, t.ex. avledningar med formanten -uma), särskilt när detta semem är dominerande (t.ex. adjektiv för ”färg”); b) betydelser med samma grad av lexikalisering (t.ex. avledningar med formanten -ėti). 2) Avvikande ordbildningsbetydelser visar att grundadjektiven skiljer sig åt med avseende på andra semem (t.ex. senyvas och ankstyvas eller baltuoti och žaliuoti). 5.2. I språket verkar principen om ekonomi i uttrycksmedlen. Ordbildning enligt semantisk analogi är ett av de sätt på vilka denna princip kommer till uttryck. Vi menar att fortsatt undersökning av adjektivens derivationella relationer kan göra det möjligt att fastställa semantiska strukturer (semantem) som ligger så nära varandra som möjligt. DEN DERIVATIONELLA ASPEKTEN AV BETYDELSEN HOS OAVLEDDA ADJEKTIV Sammanfattning Artikeln beskriver hur analys av adjektivens ordbildningsrelationer tillämpas i syfte att bekräfta deras semantiska närhet i förhållande till ett eller annat gemensamt semem som konstituerar deras semantiska struktur. Motiveringen för en sådan analys bygger på hypotesen att semantisk närhet mellan avledda ord som härrör från en viss ordbildningsmodell bör vittna om semantisk närhet mellan de ord de bildats av; möjligheten till en sådan analys grundar sig på regelbundenheten i deadjektivisk avledning i litauiskan. Förteckningen över semem har sammanställts med beaktande av Ž. P. Sokolovskajas modell. Förekomsten av semem fastställs genom generalisering av ordboksdefinitioner. Artikeln beskriver vissa ordbildningsrelationer hos fyra grupper av adjektiv, som förenas av ett gemensamt semem av olika ordning: ”färg”, ”rum”, ”mängd” och ”tid”. En översikt över de avledda ordens betydelser visade att för vissa av de undersökta modellerna för deadjektivisk avledning utgör den kategoriska (lexikogrammatiska) gemenskapen hos de ord som avledningarna bildats av (kvalitetsadjektiv) inte tillräcklig grund för att bilda avledningar med den förväntade ordbildningsbetydelsen (enligt modellen). Betydelserna uppvisar lexikalisering i varierande grad. Det konstateras att ord som förenas av ett gemensamt semem (särskilt om detta semem är dominerande) motsvaras av avledningar (inom en och samma modell) med samma ordbildningsbetydelse eller betydelser med samma grad av lexikalisering; variationen i dessa betydelser signalerar att det finns andra relevanta semem i de ords semantiska struktur som avledningarna bildats av. Det antas att fortsatt forskning om ordbildningsrelationer kan bidra till att fastställa semantem med maximal närhet. Det framhålls att påståendena och slutsatserna är hypotetiska, vilket framför allt hänger samman med de avledda ordens möjliga heterogenitet och heterokroni. 164