Arbetspension 1:1974

74 ARBE,TS 1 PE,NSION ARBETSPENSION UTGIVEN AV PENSIONSSKYDDSCENTRALEN Huvudredaktcir: Yrjd ltrmola Redaktionssekreterare : Pentti Lahtinen Redaktionsrid: Yrjd Larmola, ordfcirande Markku Hiinnircn, Peruti Koivistoinen, Esko Prokkola, Pertti l-aesvuori Redaktionens adress: Kalevagatan 6 00100 Helsingfors l0 Telefon 642511 Helsingfors 1974 Kirjapaino Aa oy Arbetspension utkommer fyra gAnger om 6ret. I 1974 FII,{LANDARI,{A I SVERIGE GEMENSAMT AI{SVAR PON DE nio,E LA'I\IDERI{A Under frirra iret flyttade cirka trettiotusen finltindare 6ver till Sverige medan cirka fyrtiotretusen flyttade tillbaka till Finland. Ur Sveriges Verkstadsfcirenings statistik flemgir att femtiosex procent av arbetstagarna i dess medlemsftiretag var finl[ndare. Enligt en rapport frin de svenska arbetskraftsmyndigheterna 6r inemot htilften av de arbetslosa arbetsscikandena i landet pi ett eller annat s?itt handikappade eller stiiller sidana krav betr?iffande arbetet, att placeringen blir svir. I oktober fcirra iret var 77 000 av de 60 000 arbetskisa i Sverige 60 6r fyllda, och 18 000 utf<irde arbete pi skyddsarbetsplatser. De, som flyttar frin det ena landet till det andra tar sina sociala problem med sig. Dessa [r silunda internationella. Enligt den nordiska konventionen om social trygghet brir den sociala tryggheten frilja med den ineller utvandrande. Problemfritt Zir det inte diir heller. Den allmiinna regeln dr, att en intjiinad pensionsfcirmin har vederbcirande rdtt till oberoende av, om han flyttar ut ur landet, och en sidan formin kan scikas frin det tidigare hemlandet. Pensionen betalas sedan civer grdnsen till den nya boningsorten. Samma princip g?iller f<ir siv?il den svenska ATP-pensionen som fcir den finliindska arbetspensionen. Kommuniceringen av uppgifter mellan liinderna lciper redan ratt friktionsfritt och 6r under ytterligare utveckling. Men praktiska svirigheter finns innu. Ett typiskt fall ?ir sidant, att en finliindare blir arbetsofcirm6gen i Sverige. Han iterviinder snabbt till Finland, sciker vird och b<irjar frirst diirefter undra, hur han skall bevisa, ndr arbetsofrirmigan bdrjat. Det tir klart, att det blir svirare att presentera dokumentation di - fcire hemresan borde han givetvis ha begiirt liikarutlitande frin l?ikaren pi sin arbetsplats i Sverige. H[r iir det alltsi frtimst friga om behovet att informera och viigleda. Den information angi.ende sociala frigor, som riktats till sverigefinldndarna, har under den senaste tiden blivit allt rikligare och mingsidigare. Informationsmaterial har uppgjorts och fcirmedlats av siv?il de svenska social-, socialfcirsiikringsoch invandrarmyndigheterna som kommunerna. Aven olika inrdttningar i den sociala branschen i Finland har btrrjat tillstiilla sverigefinliindarna upplysningar om de sociala r?ittigheter, de har i Finland.-Redan i detta skede Zir det skiil att med tacksamhet konstatera att de svenska myndigheterna och organisationerna varit redo att striicka ut en hjiilpande hand och att ta pi sig en del av ansvaret att informera invandrarna om deras rlttigheter. Sist och slutligen iir ju ansvaret faktiskt gemensamt. 3 AARRE METSO Socialforsrikringens internationella tillcimpningsomrdde Pensioner och rlttigheter till pension ftiljer nufortiden oftare iin fcirr den enskilda <iver riksgriinser. Den sociala lagstiftningen i olika Itinder iir alltid i viss mening tiven internationell. Lagarna om social trygghet gtiller i allmiinhet under vissa fcirutsiittningar dven utltinningar, som vistas i landet. De kan dven berdra utliindska ftiretag. A andra sidan till?impas ett lands lagar utanfor landets grdnser itrninstone pi landets egna medborgare och arbetsgivare. Mellan de nordiska liinderna giiller dessutom en konvention om social trygghet, vars tilliigg angiende pensioner gliller sedan ir 1970. Dessutom iir Finland med i flera internationella civerenskommelser, genom vilka man avtalat om till2impning av lagar om social trygghet pi ufliindsk arbetstagare eller arbetsgivare. I denna framstiillning ?ir det meningen att betrakta dessa olika avtals in' verkan pi tilliimpningen av de finl[ndska arbetspensionslagarna. Internationella frigor i anslutning till so' cialforsiikring och i synnerhet till arbetspensioneringen fir en allt stcirre betydelse, di man tar i beaktande arbetskraftens rorlighet tiver griinserna, den <ikande internationella integrationen och tivriga med dessa jiimf<ir' bara omstlindigheter. Arbetspensionslagarna stiiller inga hinder frir, att pension beviljas och utbetalas till fcire detta forsiikrad, som iir bosatt i utlandet. Aven av denna orsak fir de inter' nationella frigorna en alldeles annan betydelse zin i si fall, att systemet skulle dela ut ftjrminer endeast till invinarna i det egna landet. O LI KA T I LLAMPN IN GSP RINCIPER Di man betraktar socialfdrsiikringens inter' nationella tilliimpningsomride kan man sdrskilja tre olika principer. Enligt personprin' cipen dr tilliimpningen av lagen beroende av den enskildes personliga egenskaper, ndrmast av nationalitet och boningsort. Principen [r gammal, och den var rdtt synlig i den iildre socialftirs?ikringen. Personprincipen har un' der de senaste lren fiu ge utrymme [t regionalprincipen. F;nligt den bestiims de rlttsliga foljderna av en verksamhet, som sker inom ett lands grdnser, eller av d[rstiides ridande omstiindigheter, enligt det landets egen lagstiftning. Niir det giiller tilliimpning av arbetspensionsfcirsiikringen dr den r2ittsligt relevanta verksamheten utfcirande av fcirv?irvsarbete. Regionalprincipen, konsekvent tilliimpad, skulle leda till, att varje person, som ufitrr ftjrviirvsarbete i Finland, ikulle falla under arbetspensioneringens verksamhetsomride. IJ t s t r dl ni ng s pr i nc i p en utgir slutligen if rin, att om ett fciretags verksamhet strilar ut till utlandet pi si stitt, att man nodgas s?inda arbetstagare utomlands for vissa uppdrag av tillfiillig natur, 6r det inte skiil att avbryta tilliimpningen av hemlandets socialfors?ik' ring fdr den tid arbetet utomlands tar. Dlrvid ftirfar man som om arbetet hela tiden skulle forsiggi i foretagets hemland. En forutsiittning f<ir utstrilningsprincipens tilliimpning iir vidare, att arbetstagaren 6r medborgare i det land, diir arbetsgivaren har sin hemort, och att arbetstagaren inte stadig' varande iir bosatt i det land, d?ir han utftir det ifrigavarande tillfiilliga arbetet. Utstrilningsprincipen till2impas i samma omfattning i bida riktningarna. Arbetstagaren anses inte falla under bosiittningslandets socialfcirsiikring, om kdnnetecknen for ut' strilningsprincipen foreligger. Utstrirlningsprincipen har betydelse ndrmast som en iegel, som tir ?ignad att inskriinka det inhemska tilliimpningsomridet ftir ndrmast lagen om pension fcir arbetstagare (APL) och lagen om pension fcir arbetstagare i kortvariga arbetsf<irhillanden (KAPL). De det [r friga om till[mpning av dessa lagar utanfor virt lands grdnser, har man i prak' tiken gitt Zinnu liingre Zin vad som utstrilningsteorin fcir sig skulle f<irutsitta. APL, KAPL OCH ATLI,NDSKA MEDBORGARE I APL och KAPL finns inga bestiimmelser om den internationella till?impningen av dessa lagar, inte heller finns nigot utsagt om 4 iiili tf..iii , ri. i .r+ r:11:i detta i de handlingar, som ligger till grund fcir lagstiftningen. Frirsiikringsdomstolen, som 6r den htigsta besviirsinstansen inom arbetspensioneringen, har sivitt jag k?inner till, inte itminstone iinnu n<idgats ta standpunkt till dessa frAgor. Kiillorna [r dtirfrir fitaligare iin vanligt. Vid tilliimpningen av lagarna pi verksamhet irnm Finlands griinser ges regionalprincipen fciretr?ide. Lagarna till[mpas pi arbetstagare, som utftjr arbete i Finland, oberoende av hans och arbetsgivarens medborgarskap och hemort. I detta avseende finns i lagarna inga begrtinsningar. Ett undantag frin tilliimpningen av regionalprincipen utgtir tj?instgciring i Finland i frdmmande lands beskickning. Angiende detta finns stadganden i Wienkonventionen av 1967, som ratificerades hos oss ir 1970. Den diplomatiska personalen [r befriad frin bestiimmelserna angiende social trygghet i mottagarlandet frir de tjlnsters del, den utfor frir det utsendande landet. D?iremot hcir den administrativa och tekniska personalen samt betjiiningspersonalen till mottagarlandets sociala trygghetssystem, om de iir medborgare i det landet eller iir stadigvarande bosatta d?ir. Sidana arbetstagare, som iir anstiillda av enskild medlem av beskickningen, och som iir mottagarlandets medborgare eller som ?ir stadigvarande bosatta diir, Iyder under de bestiimmelser om social trygghet, som giiller i mottagarlandet. Man bdr i synnerhet komma ih[g, att den riitt fiirska Wienkonventionen ger genercisa mojligheter f<ir tilliimpning av personprincipen. APL:s OCH KAPL:s VERKNINGAR I ATLANDET DA man betraktar tilltmpningen av arbetspensionslagana utantdr Finland kan man konstatera, att utstrilningsteorin motverkar, att onodiga avbrott uppkommer i arbetstagarens inhemska socialf<irsflkring, och, dll det iir friga om pensionsfors?ikring, friimjer uppkomsten av pensionsskydd i just det land, dit arbetstagaren dA pensionsfallet in5 triiffar redan har itervlnt eller dit han itminstone diirefter flyttar. Samma omstiindigheter talar ftir, att arbetstagaren borde hil' las inom hemlandets pensionsfcirsiikring iiven i si fall, att han mera varaktigt iir anstllld hos inhemsk arbetsgivare utomlands. Hos oss har man ansett, att om det iir friga om en finsk medborgare, som 6r anst2illd hos finltindsk arbetsgivare utomlands, kan inte uppdragets eller utlands' vistelsens varaktiga karakttir anses utgcira hinder for tilliimpningen av vira arbetspensionslagar. Pensionsskyddscentralen har t.ex. ansett, att de finska medborgare, som arbetar sisom ordinarie tjiinstemln i de expeditioner, vert finHndska flygbolag uppratthflller i andra lflnder, bor forsiikras enligt APL. Finska medborgare, som arbetar i finliindskt bolags utlindska dotterbolag har ansetts hcira under APL. I sak, och i synnerhet ur arbetstagarens synvinkel sett torde det vara svirt att motivera en annorlunda slutsats, ehuru det dr frirya om ett utliindskt fciretag, som visserligen forverkligar det inhemska moderbolagets ekonomiska syften och [r ekonomiskt beroende av moderbolaget. I reciprociteten finns flera brister. Landets egna medborgare har i de flesta liinder en specialstiillning, om man betraktar lagarnas tilliimpningsomriden, pensionernas belopp och utbetalning samt andra motsvarande omstiindigheter. Pi grund a.Y, att dylika luckor och brister finns, behtivs internationella avtal, konventioner. Finland har riitt fi internationella konventioner pi socialfcirsiikringsomridet. Detta torde bero pi, att virt land ligger litet vid sidan om geografiskt sett, och pL, att socialfcirsiikringen i vArt land behandlar utldnningar riitt v?il. DEN NORDISKA KONVENTIONEN OM SOCIAL TRYGGHET AV ,tR 1955 Den senaste tindringen i den triidde i kmft ir 1970. Denna lndring giillde uttryckligen arbetspensioner eller tilliiggspensioner, som de hetir i konventionstexten. I konventionen ingir efter iindringen besttimmelser om till' liiggspensionssystemens till?impningsomriden och om inneborden i riitten till tilHggspension. Enligt huvudregeln fir medborgare i ett fcirdragsslutande land, som bor i ett annat fcirdragsslutande land, r?itt till tilliiggspension enligt enahanda villkor och bestiimmelser som landets egna medborgare. Fcir f6retagarnas del giiller regeln utan undantag, men men fcjr arbetstagarnas vidkommande om' fattar avtalet vissa undantag. RLTT TILL PENSION OCH BESKATTNING Medborgare i ett ftirdragsslutande land, som dr bosatt i det fcirdragsslutande landet och iir anst[lld i arbetsforhillande i nigot annat fordragsslutande land, fir pi grund av detta arbete ratt till till[ggspension i sysselsiitt' ningslandet pi samma sdtt som om han vore bosatt ddr, under foruts[ttning, att han beskattas i det senare landet f<ir diir ftirviirvad inkomst. (Terminologin i juridisk text [r ofta litet kringlig.) I allm?inhet uppkommer alltsi riitt till tilliiggspension diir, var arbetet utfors, ty enligt avtalen om ftirhindrande av dubbel beskattning i de nordiska l?inderna 6r huvudregeln den, att en person beskattas f<ir forv[rvsinkomst i det land, diir arbetet utftjrts. Tack vare detta undantagsstadgan' de blir det i de flesta fall ontrdigt att utreda vederbcirandes stadigvarande boningsort. Enligt den s.k. montcirsregeln, som ansluter sig till de nordiska skatteavtalen, beskattas en arbetstagare, som utsiints till ett annat F ARTYG OCH LUFTF ARKOSTER Emedan ett fartyg anses utgcira en del av hemlandet, faller en person, som utftjr arbete pi finl2indskt fartyg under den finlZindska pensionsftirsiikringen. Samma regel glller f<ir luftfarkoster. Den flygande perionalen pi finl?indska tlygplan faller under APL oberoende av nationalitet och [ven i siL fall, att arbetet skulle utf<iras helt och hillet utanf<jr virt lands grdnser. Vad foretagarpensionsftirsiikringen be' trtiffar, har dess internationella till[mpningsomride ftrrsokt begriinsas innanftjr landets grdnser. Lagen om pension f6r lantbruks' fciretagare och lagen om.pension f<ir f6,retagarc g[ller endast sidana fciretagare, som lr stadigvarande bosatta i landet. Med un' dantag f<ir kravet att vederborande skall bo i Finland tilliimpas i f<iretagarpensionsftirsiikringen regionalprincipen utan undantag' F<iretagarens nationalitet spelar ingen roll, utan h[r bosatta utllnningar behandlas pi samma sdtt som egna medborgare. Av det ovan sagda har, hoppas jag, framgitt, att alla principer och bestiimmelser inte verkar pi samma siitt i vardera riktningen. Utliinningar behandlas inte tillniirmelsevis alltid pi samma sdtt som egna medborgare. 6 land f<ir ett tillfllligt uppdrag, for den inkomst han fir fcir uppdraget, i det utsdndande landet. Han faller salunda inte fcir ett dylikt tillfiilligt arbetes del under pensionslagstiftningen i det land, diir arbetet utfcirdes. Enligt den utstrilningsteori, om vilken vi redan hann tala, intjiinar arbetstagaren i allmdnhet for ett tillfAiligt arbete pension i det utsflndande landet. I konventionen om social trygghet har intj?inandet av tilliiggspension alltsfl i vissa fall kopplats samman med beskattningen. Genom detta stravade man framfor allt att ta i beaktande de personers behov, som 6r bosatta i omedelbar niirhet till griinsen, och som dagligen utfcir arbete pi den andra sidan av grdnsen. Sidana personer finns flera tusen i de nordiska linderna. Hos oss iir dylika fall vanliga i Tornedalen. Betriiffande dessa har man i den svensk-finska skattekonventionen dock gjort det undantaget, att de oberoende av, i vilket land arbetet utfcirts, beskattas i det land, diir de iir bosatta. Av denna anledning har i trygghetskonventionen intagits en siirskild bestdmmelse om, att Tornedalens invinare uppnir rett till tillliiggspension i det land, d2ir arbetet utforts, det oaktat, att de inte beskattas diir fcir inkomsten. I den nordiska trygghetskonventionen har dven de fall tagits i beaktande diir de nationella reglerna i allmiinhet leder till dubbel f6rsiikring. Ifall arbetstagaren fir sin kin frin en arbetsgivare, som bor i ett annat fcirdragsslutande land eller som har hemortsr6tt d[r, och lcinen diir medfor rett fll tilliiggspension fcir honom, uppkommer for arbetstagaren inte r[tt till tilliiggspension pi grund av samma lcin i det land, d?ir arbetet utfors. Denna regel giller de fall, diir arbetstagaren utfcir arbete i ett annat nordiskt land f<ir en arbetsgivare frin hans hemland. Till?iggspension uppkommer enligt detta endast i arbetstagarens hemland. Samma regel giiller enligt konventionen iiven di arbetstagaren Zir anstiilld vid ett dotterbolag till ett f<iretag frin sitt hemland varvid han tillhrir kretsen f6r hemlandets pensionssystem. Den nordiska konventionen om social trygghet har medf<irt riitt fi lndringar i det internationella tilliimpningsomridet f<ir vir arbetspensionslagstiftning. De principer, som skall efterkommas enligt konventionen har hos oss redan varit giillande innan konventionen antogs. Detta glller konventionens besttimmelser om, att intjiinad pensionsriitr bestiims enligt samma grunder och lika f6rutsettningar som f<ir landets egna medborgare, och om att pensionens utbetalning inte fir piverkas av, att vederbcirande fijre eller efter pensionsfallet och beviljandet av pension har bosatt sig i ett annat fordragsslutande land iln det, diir riitten till pension uppkommit. S AMORDNING OVER GR,I.NSERN A I trygghetskonventionen har man utgitt ifrin, att intjiinad r?itt till till[ggspension bevaras dven vid flyttning till ett annat fcirdragsslutande land. Detta iir naturligt, emedan principen om pensionens oantastbarhet giiller i alla nordiska l2inder. Frin denna princip awiks siviil i Finland som i de andra liinderna i si fall, att pensionen sammanrdknad med likadana prestationer frin annat heil civerstiger en viss niv6. Pensionernas samordning skulle bli svir, troligen civermiiktig, om diirvid skulle beallas pensioner, som tjenats in i olika liinder. I den nordiska konventionen har man striivat till att undvika samordning av pensioner frin de olika frirdragsslutande liinderna. Enligt huvudregeln utbetalas pensionerna frin de olika l?inderna helt oberoende av varandra. Eft undantag har dock gjorts. - I den finl[ndska arbetspensioneringen intjiinar man pension kontinuerligt under den tid man arbetar. Om arbetsoftirmiga eller familjepensionsfall intriiffar innan personen i friga uppnitt pensionsildern, rd.knas under vissa friruts[ttningar som till pension ber?ittigande tid iiven tiden frin pensionsfallet till den tidpunkt, di vederbdrande uppnir eller skulle ha uppnitt pensionsildern. Aven i Sverige och i Norge-iir fcirfarandet ungefiir likadant. Frir att f<irhindra, att en dylik f<irmin beviljas samtidigt i flera liinder 6r det bestiimt, att den framtida tjtlnstgriringstiden riiknas som pensionsber?ittigande endast i det land, d[r vederbd,rande senast haft fcirvflrvsinkomst f<ire pensionsfallet. 7 Den sociala tryggheten utvecklas inom ett lands grdnser ibland snabbt, men oftast lingsamt. Lr \973 ser ut att ha inneburit 6ven stora 6ndringar i pensionssystemen i vissa av de liinder p& v[r kontinent, vilka v6r skribent betraktat hiirunder. l[ndringarna reflekterar p[ sitt sett dven den mingfald modeller, enligt vilka pensionstryggheten i de olika europeiska l[nderna dr uppbyggd. ENGLAND: FORNf,AD PENSIONSTRYGGHET AR 1975 Pensionstryggheten i England fd,rbtttras genom en 5r 1973 godkiind lag om social trygghet, enligt vilken ftirnyade pensionsarrangemang skall tr?ida kraft i april 1975. Den fdrnyade pensionstryggheknbaserar sig pi de g?illande pensionssystemen. Pensionstagarna kommer att erhilla grundpension frin folkpensioneringen och arbetspension antingen frln den allm6nna statliga tillhggsPensioneringen eller frln sldan till?iggspensionering, som verkar i samband med arbetsgivarens fdretag. GrundPensionen erhills av slviil ltintagare som ftiretagare, men endast ltintagarna fir arbetspension. Den grundpension, som utglr frtn lolkpensioneringen, 6r oberoende av Pensionstagarens inkomst under den aktiva tiden. D?iremot best?ims de premier, som skall erl?iggas till systemet, enligt fdrvhrvsinkomstens storlek. I Pensioner utbetalas 6lders-, invalidoch Snkepensioner. Pensionsildern ?ir 65 6r ftir miin, 60 [r fiir kvinnor. Frln den dllmiinna statliga t ill ?i ggs P e n s i o n e r in ge n utbetalas aibetspension till sldana Itintagare, som inte faller under nlgot av arbetsgivare grundat pensionssYstem. Al8 dersoch dnkepensioner 6r de enda pensionsslagen. Pensionen intjiinas genom premier, och pensionens storlek beror pi inkomsten och pl den 5lder, i vilken den ftirsiikrade iir di han tr?ider in i systemet. Vid beriikningen av pensionens belopp beaktas h6gst 1,5 g6nger genomsnittsItinen i landet. Till pensionstagarna utbetalas di och dl bonus, vars belopp dr beroende av avkastningen av sYstemets placeringar. f premie erl?igger de ftirsiikrade 7,5 Vo och arbetsgivarna 2,5 7o av Itinen. F6,rsiikringspremierna insamlas i en fond, d?ir landets regering inte har talan. Systemet sk6,ts skilt fr8n folkpensioneringen. Olika arbet s gioares tilliiggspensionssystem finns f6r niirvarande inom den offentliga och privata sektorn cirka 65 000 stycken, och de omfattar cirka hhlften av den totala arbetskraften. Systemens ftirvaltning, som skdts av ftirs[kringsbolag, pensionsstiftelser samt, di staten eller kommuner ?ir arbetsgivare, av stora pensionsanstalter, som tiicker hela industrigrenar eller branscher, kommer att behillas oftir?indrad. Ett koordinerande centralorgan ftir dem kommer dock att UPPriittas. Arbetsgivares pensionssYstem mlste uppfylla vissa krav ftir att arbetstagarna i dem skulle kunna ldmnae utanftir statens till[ggspensionering. Alderspensionens belopp ska.ll uppga till minst l Vo av fdr' Pensionsreformer i Europa 1974 IOUKO /,ANHUNEN vdrsinkomsten under hela den tid, vederb,rirande arbetat, och iinkepensionen btir utg6ra minst hiilfen av ilderspensionen. Kvinnorna har en liigre ilderspension iin miinnen, men detta motiveras lned att de har en l?igre pensions6lder och att de lever i genomsnitt l2ingre [n mhnnen. Fd,rsiikringspremien erl?iggs till h?ilften av arbetsgivaren och -tagaren, och den uppglr till 5 7o av ldnen. Arbetsgivaren kan 6ven anordna b[ttre pensioner 6n vad som erfordras som minimum. Di stiger premierna givetvis i motsvarighet dertill. Arbetsgivarnas till?iggspensionssystem kommer att utbetala htigre pensioner [n den statliga till?iggspensioneringen, emedan regeringens avsikt med pensionsreformen var att den statliga pensioneringen inte skulle konkurrera med arbetsgivarnas egn.a pensionssystem, som ?ir betydelsefulla med tanke p[ n?iringslivets finansieringsbehov. Ifall Labour ugir som segerherre i februarivalen piverkas dessa nya pensionsarrangemang med sttirsta s6kerhet. Partiets valProgram syftar n2imligen till ett stdant enhetligt pensionssystem, som partiet drev igenom d[ det senast var vid makten, men som aldrig tr?idde i kraft Pi grund av den konservativa valsegern [r 1970. I slutet av [r 1973 utbetalade den engelska regeringen till folkpensionstagarna ett extra tillskott p[ f 10. En liknande eng6ngsprestation utgick [ven [ret innan. Det ?ir mtijligt, att denna extra pension kommer att utveckla sig till en bestiende 13. minadens pension. VAST:TYSKLAND: FORSKOTISPENSION TILL 63 ARFYLLDA I de allmHnna pensionssystemen i Viist-Tyskland gjordes under 61 1973 2indringar, som innebar den sttirsta pensionspolitiska reformen sedan Ar 1957, dL de nuvarande pensionssystemen fdr arbetstagare, tjiinstem?in och gruvarbetare ftirnyades. De tv6 f6rra iir med undantag ftir ftirvaltningen likadana. Gruvarbetarsystemet utbetalar hdgre pensioner, och det omfattar ftirmtner, som inte de andra har. Den f6rsiikrade kan, om han s[ tinskar, fi ut lull pension aid 63, om han har minst 35 tjiinstgtiringslr. Den normala pensions&ldern har varit 65 6r. Pension utgir dock inte till person, som tir under 65 ir, och som forstsdtter ar- [sfa minsf 75 dagar om 6ret och fdrtj?inar mera iin 690 DM i m6naden. De pensionstagares ftirtjiinster, som fyllt 65, inverkar inte lZingre pi erhillande av pension. Den ftirsbkrade kan, om han sfl tinskar, uppskjuta sin pensionering fram till 67 6rs flder. Uppskovet htijer pensionens belopp med 0,4 7o per minad frin 65 6rs Slder till dess vederbdrande fyller o/ ar. F6rsiikrad, som erlagt f6rslkringspremier ftir minst 25 5r, dr berdttigad till minimipension. Denna pension g?iller f6r de ftirsiikrade, som tj?inat in mindre dn.75 % av den genomsnittliga fdrv[rvskomsten f6,r alla ftirsaikrade. Cirka en miljon pensionstagare, av vilka de flesta [r kvinnor, har uppskattats pi grund av minimipensionsstadgandena fi en hdjning pi t o m 100 DM till sina pensioner. De farniljemddrar (c.7 miljoner), som inte utftir ftirvbrvsarbete utanftjr hemmet, samt de fdretagare och bitriidande familjemedlem-ar (c. 750 000), som 6nnu stir utanftir det lagstadgade pensionsskyddet, kan nu p6 frivillig basis ansluta sig till pensionssystemet. Fd,rs?ikringspremien kommer att bli 18 Vo av fdrv[rvsinkomsten f 6r f tiretagarnas vidkommande, d v s samma belopp, som arbetstagarna och arbetsgivarna gemensamt erliigger. Friretagarna och s[- dana lcintagare, som tidigare varit verksarnma som f6retagare, kan dnnu under ir 1974 inbetala extra premier ftir fu en 1957 -1973, varvid deras pensionsskydd kommer att motsvara det, som de hela tiden ftirsiikrade har. Alla f6rszikrade, som fyllt 62 ?r, kan efter januari 1974 frin sin pensionsanstalt en g6ng begiira uppgift om, hurudan rdtt till pension som uppkommit ftir deras del. Hiirmed strdvas till att gtira det mtijligt ftir de ftirs?ikrade att under ridande praxis med rtirlig pensionsflder kunna viilja den l6sning, som b[st liimpar sig just dem. Ftir andra ?in dessa ftirs[krade skall pensionsanstalten senast ftire utgingen av detta flrtionde tillst?illa uppgift om pensionsrdtten. J a s t e rin ge n av Pensionernas belopp kommer att ufdras tv[ g[nger om [ret. Tidigare skedde detta en ging per [r. Fdrsiikringspremierna ht jdes frin L7 till 18 7o av den fiirsiikring underkastade ltinen. Denna htijdes till htigst 27 600 DM per ir. Arbetsgivaren och den ftirsiikrade erliigger vardera hiilften av premien. Pensionsreformens kostnader blir riitt stora, ehuru de i htig grad kommer att bero p6, hur m&nga som kommer att ta ut pensionen vid 63. De flesta antas gtira 9 Arbetspensionen till socialncimnden PENTTI KOIVISTOINEN Enligt huvudregeln skall pensionen utbetalas till den, som beviljats pension. Det praktiska livet kr?iver dock i vissa fall awikelser frin den regeln. Ftir den skull innehiller ocksi lagstiftningen ett flertal undantag frln huvudregeln. Ett av dessa undantag iir stadgandet i 19 a $ 2 mom. APL, som seger, att pension eller del dhrav kan betalas till socialndmnden. Stadgandet f6rutsiitter - att socialndmnden ans6ker diirom - att pensionen anv?inds till pensionstagarens och hans anh6rigas fd,rstirjning. SKIFT,ANDE PRAXIS Lagens ordalydelse har givit pensionsanstalten en vidstr[ckt prtivningsr6tt, de i stadgandet inte inglr noggrannare anvisningar om, i vilka fall utbetalning av pension till socialn?imnden kan komma i frf,ga. D[rf6r har ocksi vid till?impning av stadgandet uppstatt skiljaktigheter mellan pensionsanstalterna, n&- got som man med den till Pensionsskyddscentralens cirkul?ir nr 16/72 bilagda promemorian stikt rtda bot ftir genom de rekommendationer, som ddr ges om gemensamma spelregler o.dyl. ftir pensionens utbetalning till socialnHmnden. Men svirigheterna har inte dhrmed upphtirt. Oklarhet rider fortfarande om. huruvida pension eller del ddrav kan betalas till socialn?imnden eller inte ftir att anvHndas ftir fd,rstirjning av utom ?iktenskapet ftitt barn, som den undershillsskyldiga icke erkiint som sitt eget. Stadgandet har ocksl tillliimpats s5, att retroaktivt beviljad del av pensionen inte alls kunnat utgfl till socialndmnden, fast?in lagrummet inte uttryckligen fdrbjuder detta. rf lagen om socialhjiilp iindrades dess 34 $ frin den 1.12.7972. f lagrummet intogs ett omnhmnande om socialhj?ilp i fd,rskott mot emotsedd pension, samt ddrom, att socialndmnden dger riitt att lyfta vederbtirandes inkomster och tillgodohavanden ftir sagda tid. Atminstone h?irefter var fdrhillandet mellan 19 a $ 2 mom. APL och 34 $ SocHjL oklart. Stadgandena var inbiirdes uppenbart motstridiga. Ftir undanrtijande av ndmnda oklarheter gjorde Pensionsskyddscentralen hos socialoch h?ilsov&rdsministeriet en framst?illan om justering av 19 a $ 2 mom. APL. I den fdreslagra nya lydelsen ltmnar APL:s stadgande dock fortfarande opreciserat, under vilka ftiruts?ittningar pensionen skall erl?iggas till socialn'dmnden. Folkpensionslagens motsvarande stadganden i dess 43 och 44 S$ er betydligt mera detaljerade iin APL:s stadganden. Skillnaden kan itmistone delvis motiveras med att Folkpeqsionsanstalten med sitt distriktombudsn?it har mtijlighet att skaffa mera ingtende uppgifter om pensionstagarens ftirhfillanden, medan arbetspensionsanstalterna i de flesta fall saknar kdnnedom om de lokala ftirhillandena. I praktiken kan arbetspensionsanstalterna i de flesta fall fi uppgifter om pensionstagarens personliga ftirhillanden just genom socialn?imnden. APL:s stadganden kan eventuellt preciseras s6, att dZiri upprdknas de ftiruts?ittningar under vilka pensionen kan erl[ggas till socialn?imnden. H?irvid fd,religger dock den risk, som i allmhnhet ansluter sig till ett sidant ftirfarande, n?imligen att stadgandet kommer att till2impas alltfdr osmidigt. TTIIR SKALL SOCIALNIMNDEN ANSOKA OM PENSION I allm?inhet ?ir det socialndmnden sj?ilv, som tar initiativet till att pensionen skall betalas till niimnden. Socialn'dmden frigar ibland i ftirv?ig Pensionsskyddscentralen eller pensionsanstalten, om viss person erhiller pension eller inte. Det har ansetts, att UPPgift om detta btir l?imnas till socialniimnden trots den ftireskrivna tystnadsplikten i APL, emedan nhmndens ftirutsiittningar ftir pensionsanstikan i annat fall skulle osk?iligen fdrsv8ras. Fiir socialndmndens anstikan har inte fastslagits nlgot formul6r, men av praktiska sk?il kr[vs en skriftlig anhillan. Ftir ntrvarande 5r dessa ansiikningar till sitt innehill mycket varierande, varfiir man tiverv6gt den mtijligbet6 il ten, att ftir anstikningarna Ifall socialniimndens ansdNy PR/XIS uppgtira en blankett ftir socialln?imnden. Pi s& siitt skulle brokigheten betydligt minska. Av socialniimndens ans6kan borde se detaljerat som md,jligt i allmlinhet framgi itminstone ftiljande uppgifter: - personuppgifter om pensionstagaren, - orsak, varftjr socialnhmnden anh6ller om utbetalning av pensionen till nhmnden, - ?indam6l, som pensionen skall anviindas till, - belopp, som socialndmnden anser sig ungeflir behtiva f6,r det avsedda iindamilet. Att fe dessa uppgifter iir, uttryckt i korta drag liksom ovan, nddvdndigt av fdljande orsaker: - visshet om att ?irendet gliller r?itt person, - utredning om, att anstikan dr motiverad, - utredning om, att ?indam[- let uppfyller lagens krav, - utredning om, att bifall av ansdkan 2ir iindamflsenligt. kan till nigon v?isentlig del 2ir bristfiillig eller oklar, borde pensionsanstalten kontakta socialndmnden och ftirsdka i samrid med den reda ut de omst?indigheter, som inverkar pfl ltisningen av Srendet och inte ftirkasta anstikan enbart pt den grund att utredningen 2ir bristf?illig. H?irefter ftiljer i processen avg6rande pi socialndmndens ansdkan. Over avgtirandet skall alltid ges beslut med besvdrsanvisning, b[de till socialniimnden och till pensionstagaren. Fdre beslutet borde pensionstagaren beredas tillfiille att horas i iirendet. Om anstikan bifalls, utbetalas pensionen eller del d?irav till socialniimnden. Efter detta svarar socialniimnden ftir att det erlagda beloppet anvdndes f6,r sitt iindamhl. Anser pensionstagaren, att socialndmnden anviinder till ndmnden erlagd pension felaktigt som ersiittning ftir redan utgiven socialhjiilp, kan pensionstagaren klaga hos ldnsstyrelsen tiver niimndens fdrfarande. Ftirverkligandet av propositionen medftir ftir?indring i den nuvarande situationen egentligen i tre punkter. Pension eller del ddrav kan utbetalas till socialniimnden ftir att anvdndas till f6rstirjning av pensionstagaren eller av sldan person, vars upphlille pensionstagaren enligt 3 $ SocHjL ?ir skyldig att deltaga i. Beslut om att pension skall utbetalas till socialnZimnden kan g6ras ?iven i friga om retroaktivt beviljad pension. Socialn?imnden fir anvdnda pension till ers?ittning f6,r redan utgiven socialhjilp endast di frlga Zir om i 34 $ SocHjL avsett ftjrskott. Oklara punkter kvarstlr helt naturligt iiven h[refter. Ftlr rationalisering av den praktiska verksamheten torde det vara motiverat att diskutera det relaterade anstikningsftirfarandet i ftirhillande till utmiitningsftirfarandet och till socialn6mndens system med ftirstik att lyfta pensionen pi fullmakt, som pensionstagaren "givit" ndmnden. l7 YRSA PALIN Arbetspension frdn Sverige-hur och ncir? I och med att arbetskrafmellan kren 63-67. Aldersandra, men i invalideller tens rtirlighet mellan Sverige pension utgir med nedsatt befamiljepensionsfall kan det bli och Finland tilltagit har 6ven lopp 6t dem, som inte fyllt frflga om samordning, ifall behovet av information an67, och med htijt it dem, som man i vardera landet vid utgflende det svenska tilliiggspensionssystemet vuxit. Flera finlhndare, som yrkesarbetat en tid i Sverige, <inskar fi veta om den riitt till pension, de tjiinat in under Sverigevistelsen. Ftrr den del en person ftirvdrvsarbetar i Sverige uppkommer ftir honom i allmiinhet arbetspension (ATP-pension) i enlighet med de svenska pensionsstadgandena. Denna ATP-pension utbetalas alltsi direkt frin Sverige, och den till pension beriittigade fir sin pension oberoende av boningsorten, alltsi [ven till Finland. Inte ens medborgarskapet inverkar p[ erhillandet av ATP-pension. Samtidigt som han uppb?ir ATPpension frin Sverige kan han 6ven erhilla arbetsPension fr5n Finland. Denna arbetspension beviljas p[ grund av i Finland utftirt fd,rvarvsarbete. Om ATP-pension ansijks direkt frln Sverige. Blanketter fijr anstikan om AT?-pension finns i Finland hos Pensionsskyddscentralen, som [ven i tivrigt sttr till ti?inst med information och rld i dessa angeliigenheter. Svensk ATP-pension utgtr i form av ilderspension, ftirtidspension, tnkepension och barnpension. Ftir erhflllande av 6lderspension erfordras, att arbetstagaren fyllt 67 ir. Pensionsildern iir emellertid flexibel tiverskridit pensionsildern di de gir i pension. Arbetstagaren dr beriittigad till 6lderspension, om ftir honom antecknats s k pensionspo[ng ftir minst tre kalenderir. Pensionspodng antecknas ftjr arbetstagaren, om hans ftjrvdrvsinkomst under ett kalenderir tjverstiger ett fastst?illt minimibelopp. Om fllderspension anstiks med en ftir iindamilet faststiilld blankett. Invalidpension (ftirtidspension eller sjukbidrag) kan utfis av en arbetstagare, vars fysiska eller psykiska arbetsfdrmiga nedgitt med minst hiilften, och vars arbetsfdrm[ga kan uppskattas fortgi minst ett 6r. F6,r personer, som dr bosatta i Finland, erfordras i allm2inhet pensionspo[ng ftjr minst tre [r. F6r anstikan om fd,rtidspension finns en siirskild blankett. Till anstikningen skall fogas ett I?ikarutlStande. Ankepension beviljas under vissa fiiruts[ttningar f6rminslitarens 6nka, och barnpension beviljas f6rminslltarens under 19-6riga barn. Ftir ansiikan om iinkeoch barnpension finns siirskilda blanketter. Ambetsbevis skall bifogas' Sisom redan ovan ndmndes, kan man samtidigt fe ATP-pension fr8n Sverige och arbetspension frfrn Finland. Dessa pensioner beviljas i princip oberoende av varrdknandet av pensionens belopp tagit i beaktande den framtida tj?instg6ringstiden. De flesta av de anstikningar om ATP-pension, som gjorts via PSC, har g?illt invalidpension. Flera pensioner har beviljats. I de fall, diir anstjkningen ftirkastats, har det oftast berott pi, att vederbdrande inte tjiinat in pensionspodng ftir tillriickligt minga 6r. 18 P E I,{ S I O N S S KY D D S C EIV T RAL EI{ S STYRELSE OCH REPRESET{TANTSKAP innx DZ4-1926 Pensionsskyddscentralens styrelse dr 197 3 REPRESENTANTSKAPET Socialoch hllsovirdsministeriet har utsett ordfcirande, viceordfrirande och medlemmar samt personliga suppleanter fcir dessa till Pensionsskyddscentralens representantskap for treirsperioden 197 4-197 6. Representantskapets ordftrrande [r fortfarande verkstiillande direkttir, vicehiiradshrivding J. E. Niemi. Hans personliga suppleant [r verkstiillande direktor Aaro Ktirkktiinen. Som viceordforande fungerar generaldi rektcir Alli Lahtirun, dven hon omvald, med civerdirektcir Yilho ldppinen som personlig suppleant. Till medlemmar i representantskapet och till personliga suppleanter (inom parentes) fcir dem har socialoch hiilsovirdsministeriet utsett de friljande: SS.SOM REPRESENTANTER FdR A RBET SGIV A RO RG AN I S AT ION E RN A : bergsridet E;rk,ki Partanen (bergsritdet Mikko Tiihtinen) bergsridet Stig H. Htisto (bergsridet Bjorn Westerlund) verkstiillande direktcjr, vicehiiradsh<ivding Timo Laatunen (vicehdtradshtivding Pentti Somerto) viceordfciranden, kommerserAdet Kalervo Salo (vicehlrdadsh<ivding Kauko Markkanen); och generaldirektor, agronom Olavi laakkola (agronom Yiljo Sirkiii); S,LSOM REPRESENT ANTER F()R A RBET ST AG A RO RG AN I S AT ION E RN A ordfciranden Pekka Oivio (ordf.oranden Esko Suikkanen); sekreteraren Simo Elomaa (ordfciranden Jarl SunA: ordfcjranden Sulo Penttilti (ordforanden Pekka Virtanen): ordfciranden Lauri V ilponiemi (ordforanden Matti Haapakoskf); och verkstiillande direkt6r, politices magister Aarne I. Vtilikangas (verksamhetsledaren Kalervo Tuure); 19 i I al ,ll Fffi I !fi l L A .M ffi ffi TB ?.4 ,. ! I*,' t #M SI.SOM REPRESENTANTER F6R LANTBRUKSF6RETAGAR. ORGANISATIONERNA: argonom Veikko lhamuotila (lantbruksridet Kusti Eskola); jordbrukaren Toivo Hakamiiki (kommwalridet Lauri Heitto); och agronom Tor Nymalm (fiskaren Yeli Lindstrdm); SI.SOM REPRESENTANTER FdR dVRIGA FdRETAGARE: ekonom Matti laatinen (trafikidkaren Raimo Turku); och ordfciranden, dipl.kdpmannen Aarno Pajunen (verksldllande direktor, ingenj<ir Erkki Heikkonen); SASOM REPRESENT ANTER FdR P EN SION SF A RS {KRIN GS BO LAGEN : verkst?illande direkt<ir, fil.magister Lars Palmin (fil.magister Kurt Ljungman); vicehiiradshcivding Erkka Stenberg (viceh?iradshovding Klaus Ekholm); och fil.doktor Y rljo Keinnne n (vicev erkstiillande direktor Arvi Finirus): SASOM REPRESENTANT FdR UNDERSTdDSKASSORNA: forvaltn.kandidat Mikko Haramo (direktdr Samuli Simula) SASOM REPRESENTANT FdR PENS/ONSST I F T E LS E RN A : viceh?iradshcivding Jarl Hohenthal (viceh?iradshovding Kauno G. Honkanen), sarfi S,{SOM MED FdRSAKRINGSMEDICIN FdRT ROGEN REPRESENT ANT : professor Martti Karvonen (med.o.kirk.doktor Turo Niemi). STYRELSEN Till ordfcirande ftir Pensionsskyddscentralens styrelse utniimnde socialoch htilsovlrdsministeriet avdelningschef Altti Aurela fdr treirsperioden 74-76. Detta uppdrag anf6rtroddes honom iiven for slutet av f<irra lret sedan styrelsens forra ordfcirande, fil.dr. ErY*i Pesonen hade avgitt. Sisom styrelsens viceordfcirande fungerar forts?ittningsvis fil.dr. Teivo Pentikiiinen. Till styrelsemedlemmar f6r sagda period valde representantskapet vicehiiradsh<ivding Tapani Kahri, dipl.ingenj<ir Lauri Olkinuora, vicehtiradshovding Erkki Oinas, ordfciranden Arvo Hautala, verksamhetsledaren Olavi Suominen, ordforanden Yeit'ko Ahtola, vicehiiradsh<ivding Bruno Mattila, ekonom P auli P aaer maa, vicehdradshtivding C. G. Aminolf, med.lic. Marttilehtinen och fil.dr. Erkki Pesonen. Till suppleanter utsigs agronom Henrik Srzmelius, viceh?irdshtivding Rolf Widdn, vicehiirdshdvding Jarmo Sierla, ordfdranden Ilmari Kosonen, verksamhetsledaren Ragnar Hansson, ordfciranden Martti Veirto, agronom Pentti Rahola, pol.mag. Y. E. Terho, vicehiirdsh<ivding K-J. H alsas, sanitetskonteramiral Esko Helske oca verksamhetsledaren Olli Simoinen. Enligt forordning skall i Pensionsskyddscentralens styrelse vara representerade arbetsgivararganisationerna, arbetstagarorganisationema, fciretagarorganisationerna och lantbruksfciretagarorganisationerna. Dessutom bdr i styrelsen ing6. en jurist, en likare och en matematiker. Av styrelsens medlemmar 6r de tre fdrstntimnda valda av representanter ftjr arbetsgivarorganisationerna, de tre f<iljande av arbetstagarorganisationerna, de tvi dlrpifiiljande av fciretagarorganisationerna, och de tre sista 2ir valda gemensamt av samtliga representanter. 20 Informationschef Matti Karjalainen i penston Pensionsskyddscentralens ftirsta, lingvariga informationschef och chefredakttiren ftir Arbetspension, fil.magister Matti Karjalainen gick i pension vid lrsskiftet. Magister Matti Karjalainen anstiilldes vid Pensionsskyddscentralen alldeles i btirjan av anstaltens verksamhet. Han och en arbetsgrupp under hans ledning utarbetade riktlinjerna och verksamhetsplanerna ftir PSC:s informationsverksamhet, och detta under en tid, d& informationen och kunskapen om dess former och betydelse tnnu var siillsynt inom den offentliga ftirvaltningen. Vid sidan av broschyrproduktionen, nyhetsservicen och PR-verksamheten inledde Matti Karjalainen utgivandet av PSC:s duplicerade inf ormationsblad fu 1962; detta blad ftiljdes fr6n inglngen av 61 1965 av tidskriften Arbetspension. Ftire sin tid i PSC hade magister Karjalainen varit verksam som chefredakttir f6r tidningarna Sis[-Suomi och Karjalainen, efter krigen s6som artikelredakttir p& Uusi Suomi och diirefter inom industrin sisom utbildningsoch socialchef och socialdirektdr. Han kunde fdljaktligen erbjuda PSC siviil sin erfarenhet som praktisk journalist som sin kiinnedom om APl-arbetstagarens miljti. Matti Karjalainens verksamhet har alltid varit mingfasetterad och pr?iglad av antibyrikrati - till stor del en ftiljd av hans migsidiga intresseflora, som bl a omfattar jakt, litteratur, 6versdttning, sprikoch kulturhistoria och uppftiljning av det politiska skeendet. Niir Matti Karjalainen nu flyttat tiver till "andra sidan av disken" - hans egna ord hoppas Pensionsskyddscentralens informationsavdelning, att han kommer att agera som ett slags medupplevande expert-kritiker. UTNAMNINGAR I PENSIONSSKYDDSCENTRALEN OCH I PENSIONSNAMNDEN Informationschef Matti Karjalainen tivergick till pension vid irsskiftet. Till hans eftertrddare utslg Pensionsskyddscentralens styrelse den 7.2.1973 fil.magister Yrjti Larmola, som iir chef ftir Pensionsskyddscentralens informationsavdslning fr6n den L.1.1974. Tjiinsten som bitredande avdelningschef f6,r informationsavdelningen sktits tv av informationssekreterare Kauko Toivonen. Till bitriidande avdelningschef pi allm?inna avdelningen har styrelsen den 18.2. utniimnt merkonom Veikko Miiki, som vid sidan av sitt arbete som byrichef ftir riikenskapsbyrin sktitt tj?insten som tjiinsteftirriittande. Merkonom Meki tilltriider sin nya befattning den 1. 3. och kommer dven att fortsiittningsvis sktita byr6chefs uppgifter inom riikenskapsbyrin. Merkonom M?iki tr?idde i PSC:s tjiinst den 1.4.1974 efter att ha tjiinstgjort i Huhtamdkikoncernen. Han utnhmndes till byrichef den 1.6. L973. Till ekonom Heikki Riekkinens eftertr[dare som chef f6,r inkomstregisterbyrin pi f tirs?ikringstekniska avdelningen utsig styrelsen den 30. 1. L974 fil.magister Martti Hiinnikiiinen frin 1. 2.1974. Styrelsen utsig den 18.2. 1974 merkonom Seppo Forsman till byriplanerare. Han dltreder sin tj?inst den 1. 3. Merkonom Forsman kommer ndrmast frin Oy Renlund Ab, d?ir han varit verksam i ARuppdrag. Pensionsndmnden utndmnde den 23.1.1.1973 till ftiredragande, som verkar som kanslichef , viceh?iradshdvding Seppo Rostila. Han tilltredde sin tj?inst den 1. 12.1973. 2t Pension erna cimne for socialforscikringsseminoriet i Ktopio den 3 - 6. 6. 1974 Det i ordningen tionde soPROGRAM cialftjrsZikringsseminariet i -^ i"opio den"3-6 jroi to-- Mindagen den 3' 6' mer denna ging genom ftire- ",. 10.00 Seminariet oppnas ldsningar, tivningar och ---' grupparbete att ge en ingaen10.15-12'00 Verkstiillande direktor Juhani Salminen' t. bil"rt.ring i-de pralitiska Pensionsskyddscentralen p;"bil;pi"socialftirsiikrinBr6dskande fornyelser inom socialgensmestcentralaomriden,fcirsiikringenislutetavl9T0'talet E r rl"tfor.at ingin,folkpenLunch sionsftirsiikringen och arbets13.15-15.00 Jur.lic. seppo Pietiliiinen, pensionsfdrsafringen. ProLantbruksfciretagarnas pensionsanstalt grammet fttr PRA-KTISK SOAvtrldelsevederlag, Avtriidelsepension och .feff'OnSAKRING iiruppGenerationsv[xlingspension samt deras lagt sfl, att ett gott utgingilifrirhillande till annan socialforslkring ge skapas ftir in:rkter i tS.tS-tO.OO Jur.lic. Seppo pietiliiinen, branschens grundfrigor, i --'-- Ansokan om arbetspension (APL, KAPL, handl[ggningen av anstikninF6pL, LF6PL) gar och i hela socialftjr-,--- s-iikringsverksamheten. i"t"i16'15-17'00 Grupparbete nariet dr avsett fijr personer I. Fornyelser inom socialfcirs[kringen verksamma inom sjukftrrfcir iren 1975-1979 s[krings-, folkpensionsftir- (irsoch fcirnyelseprogrammering) siikringsoch arbetspensionsII' Pensionsdjungeln - finns den och ftirsiikringsbranscherna , ftir vad gcir man it den? sidana, som tdnkt stika sig III' Hemmafruars och studerandes till dessa branscher och redan pensionsskydd - hur skall det ordnas? har en viss grundutbildning, samt ftir dem, som annars i Tisdagen den 4. 6. sitt dagliga arbete, pi socialKl. och hiilsovirdsbyrier och pi 9.00-10.00 Grupperna avger rapport sjukhus' sysslar -"1ui"1# 10.15-12.00 Jur.lic. seppo Ptetiltiinen, ftirsiikringens praktiska fr[- ^"'-- AnsOkan om arbetspension, forts'ttning gor. Lunch ARRANGEM,ANGEN FOR SEMINARIET Seminariet hilles vid Kuopion kesiiylioPisto (Sommaruniversitet i Kuopio), till vars sekreterare fiirfrigringar i sommaruniversitetshrenden kan riktas redan innan verksamheten ens btirjat, Per tel. 97t-150L6 eller Per Post under adr. Sairaalakatu LL, 70100 Kuopio 10. Seminariet Avdelningssekreterare Seppo Vtrtanen, Folkpensionsanstalten Folkpensionerna (allmdn framstiillning om f olkplensionsf cirminerna' f amil j epensionen och frontmannaPensionen) Grupparbete L Minimipensionssystem. Hurudant? II. Erfarenheter av och isikter om fcirverkligandet av delpensionssystemet III. Ar det ekonomiska ansvaret fcir pensionerna riktigt fordelat mellan itat, arbetsgivare och fors?ikrade? 13.15-15.00 i5.15-16.00 22 iir avgiftsfritt, men deltagarna skall erl?igga anmiilningsavgift om 50 mk till sommaruniversitetet. Studieboken, som universitetet ger, liimnas till seminarieledaren redan ftirsta seminariedagen. Deltagarna erhiller betyg 6ver kursen. Ledare ftir seminariet iir viceh?iradshtivding Venni Maanula. FORH,ANDSANMALNINGAR De som dmnar delta i seminariet, skall s?inda sina anmiilningar senast den 15 inkommande maj under adress Venni Maunula, Kaikukatu 74,70600 Kuopio 60. Vid en eventuell begriinsning av deltagarantalet kallas deltagarna i den ordning deras anm?ilningar anliint. Kallelse och bekriiftelse skickas omedelbart efter det anmdlan inkommit. Anmiilan skall innehilla uppgifter om sldktnamn, ftirnarnn, nuvarande tj?inst och arbetsplats (ftir gruppsammanstelhingarna) samt noggrann postadress. I ftirv?ig borde envar ftjrbereda sig ftir seminariet genom att studera de broschyrer, som g?iller n?imnda branscher och som fis pi ifrigavarande byr6er. Onsdagen den 5. 6. Kl. 9.00-10.00 Grupperna avger rapport 10.15-12.00 Jur.lic. Terc Palatsi, Folkpensionsanstalten Inkomstoch f<irmiigenhetsbindningen i folkpensionerna Lunch 13.15-15.00 Byrichef Esko Laitinen, Folkpensionsanstalten Ansokan om folkpension 15.15-16.00 Grupparbete I. Svirigheter i inkomstoch fcirmtigenhetsutredningen vid anscikan om folkpension II. Beslutsfattande i pensionsdrenden - f<ir f?iltet eller centraliserat III. Svirigheter i socialskyddets kundbetjiining Torsdagen den 6. 6. Kl. 9.00-10.00 Grupperna avger rapport 10.00-12.00 Overinspekt<ir Marjatta Sulkava, Folkpensionsanstalten Sj ukf<irsiikringens fcirminer (aftnnn framstiillning) Lunch 13.15-15.00 Overinspektcir Marjatta Sulkava Anscikan om sjuKcirstikringens fcirminer och dnrtill horande blanketter 15.15-17.00 Jur.lic. Seppo Rosrila, Tammerfors universitet Pensionernas samordning 17.00 Seminariet avslutas 23 NYA CILKULAR: KA P L-fd r s dk r in g s p r e mt e n nu 8% av ldnen Den KAPl-premie, som skall erltiggas ftir arbetstagare i lantbruks-, skogs-, byggnadsoch hamnarbete steg frin ingingen av detta 5r med en procentenhet till 8 7o.Den htijda premien skulle ftir fdrsta gingen inbetalas ftir de ltjners del, som utbetalats i januari. Ftir dessa ltiners del skulle premien inbetalas senast den 20. februari. Ftirsiikringspremieinbetalningar tas liksom tidigare emot i banker och postkontor. Diir finns ?iven behtivliga inbe6lningsoch redovisningsblanketter med ifyllningsanvlsnlngar. Orsaken till hdjningen var nu, liksom dven tidigare, de kraftigt vuxna pensionsutgifterna. Detta har i sin sida berott pi de talrika pensionsreformerna under de senaste iren och iiven pi den kraftiga stegringen av index. APLItineindex, vid vilken pensionerna bundits, inverkar pi kostnaderna pi W& s2itt. A Nr 24173 Betr.: Blankett for utredning av arbetsofcirmogenhet Nr 25/73 Betr.: KAPl-medellonerna fcir in 7974 Nr 26173 Betr.: LF<iPLoch FrjPl-ftjrsdkringspremie for ir 1974 Nr 27173 Betr.: Regeringens proposition med fdrslag om indring av APL; bercir pensionsskydd pi basen av fcjrtroendeuppdrag och utvidgat pensionsskydd for anstiillda vid statsunderstodda institutioner Nr 1i74 Betr.: Avgift fcir ersdtande av Pensionsskyddscentralens konstnader Nr 2174 Betr.: Undantag i ansvarsfcirdelningsgrunderna samt talviirdena ftir vissa koefficienter i dessa grunder fcir 2rr 1973 Nr 3/74 Betr.: Uppgifter for utredande av pensionsanstalternas <imsesidiga ansvar samt vissa statistiska uppgifter Distribution Nr 22173 Betr.: Hojning av folkpensionen Till arbetspenochdenallmiinnafamiljepensionen sionsanstanstalterna Nr 23173 Betr.: Indrivande av stiimpelTill pensionsstifskatt fcir pensionsstiftelsers lin telser med APLverksamhet Till arbetspensionsanstanstalterna Till arbetspensionsanstanstalterna Till arbetspensionsanstanstalterna Till arbetspensionsanstanstalterna Till arbetspensionsanstanstalterna Till arbetspensionsanstanstalterna Till arbetspensionsanstanstalterna ena^sid-an htijer den aiJettjl Nr 4/74 Betr.: Folkpensionens barntillTill arberspenul8aende Pensionerna,i TqT ' Lgi l"n 'adrav fbranledd ?indring i sionsanstaistalterna sidan_htijer_den de pj\siolsaFi,, -ru-ordningsstadgande grundande liinerna. Frdn ingingen av detta [r steg siv?il pensionerna som de pensionsgrundande ldnerna pi inverkan av index med ndrmare 15 procent. Det verkar sannolikt, att man nddgas htija KAPLpremien pi nytt frin btirjan av ir 1975. 24 Basic Features of Finland s Penstons Scemes 1. DWELOPMENT OF THE PENSIONS SCHE.A{ES A national pensions scheme covering the population as a whole, has been in force since 1939. Under it a pension is paid to all old persons and the disabled. Until 1956 these pensions were based on the contsibutions paid which, in turn, depended on the annual income of each beneficiary. The scheme was radically reformed in 1957, the contributory principle was abandoned, and a flat-rate system was introduced. Survivors' pensions to widows and children were introduced to the benefits in October, 1969, and unemployment pensions in Iuly,7977. The change to flat-rate national pensions made it necessary to increase the pension protection of the wageearning population. Another pension scheme in which the pensions are proportional to the insured person's past earnings was created to complement the national pensions scheme. This new scheme which entered into force in luly, 1962, covers wage and salary earners with the exception of civil servants, local government officers and seamen, who have long had their own special systems. Since the beginning of 1970 earnings related pensions have been extended to farmers and other self-employed persons. 2. THE NATIONAL PENSIONS SCHEME Under the National Pensions Act all old and disabled persons receive a pension regardless of any other pension that they might receive. The old age and invalidity pension consists of two parts. The basic amount is the same for everybody, and the assistance amount is in the nature of an assistance grant. Entitlement to and size of the assistance amount depend, among other things, on the beneficiary's other income and number of dependants. The pensions are automatically adjusted to movements of the cost of living index. The general age of entitlement to the old age pension is 65 years. The invalidity pension is paid to persons aged 76-64 incapacitated for work. In connection with these two pensions, helplessness supplements are paid to those requiring continuous assistance and care. According to the law, old age assistance is paid to single women aged 60-64; provision is made for a funeral grand. An assistance supplement is paid (since 1966) to persons who have practically no income in addition to their national pension. A housing allowance can be paid (since 1970) to pensioners who are entitled to the assistance supplement. The unemployment pension is paid to an unemployed person aged 60-64 who during the last 52 weeks has received a daily benefit for at least 200 days from an unemployment scheme and who cannot find work suitable for him/ her. The benefit equals the invalidity pension payable to the beneficiary. Survivor's pension is paid during the first six months after the husband's death to all widows below the age of 65, provided that she is supporting a child or she was married to him before he reached the age of 60. After that period the pension is paid only to a widow supporting a child under sixteen, and to a widow aged 40-59 years and married for at least three years. The size of the pension during the first six months is the same as the full old age pension, after that period it is subject to a means test. A child is entitled to the pension until the age of 16 or 21 if continuing studies. A full-orphan receives 40 per cent and a half-orphan 20 per cent of the total amount of the basic amount and the full assistance amount. A care allowance is paid (since 1970) to children of under sixteen who need a special care of some other person because of illness, disablement or injury. The cost of the scheme are jointly defrayed by the insured perscms, employers, the State and local authorities. The scheme is administered by the Social Insurance fnstitution, which is subordinate to Parliament. 25 74 ARBETS. 1, PENSION 3 Ledare 4 Aarre Metso: SocialftirsZikringens internationella tilltimpningsomrlde 8 louko lanhunen: Pensionsreformer i Europa 1974 13 Frin PSC:s pensionsdag 19 PSC:s representantskap och styrelse inen 19741976 21 Personnytt frin PSC 22 Socialf orsdkringsseminarium 3-6. 6. 1974 i Kuopio 24 KAPl-premien nu 8 /e 24 Nya cirkullr 25 Basic Features of Finland's Pension Schemes 28 Uppgifter om arbetspensionstagarna 31. 12. 1973 30 English summary