Žodžių darymas su atskalomis lietuvių kalboje

RITA MILIŪNAITĖ Litauiska språkets institut ORCID id: orcid.org/0000-0002-2292-1818 Forskningsinriktningar: neologi, normativ lingvistik, sociolingvistik, språkteknologi. DOI: doi.org/10.35321/all89-05 ORDBILDNING MED SPLINTER I LITAUISKA SPRÅKET Ordbildning med splinter i det litauiska språket SAMMANFATTNING Artikeln behandlar en framväxande och okonventionell metod för ordbildning i det litauiska språket, som involverar icke-morfemiska element – splinter. Den drivs av den senaste tidens ökning av kontaminationslån (vanligen från engelskan) i det litauiska språket samt av översatta och inhemska kontaminationsbildningar av denna typ. Såväl kontamination som nyordbildning med splinter sprids i många europeiska språk och har blivit föremål för mångsidig forskning. Artikeln belyser orsakerna till att splinter bildas och visar hur vissa splinter semantiskt generaliseras eller specialiseras och träder in i morfemiseringsprocessen, tills de slutligen kan bli ordbildningsmorfem eller till och med självständiga lexem. Undersökningen bygger på data som sedan början av XXI århundradet har samlats i databasen över neologismer i det litauiska språket och som omfattar såväl lånade kontaminationsbildningar som sådana som sannolikt är översättningslån eller har bildats i själva litauiskan. NYCKELORD: ordbildning, kontamination, kontaminationsbildning, splinter, neologi. SAMMANFATTNING Artikeln behandlar en framväxande och okonventionell metod för ordbildning i det litauiska språket, som involverar icke-morfemiska element: splinter. Den drivs av den senaste tidens ökning av lånade blandformer (som vanligtvis kommer från engelskan) i det litauiska språket, samt av översatta och inhemska blandformer. Såväl blandning som Straipsniai / Articles 93 RITA MILIŪNAITĖ Ordbildning med splinter blir allt vanligare i många europeiska språk och är föremål för allehanda forskning. Artikeln belyser orsakerna bakom splinternas uppkomst, visar hur vissa splinter semantiskt generaliseras eller specialiseras och går in i morfemiseringsprocessen för att eventuellt så småningom bli ordbildningsmorfem eller till och med självständiga lexem. Studien bygger på uppgifter från Databasen över litauiska neologismer, som går tillbaka till början av 2000-talet och omfattar både lånade blendbildningar och sådana som sannolikt är översättningar eller inhemska blendbildningar. NYCKELORD: ordbildning, blendbildning, splinter, neologi. INLEDNING I takt med att studierna av litauisk neologi har intensifierats under det senaste årtiondet har man lagt märke till att antalet nybildningar som har uppkommit genom kontamination ökar i bruket. Med andra ord sammanfogas flera semantiskt och fonologiskt motiverade självständiga ord till ett enda ord, inte enligt traditionella ordbildningsregler: åtminstone ett av dem förkortas, ofta genom att man tar början av det första och slutet av det andra, utelämnar en av de delar som sammanfaller i ordens skarv och så vidare. Till exempel: kačiulis, –ė [< katė + bičiulis] ’en person som förknippas med katter och deras angelägenheter och umgås med andra vänner’; degtuketė [< degtukas + etiketė] ’etiketten på en tändsticksask’; knygionas [< knyga + aukcionas] ’bokauktion’¹ och så vidare. Inom litauisk språkvetenskap kallas kontaminationsbildningar också kontaminationsord (Urbutis 2009: 327), kontaminanter (jfr Murmulaitytė 2018: 61–68; 2021: 95) eller blandord (se Urbutis 2009: 355; Miliūnaitė 2014: 249; Murmulaitytė 2021: 77, 100 m.fl.). I denna artikel används termen kontaminacinis darinys, som systematiskt ansluter till benämningen på själva ordbildningssättet², kontaminacija. Med utgångspunkt i uppgifter om nutida litauiskt språkbruk, vars grund utgörs av ND-databasen, har preliminära undersökningar redan genomförts: man har utrett kontaminationens förhållande till traditionell ordbildning samt uppkomsten av sådana bildningars ¹ Här och nedan hämtas neologismer och annan lexikal information som rör dem (ursprung, betydelse) från Databasen över litauiska neologismer (nedan ND), om inget annat anges. Av utrymmesskäl anges neologismernas ursprung och betydelser inte alltid i artikeln; de finns i den nämnda databasen. ² I artikeln används begreppet žodžių darymas (inte žodžių daryba) när man behöver betona att ord också uppkommer på andra sätt än dem som omfattas av traditionell litauisk ordbildning (jfr engelska word-formation ’ordbildning’ och word creation ’ordskapande’ (Mattiello 2018: 4)). 94 Acta Linguistica Lithuanica LXXXIX Žodžių darymas su atskalomis lietuvių kalboje orsaker och metoder, strukturella särdrag samt perspektiv för forskning om detta tema (se Miliūnaitė 2014: 246–264; 2022: 306–310; Murmulaitytė 2018: 60–70; 2020: 41–45, 2021: 74–81, Aleksaitė 2021: 17–34 och den ytterligare litteratur som anges i dessa publikationer), med den breda kontexten av forskning om olika främmande språk i åtanke (se Gries 2004: 639–667; Lehrer 2007: 115–133; Bombi 2017: 280–281; Renner 2018: 2–12; Hamans 2021: 659–691 m.fl.). Kontamination är särskilt karakteristisk för engelskan och för andra europeiska språk som påverkas av den (ofta genom översättningar)³ (se Pharies 1987: 271–289; Renner 2015: 121–122; Cacchiani 2016: 305–313; Renner 2018: 2, 5–6), även för sådana språk där detta sätt att bilda nya ord inte var typiskt fram till slutet av 1900-talet och början av 2000-talet, däribland bulgariska, lettiska, spanska och serbiska (jfr Lalić–Krstin 2008: 237; Ločmele, Veisbergs 2011: 312; Stamenov 2015: 175; Balteiro 2017: 1–14; Tomić 2019: 248–249). Ju fler uppgifter om bruket av kontaminationsbildningar som samlas in, desto fler forskningsaspekter uppstår, vilket tydligt framgår av det ständigt ökande antalet publikationer av såväl utländska som litauiska författare. Det har iakttagits att kontaminationsbildningar, särskilt inom sådana områden av språkbruket som näringslivet (reklam, varumärken), medierna, politiken och skönlitteraturen (jfr Tomić 2019: 248–249; 2022: 19–22), ibland börjar bilda större eller mindre grupper av bildningar med gemensamma beståndsdelar. Med andra ord: även om det ofta hävdas att kontaminationsbildningar är unika resultat av ordbildning (eller översättning), gör deras ökande antal och spridningen av hela modeller att denna process kan betraktas på ett något annat sätt. Frågan – ”hur ska ord med nya internationella ordled (t.ex. -nomika, -geitas, -holikas, -holizmas, -mobilis, -matas, -exit m.fl. behandlas?” – har redan tagits upp i Daiva Murmulaitytės artikel (2018: 62, 66) och utvecklats något i Rita Miliūnaitės monografi (2022: 322–326). D. Murmulaitytė hävdar: ”en tendens att bilda nya ord genom att direkt foga dessa slutled till andra ord, i stället för att blanda dem med ursprungsord som redan innehåller dem, blir allt tydligare”, samtidigt som hon medger att ”det är nödvändigt att separat undersöka historien bakom varje ords uppkomst, dess semantik och bruk; vissa kommer att visa sig vara lån, andra översättningslån eller analogibildningar, ytterligare andra inhemska kontaminationsbildningar, medan ursprunget till åter andra aldrig kommer att kunna fastställas helt, eftersom de självständigt kan ha bildats i flera språk eller lånats från dem” (ibid., 66). ³ Engelsktalande har blivit så förtjusta i det kontaminerande sättet att bilda ord att de ibland till och med kallas blendaholics [< blend ”kontaminationsbildning” + (alco)holic ”som är beroende av något”] (Correa Saavedra 2016: 55). I vissa av de senaste källorna om engelska nybildningar (neologismer) utgör kontaminationsbildningar omkring 43 procent; under andra hälften av 1900-talet brukade de uppgå till omkring 5–10 procent (ibid.). Enligt uppgifter från ND i slutet av maj 2023 utgör litauiska kontaminationsbildningar omkring 5 procent av alla nybildningar (inklusive översättningslån) (236 av 4758), eller omkring 2,7 procent av alla nyord i ND (8860). Straipsniai / Articles 95 RITA MILIŪNAITĖ Vi står alltså inför ett sätt att bilda ord med hjälp av beståndsdelar från kontaminationsbildningar som ännu är föga utforskat i litauiskan, men som uppenbart sprider sig och väcker olika teoretiska frågor. För det första betraktades själva kontaminationsbildningarna, innan deras ström började uppträda, som språkets periferi (se Kabasinskaitė 1998; Urbutis 2009: 354–355) och fick inte mycket uppmärksamhet från forskarna. För det andra upplever forskarna en brist på litauiska språkdata för att kunna dra mer vägande slutsatser (Murmulaitytė 2021: 102), och, som det kommer att framgå, är frekvensen av kontaminationsbildningarnas användning en avgörande faktor för att de ska bli analoger vid bildningen av nya ord. För att benämna beståndsdelarna i kontaminationsbildningar (fragment av basord) i litauiskan skulle termen atskala kunna vara lovande (jfr engelska splinter⁴ ’flisa, skärva’, se Miliūnaitė 2022: 322–326). I artikeln behandlas tematiken kring avskalor mer ingående, med den utländska litteraturens kontext i åtanke. Samtidigt samlas varje år allt fler uppgifter om litauiskt språkbruk, eftersom den huvudsakliga källan till dessa, ND, ständigt kompletteras, och antalet kontaminationslån och -bildningar i den också ökar kontinuerligt. Syftet med artikeln är att undersöka strukturella särdrag hos kontaminationslån samt inhemska eller översatta bildningar som kommer in i litauiskan och att fastställa tendenserna i användningen av avskaler för att bilda nya ord i själva litauiskan. För att uppnå detta syfte ställs följande uppgifter: 1) att presentera en uppfattning om undersökningsobjektet – avskalor – och en översikt över utländsk forskning om temat; 2) att undersöka den (icke-)morfemiska strukturen hos de kontaminationslån och -bildningar som registrerats i ND och fastställa återkommande avskalor som en potential för att bilda nya ord i litauiskan; 3) att beskriva de semantiska särdragen hos återkommande avskalor och deras tendenser till morfemisering (att bli ordbildningselement). För att undersöka bildningar med avskalor tillämpas synkron ordbildningsanalys samt analys av morfemisk och icke-morfemisk struktur, semantisk analys av avskalor samt beskrivande och analytiska metoder. Artikeln består av en Inledning, två delar indelade i mindre avsnitt, samt Slutsatser och en Bilaga med de vanligaste morfemiserade avskalorna i litauiska nyord. I den första delen översiktas problematiken kring avskalor i utländska forskares arbeten: försök att definiera avskalor, fastställa orsakerna till deras uppkomst och deras förhållande till traditionella ordbildningsmetoder. I den andra delen beskrivs avskalor som har bildats på grundval av kontaminationslån samt översatta och inhemska bildningar som under det senaste decenniet har registrerats i litauiskt språkbruk och som används för att bilda nya ord i litauiskan. ⁴ Om termens uppkomst i engelskan 1961 för att beteckna språkliga enheter av specifik natur i kontaminationsprocessen och dess fortsatta utveckling, se Bauer 2005: 104–105; Jurado 2019: 8–9. 96 Acta Linguistica Lithuanica LXXXIX Žodžių darymas su atskalomis lietuvių kalboje 1. AVSKALORNAS PROBLEMATIK När man undersöker avskalornas problematik behöver man kort uppehålla sig vid vissa egenskaper som kännetecknar kontaminationsbildningar. De bidrar till att förklara hur och av vilka orsaker vissa avskalor, som språkliga element med icke-morfemisk status, med tiden kan morfemiseras. 1.1. Kontaminationsbildningar, deras unikhet och avgörbarhet Kontaminationsbildningar beskrivs vanligen som situationsbundna (ockasionella) bildningar, vilka vittnar om autentiska och unika akter av språkligt skapande. Denna egenskap utnyttjas också som ett stilistiskt uttrycksmedel för att väcka uppmärksamhet och skapa en effekt av ordlek, till exempel i skönlitterära verk, annonser, vid skapandet av varu- eller företagsnamn, i medie rubriker och liknande (Lehrer 2007: 115–116; 128–131; Renner 2015: 119–133; Grlj 2022: 102). Adressaterna erbjuds spelregler, och de upplever glädje och nöje i att kunna gissa kontaminationsbildningens kod, förvånas över oväntade ljudlikheter eller associationer som uppstår genom den fonetiska eller betydelsemässiga sammanfogningen av flera ord, och så vidare (om ordlekar med kontaminationsbildningar i italienskan, se Cacchiani 2016: 318–324). Till exempel: begemotina [< begemotas + motina] ‘flodhästens mor’; miaujiena [< miau + naujiena] ‘en handelsnyhet som rör katter och skötseln av dem’; Tiltanikas [< tiltas + „Titanikas“] ‘Alfonso Meškinis (Kleboniškiai)-bron som år 2023 välte, lutade och reste sig halvt upp i luften, påminnande om det sjunkande ”Titanic”.’ Kontaminationsbildningar uppstår också till följd av ett av den objektiva verkligheten dikterat behov av att benämna något, ofta unikt, hybridobjekt (en blandform), jfr: coliūgas [< cukinija + moliūgas] ‘en hybrid av zucchini och pumpa’; zebrasilas [< zebras + asilas] ‘en korsning mellan en zebra och en åsna’. Inom engelsk ordbildning råder olika synsätt på kontaminationsbildningar (Renner 2015: 121–122). För vissa är de en undertyp av sammansättningar (eller en förkortad variant av sammansättningar, se Lehrer 2007: 117), för andra en typ av kortformer (eng. clippings), medan ytterligare andra betraktar dem som ett mellanresultat av de två förstnämnda. Till exempel anses det engelska ordet modem ‘modem’, bildat av början av två ord [< modulator + demodulator], inte av alla som en kontaminationsbildning: det kan behandlas som en undertyp av akronymer (bokstavsförkortningar) – en sammansatt Straipsniai / Articles 97 RITA MILIŪNAITĖ förkortning och dylikt (jfr Grlj 2022: 88). När man jämför kontaminationsbildningar med sammansättningar påpekas att två eller flera självständiga ord används för att bilda ett ord i båda fallen, medan skillnaden är att kontaminationsbildningar är oregelbundna och endast delvis förutsägbara, eftersom deras form varje gång beror på egenskaperna hos de valda leden (Beliaeva 2019: 2–3). Därför passar de inte in i traditionella ord­bildningsregler och kan inte analyseras på morfemnivå (jfr Mattiello 2018: 5). Det vanligaste är dessutom att kontaminationsbildningar erkänns som en ganska obestämd kategori av bildningar, som överskrider den traditionella grammatikens gränser och hänförs till icke-grammatisk morfologi (eng. extra-grammatical morphology, se Mattiello 2013: 127–139; Beliaeva 2019: 3), till vilken även sådana ord­bildningssätt hör som förkortning av ord av olika slag och deras grupper, bildning av förkortningar (inklusive akronymer) och dylikt (se Urbutis 2009: 347–357). En sådan ganska fri uppfattning om kontaminationsbildningar beror inte enbart på att de uppkommer spontant. Överraskningseffekten orsakas ofta av en tillfällig likhet mellan två ords form eller av en partiell fonetisk (grafisk) överensstämmelse (jfr katuiruotė < katė + tatuiruotė ‘ett katts klös på en människa’). Det uppstår också svårigheter när man försöker ange de väsentliga skillnaderna mellan dessa bildningar och traditionell ordbildning, särskilt på grund av den flytande gränsen mellan de led som de består av (Murmulaitytė 2018: 61; Grlj 2022: 102; Tomić 2022: 15–17). Forskningen om kontaminationsbildningar i europeiska språk (däribland jämförande studier, exempelvis i engelska och franska, se Grlj 2022: 85–106) utvidgas i takt med att datamängden ökar och avslöjar allt fler särdrag hos denna typ av ord. Med olika kvantitativa och kvalitativa forskningsmetoder klarläggs fonetiska, grammatiska och semantiska regelbundenheter och tendenser i deras uppkomst samt ledens samspel (se Lehrer 2007: 117–121; Arndt-Lappe, Plag 2013: 357–563; Mattiello 2018: 9–10; Jurado 2019: 6–8; Grlj 2022: 88–89; Tomić 2022a: 412 och där angiven litteratur), och olika klassifikationer presenteras (se Lehrer 1996: 364–366; Renner 2015: 122–123; Cacchiani 2016: 313–318). Klassifikationen av kontaminationsbildningar kan exempelvis grundas på deras formella eller semantiska egenskaper och särskiljas utifrån relationerna mellan leden. Både i engelska och i vissa andra språk (tyska, serbiska) urskiljs fyra bildningssätt utifrån kontaminationsbildningarnas morfosemantiska transparens: heltäckande, kontur-, delvis och fragmentarisk (eng. complete, contour, semi-complete, fragment blending; se Tomić 2022: 14–37 och där angiven litteratur). Dessutom genomförs experiment med språkbrukare för att klarlägga vad som avgör identifieringen av kontaminationsbildningar och tolkningen av deras ursprung (Lehrer 2007: 126–128). De ursprungliga ord som bildar kontaminationsbildningarna blir allt fler i litauiskan, jfr: interjektion + substantiv (miaujiena < mjau + nyhet), förkortning + substantiv (fideranas, -ė < FIDI ‘Fysikernas dag – Vilnius årliga 98 Acta Linguistica Lithuanica LXXXIX Žodžių darymas su atskalomis lietuvių kalboje universitets fysiker’ högtid’ + veteranas), substantiv + verb (radarom < radaras + darom⁵) och annat. Snabb och representativ forskning om dessa företeelser hindras av objektiva orsaker, av vilka den viktigaste är bristen på korpusar och datorbaserade forskningsverktyg som återspeglar det allra senaste språkbruket. Dessutom tillkommer i litauiskan inflytandet från andra språk (intensiv inlåning och översättning), vilket försvårar fastställandet av orsakerna till och sätten för kontaminationsbildningarnas uppkomst samt kategoriseringen av dem utifrån detta. När kontaminationsföreteelser i litauiskan undersöks får man först och främst inte förbise sådana lånade nyord som i ursprungsspråken (särskilt engelskan, som litauiskan i stor omfattning tar emot ord från) har uppkommit genom kontamination. Exempelvis: gitalelė (eng. guitalele [< guitar ‘gitarr’ + ukulele ‘ukulele’]) ‘ett stränginstrument med egenskaper hos en gitarr och en ukulele’; mogilizacija (rys. могилизация [< могила ‘grav’ + мобилизация ‘mobilisering’]) ‘mobilisering (inkallelse av reservister till militärtjänst) som en rak väg till döden (graven)’; mokteilis (eng. mocktail [< mock ‘falsk’ + cocktail ‘cocktail’]) ‘alkoholfri cocktail (vanligen av fruktjuicer)’ och dylikt. För den som behärskar främmande språk är strukturen och betydelsen hos sådana lånade kontaminationer vanligtvis lätta att ana även utan ett bredare sammanhang. Kontaminationsbildningar skapas också i själva litauiskan av inhemska ord eller etablerade lån, exempelvis: varškepas [< varškė + apkepas] ‘kvargkaka’; atostogenas [< atostogos + genas] ‘en i generna kodad semesterlängtan’ och annat. Kontaminationsbildningar uppkommer i litauiskan också genom översättning från andra språk⁶ – genom att kontaminationsformen hos ordet⁷ återges, exempelvis: biurslas (jfr eng. burness [< bureaucracy ‘byråkrati’ + business ‘affärer’]) ‘en affärsverksamhet som skapas av byråkrater eller politiker för att tillgodose deras intressen’; labraliūtas (jfr eng. labralion [< labrador ‘labrador’ + lion ‘lejon’]) ‘en hund av labradorras, klippt så att den liknar ett lejon’ och annat. ⁵ I Litauen är den årliga miljöstädningskampanjen ”Darom” välkänd. ⁶Om en kontaminationsbildning är en översättning kan fastställas endast om man känner till den ursprungliga källan (originaltexten) eller åtminstone en kontext som återspeglar icke-litauiska realia; därför är avgränsningen av denna typ av kontaminationsbildningar ganska godtycklig. ⁷Det bör noteras att man vid översättning till litauiska av kontaminationsbildningar från andra språk inte nödvändigtvis följer en ordagrann översättning: även andra översättningsstrategier kan tillämpas. Således bevaras inte heller splinters alltid. Vid översättning blir vissa av dem självständiga ord eller led i sammansättningar, och därmed äger sekundära ordbildningsprocesser rum (se Miliūnaitė 2014: 258). Straipsniai / Articles 99 RITA MILIŪNAITĖ I takt med att datamängden ökar finns det också grund för att tala om kontaminationsbildningarnas regelbundenhet och produktiva ordbildningsmodeller (jfr Beliaeva 2019: 17; Tomić 2022a: 412). Till exempel har kontaminationsbildningen workcation (och varianten workation⁸ ‘en period då arbete kombineras med semester och utflykter utanför arbetsplatsen’) bildats i engelskan av orden work ‘arbete’ och vacation ‘semester’. En del av den nya bildningen – cation – har med tiden generaliserats som ett ordbildningsmedel för benämningar på olika slags semestrar och blir således ett slags affix (jfr spacation ‘semester på spa-anläggningar, spa-semester’; staycation ‘semester hemma eller i närheten, i det egna landet’, MD). När kontaminationsbildningar sprids och används allt oftare blir de förutsägbara: forskare lägger märke till olika fonetiska och semantiska regelbundenheter i hur fragment av flera ord fogas samman (Arndt–Lappe, Plag 2013: 540–543; Mattiello 2013: 135–137; Renner 2015: 119–132). De flesta bildas, inte bara i engelskan, av två ord, vanligen genom att början tas från det första och slutet från det andra. Det finns också andra variationer, bland annat bildning genom overlap, inskjutning av ett ordfragment i ett annat helt ord, sammansmältning av tre ord (jfr engelskans japornimation < Japan + porn + animation, exempel från Mattiello 2013: 307) eller fler ord, eller att fragment av flera ord blandas på andra otraditionella sätt (jfr Lehrer 1996: 364; Beliaeva 2019: 2, 17). I engelskan har man iakttagit regelbundenheten att en kontaminationsbildning vad gäller stavelseantal vanligtvis sammanfaller med antalet stavelser i det längre basordet eller är en stavelse längre, och att betoningen i den längre leden oftast bevaras (Arndt–Lappe, Plag 2013: 558–559; Beliaeva 2019: 7–8). Detta anses huvudsakligen hänga samman med problemet att nya bildningar ska vara igenkännliga (Gries 2012: 159–160). 1.2. Splinters: begrepp och egenskaper Ett av de viktigaste formella kännetecknen för kontaminationsbildningar är att flera ord fogas samman till ett enda utan hänsyn till gränserna mellan morfemen som bygger upp grundorden (Beliaeva 2019: 8–9). I litauiskan kan dock någon led sammanfalla med det ursprungliga ordets stam⁹. Dessa ordfragment, som används för att bilda nya ord och således även kontaminationsbildningar, kallas splinters (jfr Šteckauer 2000: 108; Mattiello 2018: 5). De används inte ensamma som självständiga ord (Lehrer 2007: 116). ⁸ Om översättningslånet för denna kontaminationsbildning, darbostogos, se artikelns andra del. ⁹ En av de aspekter av kontaminationsbildningar i litauiskan som ännu är föga undersökta (se Murmul aitytė 2018: 67; 2021: 98–102) är just deras ledstruktur och skillnaden gentemot sammansättningar eller teleskopord (jfr äldre översättningslån som profsąjunga, santechnikas och liknande). 100 Acta Linguistica Lithuanica LXXXIX Žodžių darymas su atskalomis lietuvių kalboje Splintarnas form är nära förbunden med semantiken: vanligtvis är splintarna så långa att deras ursprung kan kännas igen (det ursprungliga ord som detta element har avskilts från), till exempel: soeikoninė [< sveik[as] + [lig]onin ė] ’ett annat namn på ett sjukhus – när det är viktigare att framhäva tillfrisknande och hälsa’; Vilnecija [< Viln[ius] + [Ve]necija] ’Vilnius, som efter att gatorna översvämmats av ett sommarregn blev likt Venedig’ med flera. Således uppfattar språkbrukarna splintarnas betydelse endast genom att relatera dem till de ursprungliga orden. En egenskap hos en av de beståndsdelar som bildar kontaminationer har fångat forskarnas uppmärksamhet, särskilt under de senaste decennierna: vissa beståndsdelar kan inte längre förbindas med det ursprungliga ordet och kan återanvändas för att bilda nya ord (Beliaeva 2019: 9)10. Splintar kan fogas till början av de ord som bildas (eng. cyber–) eller till slutet (eng. –tainment) (se Correia Saavedra 2016: 57; Tomić 2019: 251–252), även om man under en tid, sannolikt på grund av brist på data, antog att reinterpret erade splintar vid bildandet av nya ord endast tenderade att hamna i slutet av ordet. I engelskan (och därifrån i andra språk) finns en tendens att morfemiserade splintar till och med reduceras till ett enda ljud (en enda bokstav), jfr e– (eng. email ’elektronisk post’, esports ’elektronisk sport, esport’), som visar en koppling till den elektroniska miljön; k– (kpop ’den populära sydkoreanska kulturen’, kdrama ’en dramatisk sydkoreansk tv-serie’), som visar en koppling till sydkoreansk kultur; s– (smarketing [< sales ’försäljning’ + marketing ’marknadsföring’], lit. lånord smarketingas), som visar en koppling till försäljning, med flera. Således kan beståndsdelarna i kontaminationer som ofta används i olika språk generaliseras (reinterpret eras) som icke-morfemiska orddelar, vilka kan fylla funktionen av ett ordbildningsmedel och skapa en analogibas för nya avledningar (se Jurado 2019: 1; Tomić 2019: 249–250; Rio–Torto, Sandrini 2022: 115). Sådana splintar kallas ibland också fria affix (eng. libfix < liberated + affix, se Hamans 2021: 663–665), fria morfem (se Miliūnaitė 2022: 322–326). Vid teoretisk definition av splintar som används för att bilda nya ord försöker man skilja dem från liknande element i traditionell ordbildning: affix (prefix och suffix), brett förstådda affixoid (prefixoid och suffixoid, se Keinys 1999: 74, 111, 114; om variationen i förståelsen av affixoid se Rutkienė 2019: 141–146) och rotmorfem (Lehrer 1996: 361–362; Mattiello 2018: 5–8). Splintar, som icke-morfemiska orddelar, betraktas som mellanliggande element mellan affix och rötter (Callies 2016: 11). Affix har en generaliserad (grammatikaliserad) 10 Ibland kallas endast de beståndsdelar i kontaminationer som redan har separerats på detta sätt för splintar (se Bauer et al. 2013: 19). Straipsniai / Articles 101 RITA MILIŪNAITĖ betydelsen, medan splinters endast återger en del av det ursprungliga ordets semantiska innehåll (Bauer m.fl. 2013: 19). Splinters skiljer sig från affixoid (se Ralli 2020: 220–222; Miliūnaitė 2022: 313–322), inklusive neoklassiska element (se Inčuraitė–Noreikienė 2015: 247–249), genom att affixoid är konstanta förkortningar av början eller slutet av ett ord som bevarar den semantiska förbindelsen med rötterna (jfr eng. eco- ’eko-’ ← ecology ’ekologi’) och regelbundet används för att bilda nya ord (jfr Mattiello 2018: 7). Många utländska författare framhåller emellertid, när de talar om splinters, att deras status är instabil och att de i större eller mindre utsträckning tenderar att morfemiseras (Lehrer 1996: 361–362; 2007: 121; Jurado 2019: 9–11) – det vill säga att bli morfem, när splinters förlorar den direkta förbindelsen med den ursprungliga kontaminationsbildningen och börjar användas regelbundet för att bilda nya ord. Därför tolkas samma beståndsdelar i kontaminationsbildningar olika i olika källor (och vid olika tidpunkter)¹¹. Det kan vara svårt att fastställa gränsen mellan en kontaminationsbildning som uppkommit genom analogi och en avledning med en morfemiserad splinter (Bauer m.fl. 2013: 459). Endast genom att kronologiskt följa själva processen kan man hävda att man i det inledande skedet av splinterns avskiljande från kontaminationsbildningen, när analogin verkar, fortfarande kan urskilja kontaminationen av en andra eller tredje bildning med samma splinter, men när sådana bildningar blir fler är det redan fråga om bildningar av en annan typ (avledningar eller sammansättningar) med morfemiserade splinters (jfr Callies 2016: 6; Mattiello 2018: 7, 17; se även Jurado 2019: 9 och de olika synsätt som diskuteras där). Detta gäller emellertid inte alla splinters (Jurado 2019: 8). När man söker svar på frågan varför endast vissa splinters är produktiva och benägna att morfemiseras anges två nödvändiga villkor för processen: hur frekvent kontaminationsbildningarna används (vilket i sin tur beror på olika icke-språkliga faktorer) och semantisk transparens (Lehrer 2007: 115; Mattiello 2018: 15; Tomić 2019: 251). Om en splinter är produktiv tenderar man i högre grad att behandla nya bildningar med den som ett resultat av splinterns morfemisering. Ibland anges att det bör finnas minst tre eller till och med fem sådana nya bildningar (Tomić 2019: 251–252). Den semantiska aspekten hos splinters är särskilt viktig för kontaminationsbildningarnas funktionalitet, eftersom språkbrukaren endast genom att uppfatta sambandet mellan de splinters som utgör en kontaminationsbildning och de ursprungliga orden kan förstå själva kontaminationsbildningens betydelse och genom splinternas semantiska samband uppfatta nybildningens stilistiska konnotationer, ordlekar och andra kommunikativa intentioner hos dess upphovsman (Tomić 2022: 14–37). När språkbrukare alltså ofta möter konkreta kontaminationsbildningar analyserar de, om än omedvetet, deras struktur och vissa beståndsdelar ¹¹ Till exempel betraktas den nämnda beståndsdelen e i engelskan i vissa källor som en splinter, i andra som ett affixoid eller prefix; beståndsdelen -gate (lit. -geitas), som visar en koppling till någon samhälleligt betydelsefull skandal, betraktas som ett suffixoid eller suffix och så vidare (se Lehrer 2007: 123–124). 102 Acta Linguistica Lithuanica LXXXIX Žodžių darymas su atskalomis lietuvių kalboje tolkar dem som betydelsebärare och använder dem därefter för att skapa nya ord. Till exempel bildades i engelskan, efter ordet alcoholic (’alkoholist – en person som är beroende av alkohol’), kontaminationsbildningen workaholic (lit. översättning darboholikas, –ė), och senare uppkom fler liknande bildningar: chocoholic (lit. översättning šokoholikas, –ė ’en person som är beroende av choklad’), sugarholic ’en person som är beroende av socker’) och andra. Så bildades splintern –(a)holic, som med tiden fick en mer generell betydelse, ’en person som har något slags beroende’, klart frikopplad från betydelsen hos det ursprungliga ordet alcoholic. Med denna semantiskt omtolkade splinter, som fått en specifik och mer generaliserad betydelse än i det ursprungliga ordet (och alltså gått in i morfemiseringsprocessen), bildas nya ord som inte alls har samband med alkoholberoende. I allmänhet har man till exempel observerat att betydelserna hos splinters som blir semantiskt autonoma ofta metaforiseras i serbiskan (Tomić 2019: 262). Det semantiska oberoendet hos vissa splinters illustreras väl också av det engelska exemplet – bildningen meatitarian (lit. mėsavalgis, –ė ’en person vars kost huvudsakligen består av kött’), där splintern –(i)tarian, som en gång avskildes från ordet vegetarian (lit. vegetarian, –ė ’en person som följer principen att inte äta kött’), fick en generaliserad betydelse och används för att bilda benämningar på personer efter vilken typ av mat de äter (Lehrer 2007: 126). Med andra ord är ”mėsataras” inte en typ av vegetaro. Ytterligare ett stadium i splinternas utveckling är deras degrammatikalisering, det vill säga att de blir självständiga leksem. Ett typiskt exempel är eng. hamburger [< Hamburg] ’hamburgare (köttsmörgås, bröd med kött)’, omtolkat som ham ’skinka’ + –burger, varefter fler liknande namn på snacks började bildas med denna semantiskt från hamburger frikopplade splinter (cheeseburger ’cheeseburgare (ostsmörgås, bröd med ost)’, fishburger ’fishburger (fisksmörgås, bröd med fisk)’ och andra. Med tiden blev splintern –burger det självständiga ordet burger (Lehrer 2007: 125; Bauer m.fl. 2013: 528; Correia Saavedra 2016: 56; Mattiello 2018: 7) ’burgare (smörgås)’. Ord med splinters kan alltså tolkas på flera sätt, särskilt med hänsyn till användningsfrekvensen och splinternas olika morfemiseringsstadier (se Lehrer 2007: 120; Bauer m.fl. 2013: 528; Jurado 2019: 1): 1) de betraktas som nya kontaminationsbildningar som analogiskt bygger på den ursprungliga bildningen (alcoholic → workaholic); 2) de betraktas som avledningar eller bildningar som skapats med ett nybildat morfemelement, alltså en splinter, som fått en självständig betydelse (till exempel –(a)holic → chocoholic). I kontaminationsprocessen samverkar varje gång två ord, och på ett eller annat sätt förkortas vanligtvis deras början eller slut. I det andra fallet deltar det ursprungliga ordet inte i det nya ordets bildningsprocess: den redan bildade splintern Straipsniai / Articles 103 RITA MILIŪNAITĖ läggs till hela eller förkortade stammen av ett annat ord (jfr även lit. rūbaholikas, –ė [< rūbas + holikas, –ė] ’den som inte kan motstå lusten att rota i second hand-butiker’). 2. ANVÄNDNING AV AVSKALNINGAR FÖR ATT BILDA NYA ORD I LITAUISKA Avskalningar som har kommit in med lånorden och som ofta återkommer i strukturen hos mer än ett nyord (inklusive hybrider) identifieras i litauisk neologi oftast med internationella (nyklassiska) beståndsdelar och förs upp på listor över sådana beståndsdelar, vilket innebär att de redan registreras som morfemiserade (se Aleksaitė 2022). Som nämndes i artikelns inledning kallar D. Murmulaitytė ord med beståndsdelarna -nomika, -greitas, -holikas, –ė, -holizmas, –mobilis, –matas, –busas, –exit m.fl., vilka har uppstått ur kontaminanter, för nya internationella beståndsdelar och framhåller dem som en separat aspekt av kontaminationsforskningen (Murmulaitytė 2018: 62, 66; 2021: 81, 131). Ord som innehåller sådana avskalningar (lånord eller översättningslån samt inhemska bildningar) hänförs också till gruppen kontaminationsbildningar (jfr Murmulaitytė 2021: 103). Det finns inte mycket data om morfemiserade avskalningar som bildas i själva litauiskan, och än mindre forskning (se Miliūnaitė 2022: 324–325). 2.1. Undersökningsmaterial Kontaminationsbildningar, som unika språkfenomen, är inte lätta att upptäcka och kräver ständig observation av språkbruket. Vanligtvis samlar utländska forskare för liknande undersökningar in data från olika källor – tidigare publicerade vetenskapliga publikationer, medier, reklam, olika nyordslistor och liknande – men även dessa är begränsade. Omfattningen av kontaminationsbildningar som undersöks ur olika aspekter brukar vara 100–600 ord (jfr Jurado 2019: 14; Grlj 2022: 88; Tomić 2022a: 413). I litauiskan finns fördelen med en ständigt uppdaterad samling av nyord – Litauiska språkets nyordsdatabas (ND). När man har en lista över kontaminationslånord och -bildningar är det enklare att undersöka morfemiserade avskalningar, och när de har fastställts kan man dessutom söka efter dem i olika andra datasamlingar (korpusar). I ND:s uppslagsordsregister hade 8860 nyord registrerats i slutet av maj 202312; av dessa hade 204, efter bildningssätt, beteckningen ’kontaminationslånord’, 12 Det bör noteras att ND bland nyorden även räknar lånord, nya ords betydelser och olika förkortningar. 104 Acta Linguistica Lithuanica LXXXIX Žodžių darymas su atskalomis lietuvių kalboje 236 beteckningen ’kontaminationsbildning’ (inklusive översättningslån), och ytterligare 32 beteckningen ’(möjlig) kontaminationsbildning’ (de sistnämnda behandlas inte i artikeln på grund av den multipla tolkning av bildningarna som är möjlig i detta fall, jfr Murmulaitytė 2021: 97). Kontamination är alltså förknippad med omkring 4,9 procent av denna databas nyord (kontaminationslånord och -bildningar)¹³, och det är denna datasamling som ligger till grund för försöket att fastställa morfemiserade avskalningar som används för att bilda nya ord i litauiskan. En sådan klassificering är visserligen något godtycklig, eftersom det inte alltid är klart om det rör sig om ett kontaminationslånord eller ett översatt eller i litauiskan bildat ord, särskilt när de ursprungliga orden är lånord. Substantivet kavaholikas, -ė kan exempelvis ha bildats i litauiskan eller översatts från andra språk (jfr eng. coffeeholic). Kontexten kring substantivet dramedija [< drama + komedija (eng. dramedy ← drama + comedy)] visar att det är ett lånord¹⁴. Nyordet kurjeristas, -ė [< kurjeris + karjeristas] ’kurir som strävar efter att göra karriär’ används i en text där även ordets skapare i litauiskan anges, även om det annars också kunde vara ett lånord. Dessutom är det inte alltid möjligt att exakt fastställa om ett ord är en kontaminationsbildning eller har bildats på andra sätt. Exempelvis skulle nybildningen eurāsamtis utan kontext kunna förstås som en sammansättning av substantiven euras och samtis (’skopa för att ösa euro’), men kontexten visar något annat: Det har antagligen ännu ingen hört talas om, men Litauens armé köpte köksredskap flera eller rentav ett dussin gånger dyrare: skedar, knivar, slevar samt en av de berömda gyllene slevarna, eller durkslevarna, eller euroslevarna, om man så får säga, som kostade armén 258 euro. (delfi.lt/video, 2016–09–11). Det är sannolikt att eurāsamtis bildades genom kontamination genom att orden euras och kiaurasamtis slogs samman. Ett annat exempel. Nybildningen driskuomenė kan ha bildats av substantivet driskus med suffixet –uomenė, men den skapades i samband med kriget i Ukraina med den ryska armén, som kallas driskiai, i åtanke, och kan därför också betraktas som en kontaminationsbildning av substantiven driskus + kariuomenė. Därför markeras driskuomenė i ND som en möjlig kontaminationsbildning. När data beskrivs i ND söker man alltså bekräftelse i ordböcker och databaser på andra språk och analyserar användningskontexten. Artikelns ¹³ Kontaminationslånord och -bildningar i ND ökar jämnt, om än obetydligt; deras inbördes förhållande är under olika år nästan detsamma och förändras inte mycket (se Murmulaitytė 2021: 98, 107 för kvantitativa uppgifter för 2014–2021). ¹⁴ I offentligt litauiskt språkbruk dramedija beläggs senast i texter från 2005, där utländska realiteter behandlas (Tillsammans med Bahman Ghobadis verk får litauiska tittare bekanta sig med Woody Allens dramedija ”Melinda och Melinda” [...]. bernardinai.lt, 2005). Straipsniai / Articles 105 RITA MILIŪNAITĖ För forskningsobjektet – bildandet av morfemiserade avkortningar i litauiskan – är de kontaminerade bildningarnas ursprung ganska viktigt för att förstå vad som driver denna process och hur den går till. Man bör dock ha i åtanke att forskningsresultaten inte kan vara särskilt exakta på grund av möjliga olika tolkningar och också eftersom informationen om nyorden ständigt förändras (när fler uppgifter tillkommer kan tolkningen av ursprung och betydelse ändras). Av alla 440 nyord som har samband med kontamination är 264 (60 procent) enstaka, det vill säga ND dokumenterar inte att de avkortningar de innehåller skulle återkomma i litauiskt språkbruk, jfr: gustnadas (eng. gustnado [< gust front tornado; gust ‘vindstöt’] ‘en ytlig luftvirvel orsakad av åskmoln’; meškelionė [< meška + kelionė] ‘en björnfamiljs resa’. Av dessa är något mindre än hälften (118) kontaminerade lån, medan de övriga (146) är kalker eller kontaminerade bildningar som skapats i litauiskan. 40 procent (176) av de i ND dokumenterade nyorden med samband med kontamination har återkommande avkortningar (varav 84 är kontaminerade lån och 72 kalker eller bildningar). Det är dessa som utgör det egentliga forskningsobjektet för avkortningarnas morfemisering. I artikelns bilaga ges information om nyord som dokumenterats i ND och som har bildats eller översatts i litauiskan samt innehåller avkortningar som återkommer två eller fler gånger. 2.2. ”Isärbrytning” av lånade kontaminerade bildningar till avkortningar Ord som har kommit in i litauiskan som lån och som endast i ursprungsspråken är kontaminerade bildningar15 betraktas ur litauisk synvinkel som odelbara och morfologiskt odelbara, till exempel: flurona (eng. flurona [< flu ‘influensa’ + corona ‘corona(virus)’]) ‘en kombination av influensa och covid-19 orsakad av coronavirus’; podkastas (podkestas) (eng. podcast [< iPod ‘iPod’ (en bärbar musikspelare som utvecklades av företaget ”Apple” 2001) + broadcast ‘sändning’]) ‘poddsändning – ett ljud- eller bildprogram på internet (som kan prenumereras på och laddas ner)’. 2.2.1. Genomskinliga kontaminerade lån. Kontaminerade bildningar konstrueras så att mottagaren i ursprungsspråket kan avkoda dem – ”bryta isär” dem, 15 Det måste medges att förmågan att ”bryta isär” kontaminerade lån är ganska subjektiv. Till exempel känner engelskspråkiga användare inte alltid igen de kontaminerade bildningarna quasar [< quasi + stellar] (Lehrer 1996: 363), pulsar [< pulsating + star] och så vidare. 106 Acta Linguistica Lithuanica LXXXIX Žodžių darymas su atskalomis lietuvių kalboje att känna igen flera självständiga ord som har smälts samman till ett enda ord och på så sätt förstå deras betydelse. När de lånas in i andra språk kan de också avkodas. Därför får denna grupp av lånord inte förbises heller i litauiskan, eftersom åtminstone en del av de lånord som hör till den just främjar kontaminationsfenomenet i litauiskan. Orsaken är att åtminstone en del av språkbrukarna (särskilt de som behärskar andra språk) ofta uppfattar sådana lånord som genomskinliga och dechiffrerar de ursprungliga orden i källspråket, desto mer som vissa av dem också används i litauiskan som lånord. Några exempel på sådana kontaminationslånord: banksteris (eng. bankster [< banker + gangster]) ’en ohederlig bankir som bedriver kriminell bankverksamhet’; rašizmas (rys. рашизм, eng. rashism [< Раша ’det engelska namnet på Ryssland enligt uttalet’ + фашизм ’fascism’]) ’ideologin och praktiken hos den kriminella ryska regimen i början av 2000-talet’; sekstingas (eng. sexting [< sex ’sex’ + texting ’skrivande av meddelanden, meddelandeskrivande’]) ’utbyte av erotiska bilder (ofta egna fotografier) i elektronisk miljö, vanligtvis genom att skicka textmeddelanden eller e-post’; tviteratūra (eng. twitterature [< Twitter ’Twitter’ + literature ’litteratur’]) ’en kort (vanligen högst 140 tecken) litterär text som skapats på det sociala nätverket Twitter eller anpassats för det’. 2.2.2. Kontaminationslånord med återkommande avkortningar. Vissa kontaminationslånord innehåller sådana återkommande avkortningar för vilka det enligt uppgifterna i ND ännu inte har bildats några kontaminationsbildningar i litauiskan16. Till exempel: -gingsai [< legingsai ’leggings – åtsittande byxor’]: džēgingsai, meggingsai, tregingsai; -(o)reksija [< anorekcija ’ätstörning’]: alkoreksija, ortoreksija, streso­reksija, tanoreksija; -taras, -ė [< vegetaras, -ė ’en person som inte äter föda av animaliskt ursprung’]: fleksitaras, -ė, pesketaras, -ė; -tyvistas, -ė [< aktyvistas, -ė ’en aktivismförespråkare som strävar efter politiska eller sociala mål’]: haktyvistas, -ė, kliktyvistas, -ė, slaktyvistas, -ė; -teinmentas [< enterteinmentas ’underhållning, förströelse’]: infoteinmentas, polıteinmentas; -tleris [< Hitleris]: kitleris, putleris; -tronika [< elektronika]: animatronika, infotronika, mechatronika, spintronika och andra. Om åtminstone en beståndsdel i kontaminationslånorden, det vill säga en avkortning, återkommer i flera lånord, skapar detta för språkbrukarna förutsättningar att urskilja en sådan beståndsdel 16 Sådana avkortningar har inte tagits med i bilagans tabell. Straipsniai / Articles 107 RITA MILIŪNAITĖ som ett medel för att bilda nya ord. Eftersom detta är en ständigt pågående process kan vi se både ansatser till morfemisering av splinters och utvecklade ordfamiljer med samma splinter. Exempelvis har ND registrerat ett enda avledningsord i litauiskan med vissa splinters från kontaminationslån: -ganas, –ė [< veganас, –ė ’en person som strikt begränsar sin kost till enbart växtbaserad mat’]: friganas, –ė; lit. veryganas, –ė ’en nykterist som aktivt stöder hälsoministern Aurelijus Verygas politik för skärpt alkoholkontroll’; -kinis [< bikinis]: burkinis, feiskinis, mankinis, monokinis, tankinis; lit. trikinis (’en tredelad baddräkt, inklusive en ansiktsmask som bärs under pandemin’); -nezas [< majonezas]: veganеzas; lit. batonezas ’en brödskiva med majonnäs’; i detta fall har splinterns betydelse inte bevarats helt: det nyord som bildats med den i litauiskan betecknar inte en typ av majonnäs, utan ett mellanmål med majonnäs); -zotas [< rizotas, ital. risotto]: orzotas; lit. grizotas ’boveterisotto (bovete i stället för ris)’. När kontaminationslånen ”monteras isär” överförs den semantiska generaliseringen av deras splinters också till litauiskan, till exempel: dyzelgeitas (eng. dieselgate [< diesel ’diesel’ + –gate ’–geitas’ < Watergate]) ’skandalen om förfalskning av uppgifter om utsläpp från Volkswagens dieselfordon’; Orlengeitas (eng. Orlengate [< pol. ”Orlen” (ett polskt energiföretag – ett oljeraffinaderikonglomerat som driver ett nätverk av bensinstationer i Europa) + eng. -gate ’-geitas’] ’skandalen kring Polens största oljebolag ”PKN Orlen”, som pågick 2002–2004 och gällde möjliga förbindelser med Ryssland’; picageitas (eng. pizzagate [< ital. pizza ’pizza’ + –gate ’–geitas’] ’en skandal som uppstod under valkampanjen 2016 kring en amerikansk pizzeria, indirekt förknippad med valkampanjchefen för en av kandidaterna – Hilary Clinton’. När man hade förstått att segmentet -geitas betyder en storskalig, oftast politisk skandal, började nya ord bildas med det i litauiskan för att benämna olika skandalösa händelser i Litauen: Grigeogeitas ’skandalen kring företaget ”Grigeo Klaipėda”, som i stor omfattning förorenade Kuriska sjön’; kalafiorgeitas ’skandalen som människor i Litauen orsakade genom de kraftigt höjda priserna’; koldūngeitas ’skandalen som uppstod i Litauen på grund av bakterieförorenade dumplingar och att Statens livsmedels- och veterinärmyndighet kan ha dolt detta faktum, samt på grund av en riksdagsledamot med anknytning till detta’ med flera. De vanligaste splinters (i fallande ordning) som har identifierats i kontaminationslån och som har minst två avledningsord (eller översättningslån) i litauiskan är följande: –(m)obilis, –nomika, –geitas, –matas, –(a)holikas, –ė, –demija, –busas (se Bilagan). 108 Acta Linguistica Lithuanica LXXXIX Žodžių darymas su atskalomis lietuvių kalboje De exempel på avklipp som hittills har presenterats i artikeln är avklipp från ordslut. Deras funktioner liknar suffixoidernas. I ND finns betydligt färre avklipp från ord början; de har alla kommit in med lånord och liknar prefixoider, jfr: e– [< elektroninis, –e]: emeilas, esportas17 robo– [< robotas]: robofilija, robotaksi, robotankas; liet. robotītė, robošuo. šoko– [< šokoladas]: šokocino, šokoholikas, –ė. I den utländska vetenskapliga litteraturen undersöks framför allt engelska kontaminationsbildningar, som nästan inte lånar från andra språk; därför är aspekten av hybridbildningar inte aktuell där. Det finns ännu inte många undersökningar av andra språk ur denna aspekt, men datamängden ökar, och deras viktigaste kännetecken är att den lånade leden oftast kommer från engelskan (jfr polska – Konieczna 2012: 51–56; spanska – Balteiro 2017: 1–14; serbiska – Tomić 2022a: 409–428). De diskuterade fallen visar att nästen av kontaminationslån med återkommande avklipp, även om långt ifrån alla sådana lån har dem, är potentiella ”leverantörer” av avklipp till litauiskan och utgör grunden för att avklipp ska kunna bildas i litauiskan. De blir morfemiserade och semantiskt avgränsade samt främjar regelbundna modeller för nyordsbildning. En grundläggande förutsättning för denna process är att kontaminationslånens struktur måste kunna uppfattas, så att de kan ”sönderdelas” till avklipp och dessa användas för att bilda nya ord. 2.3. Morfemisering av avklipp på grundval av litauiska ord Det går inte att hävda att morfemisering av avklipp helt saknades i litauiskan före 2000-talet. Det rör sig dock endast om enstaka fall, som exempelvis skulle kunna upptäckas genom att undersöka nyorden i korpusar med litauiska skönlitterära texter eller publicistiska texter från 1900-talet. Ett exempel kan vara det lexikaliserade avklippet niolika, avskilt från räkneorden 17–19 och generaliserat med betydelsen ’ett ungefärligt antal som ryms inom detta intervall’. Det används både som led i avledningar (jfr niolikmetis, –ė, niolikinis, –ė ’tonåring, ungdom under tjugo år’) och som självständigt lexem18. 17 I litauiskt standardspråk betraktas sådana bildningar som icke-standardmässiga och/eller ersätts med motsvarigheter bestående av flera ord (elektroninis paštas), eller skrivs enligt stavningsreglerna: e. sportas, el. sportas och så vidare. 18 Jfr: Det är nyfikenhet på vilken känsla det är att stå bredvid en person inte nitton år, utan till exempel ett halvt sekel. (instagram.com, 2029–10–07); Barnens värld är en plats där ”nittonåringarna” och tjugoåriga män inte har något bättre att göra än att supa och berätta hur mycket de drack föregående natt [...]. (15min.lt, 2008–10–11) Straipsniai / Articles 109 RITA MILIŪNAITĖ Även om antalet kontaminationsbildningar som har bildats på basis av litauiska ord stadigt ökar, är de flesta enstaka fall utan återkommande splinters, till exempel: geldija [< gelda + eldija] ’ett skämtsamt namn på ett utslitet ryskt fartyg’; kiauradiatorius [< kiauras + radiatorius] ’en radiator som har gått sönder’; picelinas [< pica + cepelinas] ’en pizza som serveras med en halverad cepelinai ovanpå’. Jämfört med de splinters som har bildats på basis av de behandlade kontaminationslånen finns det hittills endast ett fåtal element som i själva litauiskan har avskilts från inhemska ord eller etablerade lån. Som framväxande och lovande litauiska splinters kan man betrakta splinterna –stogos [< atostogos] och –(l)ėdos [< Kalėdos]. Splintern –stogos uppstod vid översättning av engelska kontaminationsbildningar, och hittills har fyra nyord registrerats med den: darbostogos, ornitosstogos, spatosstogos, sportostogos (vid korrekturläsningen av artikeln även vasarostogos). Med splintern –(l)ėdos har två nybildningar registrerats: Klaikėdos och Oktalėdos, så den kan ännu inte betraktas som morfemiserad, men även om den bestäms av brukets säsongsvariationer är den lätt att känna igen och kan därför i framtiden bli grund för nya bildningar. ND registrerar i samma text fyra kontaminationsbildningar – hybrida namn på tänkta månader vasguzė, vaslandis, vasovas, vasželis med initialsplintern vas– [< vasaris], och de betecknar namn på månader med egenskaper som kännetecknar februari. De är situationsbundna, engångsbildningar och bör inte generera nya ord, varför denna splinter inte bör fortsätta att morfemiseras. Tolkningen av nyordselementen –saka och –ėdra¹⁹ är problematisk. Med elementet –saka, som omfattar morfemet –sak– med ändelsen –a och bildas i sammansättningar av substantivet och verbet sekti (jfr tautosaka), registrerar ND tre bildningar: eurosaka, okupantsaka och vatosaka. Semantiskt har de inte lösgjort sig från det ursprungliga ordet tautosaka och har bildats efter dess analogi, men om sådana bildningar blir fler kan –saka resemantiseras – bli en splinter med en mer allmän betydelse och ironisk prägel: ’en berättande genre om sådant som inte har hänt, förknippad med det som betecknas av ordet som motsvarar den första leden’. Det är dock svårt att betrakta detta element som en egentlig splinter på grund av dess morfemiska ursprung. Med elementet –ėdra registrerar ND sju bildningar: batonedra, čiulpėdra, knygėdra, ledėdra, musėdra, rusėdra, trešnėdra. När endast en bildning, trešnėdra, hade registrerats tolkade D. Murmulaitytė (Murmulaitytė 2021: 91–92) den som en analogibildning (inte en kontaminationsbildning): Troligen har den författarbildade bildningen trešnėdra ’en körsbärsätare’ bildats efter analogi med žmogėdros. (jfr trešnės + ėsti (ėda, ėdė) + –ra), kontamination (trešnės + žmogėdra) i detta fall ¹⁹ Detta element har inte tagits med i bilagan, eftersom de nyord som innehåller det i ND har klassificerats som möjliga kontaminationsbildningar. 110 Acta Linguistica Lithuanica LXXXIX Žodžių darymas su atskalomis lietuvių kalboje möjligen mindre sannolik. Möjligheten till substantiv- och adjektivbildning (: trešnės + ėdrus, -i) avfärdades på grund av denna fogningstypens sällsynthet [...]. Ökningen av bildningar med –ėdra visar en typisk avskiljningsbildning, där den direkta semantiska relationen till ursprungsordet žmogėdra bryts och denna del genom semantisk generalisering får den vidare betydelsen ‘någon som är glupsk på det som anges av ordet som motsvarar den första leden’. Efter att ha behandlat morfemiserade lånord och framväxande inhemska avskiljningar som används i litauiskan framgår att deras åtskillnad i hög grad beror på mängden tillgängliga data. Kontaminationsbildningar med en avskiljning är oftast fåtaliga och visar att avskiljningens morfemisering endast har börjat, när den semantiska relationen till ursprungsordet fortfarande bevaras, medan ett ökande antal bildningar leder till avskiljningarnas semantiska och ordbildningsmässiga autonomi. SLUTSATSER 1. Användningsfrekvensen hos kontaminationslån och kontaminationsbildningar kan främja en omtolkning av deras delar – avskiljningar – och skapa förutsättningar för att bilda nya ord med dem. Bildandet av morfemiserade avskiljningar är en process vars resultat framträder diakroniskt. Vid undersökningen av dessa inte särskilt frekventa, svårupptäckta och inte alltid enhetligt definierade språkfenomen, som kräver kontinuerlig observation av språkbruket och insamling av nya data, uppstår därför betydande osäkerhet och möjligheter till olika tolkningar. Eftersom informationen om nyord (etymologi och betydelseförklaring) kan förändras beroende på nya data som framkommer, kan slutsatser pålitligare dras endast utifrån en viss mängd data under en viss tidsperiod. 2. Avskiljningar, som icke-morfemiska delar av kontaminationsbildningar, betraktas som mellanelement mellan affix och rötter. Till sitt ursprung skiljer de sig också från affixoid (jfr bio-, eko-, neuro-; -grafija, -logija m.fl.), som är fasta förkortningar av början eller slutet av ett ord, regelbundet används för att bilda nya ord och bevarar den semantiska relationen till rötterna. Tolkningen av kontaminationsbildningarnas ursprung avgör i grunden också synen på avskiljningarnas bildande: i vissa fall kan man tala om kalkeringar, i andra om originell nybildning med lånade eller inhemska avskiljningar i själva litauiskan. 3. Avskiljningarnas viktigaste kännetecken är följande: 3.1. Avskiljningar är en kategori som förändras över tid och kan genomgå morfemisering och semantisk omtolkning – bli ett ordbildningsmorfem (vanligen ett affixoid), och ibland även ett självständigt leksem (jfr eng. hamburger → burger). Straipsniai / Articles 111 RITA MILIŪNAITĖ Denna tendens styrs av användningsfrekvens, produktivitet och den semantiska självständighet som därigenom utvecklas. 3.2. Avkortningar som tenderar att morfemiseras kan likna affixoid: 3.2.1. mer sällan prefiksoid, när de läggs till det andra grundordet (robošuo < robo- + šuo) eller en annan avkortning (šokoholikas, -ė < šoko- + -holikas); 3.2.2. oftare sufiksoid, när de läggs till det första grundordet (griponomika < gripas + -nomika) eller en annan avkortning (šokoholikas, -ė < šoko- + -holikas). 4. En undersökning av de 440 nya ord med anknytning till kontamination (lånord samt ord som bildats eller översatts i litauiskan) som hade registrerats i databasen över litauiska neologismer (ND) fram till slutet av maj 2023 visade att de flesta avkortningar kommer in i litauiskan med kontaminerade lånord från engelskan. Ofta använda lånord främjar bildningen i litauiskan av kontaminerade bildningar med deras avkortningar (jfr lånorden influenceris, -ė, finfluenceris, -ė, granfluenceris, -ė, unfluenceris, -ė och de litauiska nybildningarna burbulenceris, -ė, išsigimenceris, -ė, bildade med avkortningen –(flu)enceris, -ė). De vanligaste avkortningarna som kommit in med lånorden (i fallande ordning) är –(m)obilis, –nomika, –geitas, –matas, –(a)holikas, –ė, –demija, –busas, –(k)alipsė, –(flu)enceris, robo-. Ofta använda kontaminerade lånord i litauiskan kan alltså betraktas som potentiella källor till morfemiserade avkortningar för nyordsbildning i litauiskan. Som framväxande litauiska avkortningar kan man betrakta avkortningarna –stogos [< atostogos] och –(l)ėdos [< Kalėdos]. 5. I litauiskan fortskrider morfemiseringsprocessen för avkortningar regelbundet, på liknande sätt som i andra europeiska språk. Synkront betraktat är vissa av de undersökta återkommande avkortningarna improduktiva och utmärkande endast för kontaminerade lånord, medan vissa morfemiseras (tenderar att bli affixoider) och i sällsynta fall leksikaliseras (jfr holikas ’en person som har beroenden’). 6. Avkortningar kännetecknas av semantisk reinterpretation, som avlägsnar dem från det ursprungliga ordets betydelse: avkortningens betydelse generaliseras eller (mer sällan) specialiseras. 7. Vid undersökningen av kontaminerade bildningar framträdde problemet med analogiska bildningar (detta problem har även tagits upp av utländska forskare). Analogi är ofta det första steget och skapar förutsättningar för att morfemiserade avkortningar ska utvecklas, men det är inte alltid möjligt att avgöra om ett nytt ord är en kontaminerad bildning skapad efter analogin med ett redan existerande ord, där den ursprungliga bildningens modell har övertagits, eller en avledning (sammansättning) bildad med en nyformad morfemiserad avkortning. 8. Nyord med morfemiserade avkortningar, som får status som regelbundna ordbildningsmedel, bör undersökas inom traditionell (morfologisk) ordbildning, men själva företeelsens ursprung bör även fortsättningsvis förbli ett studieobjekt för kontaminationsforskningen. 112 Acta Linguistica Lithuanica LXXXIX Žodžių darymas su atskalomis lietuvių kalboje ŠALTINIAI MD – Macmillan Dictionary. Prieiga internete: https://www.macmillandictionary.com. ND – Miliūnaitė R., Aleksaitė A. Lietuvių kalbos naujažodžių duomenynas [Tęstinis internetinis žinynas nuo 2011 m.], sud. R. Miliūnaitė, Vilnius: Lietuvių kalbos institutas. Prieiga internete: https://ekalba.lt/naujazodziai [žiūrėta 2023 m. kovo–gegužės mėn.]. TŽŽ – Tarptautinių žodžių žodynas, red. D. Svetikienė, Vilnius: Alma littera, 2013. LITERATŪRA Aleksaitė Agnė 2021: Lexical Blends in the Lithuanian Language: The Case of The Database of Lithuanian Neologisms. – Buletin Științific, seria A, Fascicula Filologie / Scientific Bulletin, A Series, Philology Fascicle 30, 17–34. Prieiga internete: https://journals.indexcopernicus.com/search/article?articleId=3278576. Aleksaitė Agnė 2022: Lietuvių kalbos naujažodžių daryba (2011–2019 m. Naujažodžių duomenyno pagrindu): daktaro disertacija, Vilnius: Lietuvių kalbos institutas. Arndt-Lappe Sabine, Plag Ingo 2013: The Role of Prosodic Structure in the Formation of English Blends. – English Language and Linguistics 17(3), 357–563. DOI: doi.org/10.1017/S1360674313000154. Balteiro Isabel 2017: Emerging Hybrid Spanish-English Blend Structures: ‘Summergete con socketines’. – Lingua 205, 1–14. DOI: doi.org/10.1016/j.lingua.2017.12.010. Bauer Laurie 2005: The Borderline Between Derivation and Compounding. – Morphology and Its Demarcations, eds. W. U. Dressler, D. Kastovsky, O. E. Pfeiffer, F. Rainer, Amsterdam, Philadelphia: John Benjamins Publishing Company, 97–108. Bauer ir kt. 2013: Bauer Laurie, Lieber Rochelle, Plag Ingo. The Oxford Reference Guide to English Morphology, Oxford: Oxford University Press. DOI: doi.org/10.1093/acprof:oso/9780198747062.001.0001. Beliaeva Natalia 2019: Blending Creativity and Productivity: On the Issue of Delimiting the Boundaries of Blends as a Type of Word Formation. – Lexis [Online] 14, 1–22. DOI: doi.org/10.4000/lexis.4004. Bombi Raffaella 2017: Anglicisms in Italian: Typologies of Language Contact Phenomena with Particular Reference to Word-Formation Processes. – Towards a New Standard: Theoretical and Empirical Studies on the Renstandardization of Italian, eds. M. Cerruti, C. Crocco, S. Marzo, Berlin: De Gruyter Mouton, 269–292. DOI: doi.org/10.1515/9781614518839–010. Straipsniai / Articles 113 RITA MILIŪNAITĖ Cacchiani Silvia 2016: On Italian Lexical Blends: Borrowings, Hybridity, Adaptations, and Native Word Formations. – Crossing Languages to Play with Words: Multidisciplinary Perspectives, eds. S. Knospe, A. Onysko, M. Goth, Berlin, Boston: De Gruyter, 305–336. DOI: doi.org/10.1515/9783110465600-015. Callies Marcus 2016: Of Soundscapes, Talkathons and Shopaholics: On the Status of a New Type of Formative in English (and Beyond). – STUF – Language Typology and Universals 69(4), 1–22. DOI: doi.org/10.1515/stuf-2016-0021. Correia Saavedra David 2016: Automatically Identifying Blend Splinters that Are Morpheme Candidate. – Digital Scholarship in the Humanities 31(1), 55–71. DOI: doi.org/10.1093/llc/fqu059. Gries Stefan Th. 2004: Shouldn’t It Be breakfunch? A Quantitative Analysis of Blend Structure in English. – Linguistics 42(3), 639–667. Gries Stefan Th. 2012: Quantitative Corpus Data on Blend Formation: Psychoand Cognitive-Linguistic Perspectives. – Crossdisciplinary Perspectives on Lexical Blending, eds. V. Renner, F. Maniez, P. J. L. Arnaud, Berlin: De Gruyter Mouton, 145–167. Grlj Tanja 2022: Blending as a Word-Formation Process: A Comparative Analysis of Blends in English and French. – Vestnik za tuje jezike / Journal for Foreign Languages 4(1), 85–106. DOI: doi.org/10.4312/vestnik.14.85–106. Hamans Camiel 2021: A Lesson for Covidiots About Some Contact Induced Borrowing of American English Morphological Processes into Dutch. – Studia Anglica Posnaniensia 56(s1), 659–691. DOI: doi.org/10.2478/stap-2021-0009. Inčiuraitė-Noreikienė Lina 2015: Lietuvių kalbos dūriniai su neoklasikiniais dėmenimis. – Baltistica 50(2), 245–259. Prieiga internete: http://www.baltistica.lt/index.php/baltistica/article/view/2238. Jurado Alejandro B. 2019: A Study on the ‘wordgasm’: The Nature of Blends’ Splinters. – Lexis: Journal of English Lexicology [Online] 14, 1–51. Prieiga internete: http://journals.openedition.org/lexis/3916. DOI: doi.org/10.4000/lexis.3916. Kabašinskaitė Birutė 1998: Lietuvių kalbos liaudies etimologija ir artimi reiškiniai, Vilnius: Mokslo ir enciklopedijų leidybos institutas. Keinys Stasys 1999: Bendrinės lietuvių kalbos žodžių daryba, Šiauliai: Šiaulių universitetо leidykla. Konieczna Ewa 2012: Lexical Blending in Polish: A Result of the Internationalisation of Slavic Languages”. – Cross-Disciplinary Perspectives on Lexical Blending, eds. V. Renner, F. Maniez, P. J. L. Arnaud, Berlin, New York: Mouton de Gruyter, 51–74. DOI: doi.org/10.1515/9783110289572.51. 114 Acta Linguistica Lithuanica LXXXIX Žodžių darymas su atskalomis lietuvių kalboje Lalić-Krstin Gordana 2008: Portmanteau Animals and Their Portmanteau Names in English and Serbian. – English Language and Literature Studies: Structures Across Culture, international conference proceedings 1, eds. K. Rasulić, I. Trbojević Milošević, Belgrade: Faculty of Philology of the University of Belgrade, 231–239. Lehrer Adrienne 1996: Identifying and Interpreting Blends: An Experimental Approach. – Cognitive Linguistics 7(4), 359–390. DOI: doi.org/10.1515/cogl.1996.7.4.359. Lehrer Adrienne 2007: Blendalicious. – Lexical Creativity, Texts and Contexts. Studies in Functional and Structural Linguistics 58, ed. J. Munat, Amsterdam, Philadelphia: John Benjamins, 115–133. Ločmele Gunta, Veisbergs Andrejs 2011: The Other Polysystem: The Impact of Translation on Language Norms and Conventions in Latvia. – Contexts, Subtexts and Pretexts: Literary Translations in Eastern Europe and Russia, ed. B. J. Baer, Amsterdam: John Benjamins, 295–316. DOI: doi.org/10.1075/btl.89.23lo269. Mattiello Elisa 2013: Extra-Grammatical Morphology in English. Abbreviations, Blends, Reduplicatives, and Related Phenomena, Berlin, Boston: Mouton de Gruyter. Mattiello Elisa 2018: Paradigmatic Morphology Splinters, Combining Forms, and Secreted Affixes. – SKASE Journal of Theoretical Linguistics 15(1), 2–22. Prieiga internete: http://www.skase.sk/Volumes/JTL36/pdf_doc/01.pdf. Miliūnaitė Rita 2014: Naujieji kontaminaciniai dariniai lietuvių kalboje. – Acta Linguistica Lithuanica 71, 246–264. Prieiga internete: http://journals.lki.lt/actalinguisticalithuanica/article/view/930/1020. Miliūnaitė Rita 2022: Įvairuojantys ir nauji lietuvių kalbos reiškiniai XXI a. pradžioje: sistematika ir pokyčių kryptys, Vilnius: Lietuvių kalbos institutas. DOI: doi.org/10.35321/e-pub.42.lietuviu-kalbos-pokyčiai. Murmulaitytė Daiva 2018: Kontaminacija ir lietuvių kalbos naujadara. – Kalba ir kontekstai 8(1), 60–70. Prieiga internete: http://talpykla.elaba.lt/elaba-fedora/objects/elaba:31651794/datastreams/MAIN/content. Murmulaitytė Daiva 2020: Naujųjų dūrinių analizės ir klasifikacijos galvosūkiai. – Acta Linguistica Lithuanica 82, 34–51. Prieiga internete: http://journals.lki.lt/actalinguisticalithuanica/article/view/1023/1398. DOI: doi.org/10.35321/all82-02. Murmulaitytė Daiva 2021: Naujažodžių darybos ir morfemikos tyrimų perspektyvos (Lietuvių kalbos naujažodžių duomenyno atvejis), Vilnius: Lietuvių kalbos institutas. DOI: doi.org/10.35321/e-pub.16.naujadaros-tyrimu-perspektyvos. Straipsniai / Articles 115 RITA MILIŪNAITĖ Pharies David A. 1987: Blending in Spanish Word-Formation. – Romanistisches Jahrbuch 38(1), 271–289. DOI: doi.org/10.1515/9783110244946.271. Ralli Angela 2020: Affixoids: An Intriguing Intermediate Morphological Category. – Complex Words. Festschrift to Laurie Bauer, ed. by L. Körtvėlyessі, P. Štekauer, Cambridge: Cambridge University Press, 217–240. Renner Vincent 2015: Lexical Blendings as Wordplay. Wordplay and Metalinguistic / Metadiscursive Reflection, ed. by A. Zirker, E. Winter-Froemel, Berlin, Munich, Boston: Walter de Gruyter, 119–133. DOI: doi.org/10.1515/9783110406719-006. Renner Vincent 2018: Structural Borrowing in Word-Formation: An Exploratory Overview. – SKASE Journal of Theoretical Linguistics 15(2), 2–12. Rio-Torto Graça, Sandrini Rafael 2022: Splinter’ na língua portuguesa: concepções e padrões de formação. – Língua portuguesa: temas em filologia e linguística histórica, natival A. S. Neto, A. V. dos Santos, H. I. de Oliveira Nascimento [Organizadores], Feira de Santana, UEFS Editora, 108–116. Rutkienė Lina 2019: Hibridiniai statybos terminijos dūriniai su klasikiniais prepoziciniais sietiniais kamienais. – Terminologija 26, 140–161. Prieiga internete: https://journals.lki.lt/terminologija/article/view/381/460. DOI: doi.org/10.35321/term26-07. Stamenov Christo 2015: Borrowing Word-Formation: -ing Suffixation and Blending in Bulgarian. – Съпоставително езикознание [Săpostavitelno ezikoznanie] / Contrastive Linguistics 40(3), 163–197. Štekauer Pavol 2000: English Word-Formation: A History of Research, 1960–1995, Tübingen: Narr. Tomić Gorica R. 2019: On a New Type of Word-Forming Element in Serbian. – Филолог [Filolog] 20, 248–266. DOI: doi.org/10.21618/fil1920248t. Tomić Gorica R. 2022: Lexical Blends in Serbian: An Analysis of Morphemsemantic Transparency. – Зборник радова Филозофског факултета у Приштини [Zbornik radova Filozofskog fakulteta u Prištini] 52(3), 13–37. DOI: doi.org/10.5937/zrffp52-32090. Tomić Gorica R. 2022a: Hybrid English-Serbian and Serbian-English Lexical Blends in Serbian. – Philologia Mediana 14, 409–428. DOI: doi.org/10.46630/phm.14.2022.29. Urbutis Vincas 2009: Žodžių darybos teorija, 2-asis leidimas, Vilnius: Mokslo ir enciklopedijų leidybos institutas. 116 Acta Linguistica Lithuanica LXXXIX Žodžių darymas su atskalomis lietuvių kalboje Word Formation with Splinters in the Lithuanian Language SUMMARY The spread of blend loanwords and formations in the contemporary Lithuanian language – just like in any other European language – has created a fertile soil for new models of word formation to thrive. One such model is word formation with elements of blend formations – morphemised splinters. The goal of the article is to take a deep dive into the structure of blend loanwords and indigenous or translation blends making their way into the Lithuanian language, and to identify the trends concerning the usage of splinters to make new words in the Lithuanian language as such. The data were gathered from the online Database of Lithuanian Neologisms, which contained 440 words connected to blending as of late May 2023. Nearly half of these words are blends created in or translated into the Lithuanian language, while the rest are blend loanwords. The article consists of a foreword, two chapters, conclusions, and an appendix: a list of the most common morphemised splinters involved in the formation of new words in the Lithuanian language. Chapter one features an overview of the topic of splinters in studies by foreign researchers. Chapter two describes the morphemised and semantically reinterpreted splinters in the usage of the Lithuanian language that are used to form new words. The most common (in descending order) splinters distilled from blend loanwords that have at least two formations (or translations) in the Lithuanian language are as follows: –(m)obilis, –nomika, –geitas, –matas, –(a)holikas, –ė, –demija, –busas, –(k)alipsė, –(flu)enceris, robo–. Thus, blend loanwords used frequently in the Lithuanian language are potential sources of morphemised splinters for the formation of new words. Another trend follows the formation of Lithuanian splinters: –stogos [< atostogos, cf. darbostogos (Eng. workation), ornitostogos (Eng. orniholidays), sportostogos (Eng. sportcation)] and –(l)ėdos [< Kalėdos ‘Christmas’, cf. Klaikėdos (Horristmas, ‘a horrible Christmas’), Oktalėdos (Oktaristmas, ‘a Christmas by the band Oktava’)]. Įteikta 2023 m. birželio 15 d. RITA MILIŪNAITĖ Lietuvių kalbos institutas Petro Vileišio g. 5, LT–10308 Vilnius, Lietuva [email protected] Straipsniai / Articles 117 RITA MILIŪNAITĖ PRIEDAS. Dažniausios morfemizuotos atskal os ND naujažodžiuose 118 Acta Linguistica Lithuanica LXXXIX Žodžių darymas su atskalomis lietuvių kalboje 20 Anglų kalboje pirmas kontaminacinis darinys su šia atskala autorholic (darboholikas, -ė) fiksuotas dar 1947 m. (Mattiello 2018: 10). Straipsniai / Articles 119 RITA MILIŪNAITĖ 120 Acta Linguistica Lithuanica LXXXIX Žodžių darymas su atskalomis lietuvių kalboje Morfemizuotos atkalos –nominika Naujų žodžių skaičius ND 13 Apibendrinta atkalos reikšmė ekonomikos rūšis, sielama su tuo, kas pasakyta pirmąjį dėmenį atitinkančiu žodžiu Atkalos kilmė (pagal TŽŽ) < ekonomika < gr. oikonomiké Skoliniai su atkalomis abėnomika putinomika regionomika fotonömika žmonomika Vertiniai ir nauji dariniai su atkalomis dykonomika douonomika gerontomika griponomika kelledonomika keistonomika laukonomika mononomika –(o)rama 4 plačiai aprėpiamas vaizdas, susijęs su tuo, kas pasakyta pirmąjį dėmenį atitinkančiu žodžiu < panorama < gr. pan- + horama miriorama Diorama keledorama koronorama –(r)endumas 3 referendumu rūšis, susijusi su tuo, kas pasakyta pirmąjį dėmenį atitinkančiu žodžiu < referendum < lot. referendum putirendumas meronendumas okupendumas robo- 5 roboto rūšis pagal tai, kas pasakyta antrąjį dėmenį atitinkančiu žodžiu, kas siejama su roboto < robotas < ček. robot robofilija robotaksi robotanekas robotité robosūo –ska 3 nebutų dalykų pasakojimas žanras, susijęs su tuo, kas pasakyta pirmąjį dėmenį atitinkančiu žodžiu < liet. tautosaka — eurosaka okupuent­saka zatosaka Straipsniai / Articles 121 RITA MILIŪNAITĖ Morfemizuotos atskalos –stogos –tonas –tronas Naujų žodžių skaičius ND 5 4 3 Apibendrinta atskalos reikšmė atostogų rūšis, susijusi su tuo, kas pasakyta pirmąjį dieną atitinkamų žodžių įgai trunkančios varžytuvės, susijusios su tuo, kas pasakyta pirmąjį dieną atitinkamų žodžių elektroninis įrenginys, susijęs su tuo, kas pasakyta pirmąjį dieną atitinkamų žodžių Ataskalos kilmė (pagal TŽŽ) < liet. atostogos < maratonas < graik. Marathōn (vietovardis) < elektronas < graik. elektron Skoliniai su atskalom – bihodetonas haletronas lochatronas Vertiniai ir naujai sudaromi su atskalomis autostogos darbstogos orritostogos spatostogos sportostogos ideatonas perhatonas mesotronas sovetronas 122 Acta Linguistica Lithuanica LXXXIX