Arbetspension 2:1988

88 2 vITI ,:l \ ) I a I I Privat och offentligt, konflikt och konsensus i det finska pensionssystemet s. ll Ftirdelar sig kostnaderna ftir arbetspensionerna rflttvist? s. 6 ARBETSPENSION PENSIONSSKYDDSCE NTRALENS PUBLIKATION ,xl Huvudredaktdr: Yrjo Larmoia Red aktionssekreterare Kirsti Suomivuori Svensk oversdttning: Sunna Vennstrom Layout: Kristina ]ssakainen Redaktionsrid: Yrjo Larmola, ordfiirande Antero Ahonen Pentti Korvistoinen Esko Prokkoia Hannu Ramberg Jussi Vanamo Redaktionens adress: Semaforbron 7 00520 Helsingfors Telefon 90l5 I I 24:e hrghngen Arbetspension utkommer med tvfl nummer om 6ret. Prenumerationspris l0 mk/ir Piirmbild: Kristina Issakainen Helsingfors 1988 Kirjapaino Aa osakeyhtio ISSN 0355-2748 INNEHALL Talar vi samma spr6k? Statsbudgeten Ior 3r 1989 Markbeloppen framg6r numera av pensionsutdraget Fordelar sig kostnaderna for arbetspensionerna rrittvist mellan arbetsgivarna? Antalet 55-64-&rinqar som uppbar flexibel pension okade med 11000 61 1987 Privat och oi{entligt, kon{likt och konsensus i det finska pensionssystemet Den privata sektorns arbetspensionslagar omfattade &r 1986 niistan tv6 miljoner {orv<irvsarbetande Statistiska uppgilter om arbetspensionstagarna och om totalpensionerna Pensionsskyddscentralens organisation bllr ef{ektivare och dskddllgare Aktuariekongressen ICA 19BB: modeller {6r losande av problemen inom {orsdkringssektorn PSC:s prognos lor 6r l9BB: Den totala pensionsutgilten 45,8 miljarder mark, den privata sektorns pensionsutgi{t 16,6 miljarder mark Vadan detta? For kannedom Statistiska uppgifter om arbetspensionstagarna 30.6.1988 English Summary ^l b. a s.5 s.6 s.9 s. Ll s. 14 s. LB s. 19 ^ a') ^ atr ^41 s. 28 e30 34 TATAR UI SAMMA SPRAK? De nordiska konventionema fcirpliktar oss att ge vflra grannldnders invAnare samma hjiilp och skydd som vi utlovat At v&ra egna medborgare. Allt flera arbetstagare flyttar ocksA frfln ett nordiskt land till ett annat. Dermed cikar mdngden drenden som i efterhand kriiver utredningar och korrespondens mellan myndigheterna i de olika ldndema. Kunden har rdtt att frir handldggningen av sitt drende fA de ntidvdndiga handlingama 6versatta frAn ett sprAk till eff annat. Ocksi de pensionstekniska termema maste dversdttas absolut korrekt i juridisk mening. Och lika viktigt ar det att t.ex. namn pA sjukdomar Oversetts i exakt den form som varit avsett. Min uppfattning iir att kommunikationema mellan Sverige och Finland, Sverige och Norge samt Norge och Danmark fungerar biittre iin i andra finkbara kombinationer. Aven om det i regel iir den mottagande myndigheten som fAr sdrja fcir att den kan ta del av de dversdnda dokumenten, sA kan man vdl anse det skiiligt att t.ex. de finldndska, isldndska och danska myndighetema i min av mtijlighet pA fdrhand lAter civersdtta handlingarna till ett "mottagaranpassat" sprAk. Helt problemfri iir inte heller den kommunikation som sker pfl svenska mellan Sverige och Finland. VAra ambiticisa dversettare - vilkas fcirtjiinstfulla samarbete gdrna skulle fe tecka Atminstone alla centralinrdttningar inom socialfcirsdkringen - gcir sakert sitt bdsta frir att undvika de fdllor som gillras ner ett och samma uttryck inte har samma betydelse i Sverige och Finland (t.ex. "f6rtidspension" har helt olika betydelse beroende pA om man avser den svenska eller finldndska pensionsformen). Tyvdrr dr inte alltid de som handlligger dokumenten pA det klara med dessa termproblem. Termoch ordlistor dr oumbdrliga; de brir utvecklas, uppdateras och distribueras effektivt. "Socialfdrsiikrin gsterrner pA nordi ska sprAk" dren bra handbok, som skulle fA dnnu stcirre anviindning ifall den innehdll flera finliindska socialfcirslkringstermer, giirna med angivande av deras motsvarighet i Sverige. Den som handldgger t.ex. pensionshandlingar borde alltid ge akt pA vad som faktiskt avses med olika uttryck. Han fAr aldrig lita pA sitt goda minne i sldana hdr sammanhang, det gcir inte heller yrkesdversettarna. Nlgon spr6kforskare har sagt att om Gustav III levde. sA skulle han ha lattast att fdrsti den konservativa svenska som talas i spArvagnama i Helsingfors. G.B.Shaw har fdr sin del sagt att England och Amerika dr tvfl ldnder som skiljs flt av ett gemensamt sprik. De besldktade spr6ken finska och estniska brukar kalla skenbart gemensamma ord fcir "pulma"-ord: pA finska betyder ordet pulma problem, pA estniska betyder det brollopl Jdmfcirelsen av problematiska terrner kan leda in pi jiimfdrelse av de problem som finns bakom symbolerna, orden. Och det kan vara nog sA nyttigt. Yr.jii Lot nolu STATSBUDGETEl{ f6r hr 1989 Budgetens slutsumma uppgflr tilll24 200 milj. mark, vilket dr 9 Vo meradnslutsumman i f 988 flrs ordinarie statsbudget. Avsikten dr framftirallt att diimpa inflationen och underskottet i bytesbalansen. Den viktigaste nyheten flr att man flr 1989 inleder en reformering av inkomstoch f<irmtigenhetsbeskattningen. Ett ftirenhetligande gillande beskattningen av olika inkomstslag, en ftirenkling av avdragssystemet samt en sinkning av marginalskatten utgtir mfllen i den reform, som enligt planerrskall genomfiiras gradvis fram till ir 1991. I 2 N/. /. t ,l t' r b< 1-\ V -, \I\\r" q !/ 7 I :t\ \ LST -: ;'r "; rrT r, v'l IE - 7t a-, I ) Yt* K- ,l rL I* L '-/ V; 1 \ Den ekonomiska bakgrunden Totalproduktionen har sedan Ar 1982 tjkat relativt jdmnt i en genomsnittlig takt pA drygt 3 c/t per Ar. Okningen Ar l9tt8 blirca4To, vilket delvis beror pA att lantbruket uppvisat "bdttre resultat dn flret innan. Ar 1989 berdknas produktionen cika med 2 7o jary' fdrt med innevarande Ar. Ar 1989 avtar uppglngen jiimnt inom alla huvudbranscher. I frAga om den ekonomiska utvecklingen :ir det dock underskoftet i bytesbalansen och inflationen som inger de stcirsta farhAgorna. Den inom cikning som ldnge pflgAtt sysselslttningen har avstannat. Andelen sysselsatt arbetskrati kvarstAr pA samma nivA under perioden 1985-1989. Utbudet pfl arbetskraft fdrblir ofcirdndrat, vilket innebdr att arbetsl6shetsgraden kvarstir PA knappt 5 7o nivt' Antalet arbetstagare inom industrin minskade under perioden 1985-1988 med d.ygt 40 000. Denna minskning antas fortgA. Antalet arbetsplatser inom servicendringama fortsetter att 6ka med ca2 o/o PA flrsnivA. Det faktum att vissa servicefunktioner som tidigare tillhdrt industrin numera betraktas som sjiilvstdndiga enheter inom servicendringama fdrklarar en del av fciriindringama i sysselsattningen. Ar 1988 cikade inflationen i snabbare takt An vdntat. MAlet var att prisema skulle stiga med h<igst 3 7o,man ipraktiken steg de med mera dn 5 7o jiimfdrt med lret innan. MAlet ftir 1r 1989 iir 4,5 7o, vilket torde vara realistiskt fdrutsatt att ltinefcirh6jningama inom ramen fcir stabiliseringsltisningen hAller streck. Under Ar 1988 skiirptes beskattningen mera in venmt. Detta berodde pA att inflationen 6kade, samtidigt som skatteavdragen och skattetabellema justerades endast minimalt. Skattereformen och stabiliseringsltisningen torde Ar 1989 leda till en sdnkning i skattegraden. Ar 1989 iir bruttoskattegraden ca 0,5 Procentenheter ltgre dn iret innan, dvs.3J o/o. Pensionsskyddet I frAga om utkomstskyddet vill man Ar 1989 i synnerhet utveckla familjeskyddet samt fcirbittra fcirenligheten inom utkomstskyddssystemet och dess tdckning. I pensionslagstiftningen fdreslfls vissa smdrre dndringar. Till riksdagen kommer att 6verldmnas en regeringsproposition med fcirslag om att folkpensionslagen I . 10. I 989 skall iindras sA, att grundlivrdntan enligt lagen om skada, Adragen i militafijenst betraktas som primdr inkomst vid fastst:illande av folkpensionens tilltiggsdel. Till riksdagen kommer vidare att avlAtas en proposition med fcirslag till lag om fronttilliigg som betalas utomlands. Enligt denna lag skall fronttilliigg frfln och med 1.4.1989 kunna betalas At den som har nAgon form av fronttecken och som bor utomlands. Vidare fcireslAs att systemet med generationsvax lingspension skall fortsdtta fram till utgAngen av flr 1990. Dessutom har en kommission tillsatts fcir att utreda hur detta system skall fortgA efter denna tidpunkt. En regeringsproposition kommer aff avlitas med fcirslag om att grupplivfdrsiikring fdr lantbruksfciretagare inftirs 1.1.1989. De fdrsikrade svarar frir fvA tredjedelar och staten fcir en tredjedel av dessa kostnader. Regeringen har ftjr avsikt att till riksdagen avlflta en proposition med fcirslag till reformering av familjepensioneringen enligt en sAdan tidtabell, att reformen kan trlida i kraft vid ingAngen av 6r 1990. Enligt budgetpropositionen iir statens andel av de kostnader som fciranleds av LFdPL-pensionerna ir 1989 ca I 610 milj. mk, dvs. ca 13 Vo mera iin Ar 1988. Statens andel av FdPLpensionerna minskar diiremot med I 8 Vo och dr ca23 I milj. mk er 1989. I budgeten fcireslfls vidare att I 78 milj. mk anviinds fdr fdrtidspensionema fcir frontveteraner. Denna minskning pA 77 milj. mk beror pf, att antalet pensionsscikande hiir minskar. Statens andel av de utgifter som fciranleds av folkpensionslagen 6kar jiimftirt med 1988 Ars nivA med 338 milj. mk, dvs. till 2 158 milj. mk. Ovrigt utkomstskydd Betalningsperioden t'cir sttid fcir vfird av barn i hemmet fdrldngs till tre Ar i frAga om f amiljer med ett bam. Moderskapsunderstcidet hdjs till 640 mk 1.3.1989. Barnbidragen hcijs med i genomsnitt l7 % 1.10.1989 med undantag fdr den fcirhdjning som betalas ftir barn under tre flr. Vidare t-dreslAs att maximibeloppen fcir studiepenningens grunddelar hdjs med 80 mk: de nYa beIoppen skulle pA mellanstadiet vara 390 mk och pt hrigre nivA 500 mk i mAnaden. Utkomstskyddet fcir arbetsldsa som tagit emot deltidsarbete fcirbiittras rdknat frln 1.7.1989. Vidare fdreslAs att den siinkning som sker efter att den enligt fcirddnsten avvdgda arbetslcishetsdagpenningen utbetalats fdr 200 dagar skall slopas och att arbetslOshetsdagpenning skall kunna utbetalas fdr sjukfdrsiikringens karensdagar. I frAga om utkomststcidet tivergAr man inom fem Ar gradvis till anviindningen av en omfattande grunddel. Grunddelens beloPP fdr en ensamstAende Person utgdr ddretier 8O Vo av folkPensionens fulla btlopp. Samtidigt minskar de utgifter som siirskilt beaktas utdver grunddelen. Kommunerna skall civergi till anvdndningen av en omfattande grunddel f6re utgf,ngen av Ar t993. Inom ramen fdr skattereformen kommer den nedre grdnsen fcir beskattningsbar inkomst att h6jas, vilket cikar nettoinkomsten fdr smainkomsttagare som uppbiir liven beskattningsbara utkomstskyddsfdrmAner. Avgifter Arbetsgivamas arbetslcishetsfcirsdkringsav gift berdknas sjunka med 0,1 procentenheter jdmfdrt med 1988 Ars nivA och blir ddrmed I,l procent av l6nerna. J Arbe tsg iv amas sjukfrirsdkri n gsoch folkpensionsavgifter fdrblir ofcirdndrade med undantag av kommunemas och kommunalfdrbundens sjukfcirsiikringsavgift som sjunker med 0.25 procentenheter. Fiiljande avgifter har fcireslagits for Ar 1989: SjukFolkfcirsiikpensionsringen frirsiikringen Privata sektorn 1.20 3.9011.951 -5.55 Staten och dess inrdttningar 2.45 4.45 Kommuner och kommunalftirb. 3,70 4.45 Kommunala affdrsverk 2.45 4.45 Den dvriga offentl. sektorn 3.95 4.45 Den genomsnittliga belastningen av arbetspensionsavgiftema 6kar frAn 13,8 7c (Ar 1988) till 14,9 Vc (Lr 1989). Kommunemas genomsnittliga pensionsavgift till Kommunala pensionsanstalten berdknas stiga till 14 Vo; Lr 1988 iii denna avgift ca 12,5 Vc. Hiijningen beror pA den gradvisa civergAngen till partiellt fonderingssystem. Den fcirsdkrades sjukfcirsiikringspremie dr ofcirdndrad, dvs. 1,7 penni per skattcire. Vidare fcireslAs att folkpensionsfdrsdkringspremien niista 6r sinks med 0,25 penni per skattrire till 1,55 penni. Beskattningen av pensionstagare 61 1989 PA det hela taget ar Andringarna i beskattningen av pensionsinkomst relativt smA: totalt sett lindrar de pensionstagarnas beskattning. Av figur I lramgAr cikningen i nettoinkomsten frin 6r 1988 till 1989 pA en och samma pensionsinkomstnivi tbr en ensamstaende pensionsinkomsttagare, som inte har andra inkomster och inte heller extra avdrag. I praktiken kgmmel indexjusteutstrackandet av dess verkningsringarna vid Arsskiftet att att h6omrAde frin nuvarande l0 4-00 ja bruttonivAn fcir alla pensionsmark till 48 000 mark innebdr. inkomsttagare. Den hcijande efatt grundavdraget lindrar allt flefekt som indexjusteringarna och ra -pensionstag"ares kommunalrindringarnaibeskattningenhar beskattning. Invalidavdragen pA nettoinkomsten blir i frAga kvarstflr ofbrdndrade inom si*val om arhtspensionstagama i gesmts-somkommunalbeskattninnomsnitt 8-9 cL , varav skatteresen. formens effekt iir i genomsnitt 2 " procentenheter.- Fciljdema. av De stcirsta principiella iindringskattereformen kommer dock att ama ealler iakten fcir reduceriivara individuellt beroende av ingen Iv pensionsinkomstavdrakomsttagarens familjeoch ingen. I fr6ga om bAde statsoch komststruktur. kommunalbeskattningen fdreslls det att reduceringskoeffiBland de avdrag som pAverkar cienten fcir pensionsin[omstarbeskattningen av pensioner f6draget ar 0,7. FOr niirvarande dr reslAs det att arbetsinkomstavdenha koefficient 0,75 i statsdraget skulle slopas i statshbeskattningen och 1,0 i komskattningen. Effektema ddrav munnlbeskattningen. En annan civerftirs till skattetabellen gebetydelsefull iindiing dr, att pennom en fdrhdjning av markbesionsinkomstavdragEt minsftar i lgpryn i inkomstklasse_ma, varkommunalbeskattningen omevid slopandet av ndmnda avdrag delbart dfr totalinkomiten civersinte skdrper beskattningen. Makrider det fulla beloppet f6r penximibeloppen fdr pensionsinsionsinkomstavdraget. Hiitills komstavdragen rdknas i p-rilcip h61 6snna minskning bcirjat fiirst pA samma satt som er 1988. Fdr65 totalinkomsten6veiskridit hcijningen av den ldgsta griinsindet sammanlagda beloppet av komsten i statsskattetabellen pensionsinkomstavdragef och frAn 15 900 mark till 36 000 aetfullagrundavdrageitilldubmark pAverkar betydelsen av belt belopp. pensionsinkomstavdraget i statsbeskattningen. Defta penBeloppen ftjr 1989 6rs pensionssionsinkomstavdrag sanker Ar inkomstavdrag dr beroende av 1989 beskattningen fcir sidana folkpensionens fulla belopp. pensionstagare som harentotalOm folkpensionsindex er 1989 inkomst pe 3 000-4 000 mk/mAantas vara 982, sA skulle pennad. Fdrhdjningen av det fulla sionsinkomstavdragers fulla bebeloppet fcir grundavdraget i lopp i statsbeskattningen vara kommunalbeskattningen frAn l9 500 mk (flr 1988: l9 000 mk) 5200 mark till 8 000 mark samt och i kommunalbeskattningen Figur I . Nettodkningen 198811989 pci en och sdmma pensiltnsinkomstniyd. Ensantstdende, inte andra inkomster, inga etta ar.- drag. Komntunalskatten + k,-rkoskatten + sjukfit'scikringsprentien = 19.7 pcnnilskuttire. 26 300 mk (22 800 mk), fcirutsan att det ar en ensamstAende person eller den ena av tvA makar som uppbiir folkpension samt - om bnda makama uppbiir folkpension - 20 9N mk ( 18 400 mk). Avdraget skulle upphcira om totalinkomsten i statsbeskattningen riverskrider 47 4N mk och i kommunalbeskattningen 63 900 mk (fcir makar 50 800 mk). Avdragens slutgiltiga belopp klarnar sa snart folkpensionsindex fcir Ar 1989 faststdllts. I 1989 Ars beskattning fcireslAs ocksA vissa andra rindringar som plverkar pensionstagama. De pensioner som pl basen av olycksfallsoch trafikfdrsdkringen uthtalas i form av en engAngsersiittning kommer att bli beskattningsbara i sin helhet; detsamma gdller fdrscirjningsoch v6rdbidragspensioner som kirjar Ar 1989. Vidare kommer nya sytningar att bli beskattningsbara vad gdller penningoch naturaprestationer. BO LUNDQVIST pol.ktnd. Frtrskure vid P e n.r i on s.s kt' dLv e n t nt I e n.s pluneriigsuvtlelning JO ;l 2000 i000 4000 5000 6000 Pensionsinkomster mk/min 7000 8000 4 MARKBELOPPEN FRAMCiN ilUMERA AU PEI{$01{SUTDRAGET Av Pensionsskyddscentralens pensionsutdrag framgflr numera hur stor pensionen blir uttryckt i mark. Hittills har totalpensionen kunnat anges enbart i procent. Den som ffltt pensionsutdrag har utgiende frAn den beriiknade pensionsprocenten uppmanats att pe basen av sina nuvarande inkomster berdkna sitt eget arbetspensionsbelopp. Detta fcirfarande ger i mflnga fall gott resultat. Men det finns ocksA mflnga situationer. ddr berdkningen av pensionsbeloppet inte lyckas pfl ett tillfredssttillande siitt. I frAga om avslutade arbetsftirhAllanden och avslutad fdretagarverksamhet har det redan tidigare varit mtijligt att ange pensionen i mark. Ddremot har pensionen fcir pAgAende ftjrvdrvsarbete inte kunnat bertiknas, eftersom uppgifter om fcirvdrvsinkomsterna inte har stAtt till Pensionsskyddscentralens ftirfogande. Fdr berdkningen av arbetspensionsbeloppet fAr PSC numera dessa uppgifter av pension sanstalterna. I och med att Pensionsskyddscentralen i samband med sin utdragsservice hittills har varit tvungen att et alla som har ett pAgAende APL-arbetsftjrhAllande meddela. att uppgifter om ftirvdrvsinkomstema inte finns tillgiingliga, retumerar mAnga kunder utdraget till PSC kompletterat med dessa uppgifter. Bakgrunden till sismamnda l'cirfarande lir mingen glng vederb6randes egen misstanke om att allting inte stlr riktigt riitt till. SA iir givttvis inte fallet. Hiirvid informeras kunden utfcirligt om sin situation; samtidigt fAr han ocksfl en pA de uPPgivna fcirvdrvsinkomsterna baserad och i mark uttryckt berlikning av sin framtida arbetsPension. Det hdnder att kunder feiller kommentarer i stil med att "ingen kan vdl leva pfl enbart Procenter". Till vem skickas berikning uttryckt i mark? An sA liinge innehAller inte alla pensionsutdrag en berdkning av pensionsbeloppet uttryckt i mark. At helt unga personer skickas inte dylika utdrag; arbetstagaren eller fdretagaren skall vara minst 30 och hdgst 63 Ar fijr att fA en pensionsberdkning uttryckt i mark. Dessutom frirutsiitts det att arbetsfcirhAllandet el ler fciretagarverksamheten har p6gAtt under minst tvA kalenderflr - Aret dA utdraget begiirs rdknas hdrvid inte med. Sistndmnda krav ir nddviindigt, eftersom den pensionsgrundande fdrvdrvsinkomsten sallan hinner stabiliseras under loppet av nigot enda Ar. Pensionsberdkning kan ges i mark oberoende av om mottagaren dr fcirsiikrad i flera pensionsanstalter samtidigt. Pensionsberdkning gtirs inte ftir personer som redan dr pensionerade eller som har d6tt. Detsamma gdller dem, vars pensionsansdkan eller nAgon annan form av utredning iir anhiingig i Pensionsskyddscentralen. De frirvdrvsinkomstuppgifter som anvdnts som grund fc!,r Pensionsberdkningen framgir klart av utdraget. Detta iir samtidigt en konlroll av att f'<irvdrvsinkomstuppgifterna dr korrekta. Mindre variationer i dessa uPPgifter saknar betydelse vad betrAffar det slutliga pensionsbeloppet. Fullstiindigt exakta inkomstuppgifter behdvs egentligen fcirst di det galler de fyra sista Aren i ett arbetsfdrh6llande, eftersom dessa Ar ligger till grund fdr den pension som beriiknas fdr ifrAgavarande arbetsfcirhAllande. Detta gZiller APL. KAPLoch KoPL-arbetsfcirtjanstema inverkar alltid direkt pA det slutliga pensionsbeloppet. Dessa inkomstuppgifter har redan tidigare funnits exakt angivna i Pensionsutdraget. Ibland komplicerat att ffl ftirv6rvsinkomstuppgifterna Fdr att producera berdkningar av pensionsbeloppet uttryckt i mark gAr Pensionsskyddscentralen till viiga pA fciljande sdtt: fcirst begdr PSC pn magnetband av pensionsanstaltema uppgifter om de fdrsiikrades ftirviirvsinkomster. Ddrefter infcir pensionsanstalterna i nkomstuppgiftema pA samma magnetband och returnerar dem till PSC. PA basis av de erhflllna uppgifterna riiknar Pensionsskyddscentralen ut pensionsbeloppen. I praktiken dr det dock inte alltid s& enkelt att fA fram fdrvdrvsinkomstuppgiftema: inkomsteller arbetsfdrhAllandeuppgiftema kan vara under utredning eller ocksfl har pensionsanstalten dnnu inte fAtt in fullstiindiga fcirvdrvsinkomstuppgifter m.m. Om Pensionsskyddscentralen inte fflr de nddviindiga uppgiftema - eller inte fAr dessa i tid - tillsiinds kunden ett utdrag dAr pensionen anges i procent. PSC kan inte vdnta alltfcir ldnge pA uppgifterna, eftersom leveranstiden fcir utdraget dA blir oskiiligt lAng. Fcir nirvarande invdntar PSC uppgiftema hdgst f'em arbetsdagar. Ftirvdrvsinkomstuppgiftema kvarstAr inte i PSC:s register Perrnanent. Utdrag ddr pensionen anges i mark skickas endast till de arbetstagare och fdretagare som sjdlva har begdrt pensionsutdrag. I de utdrag som Pensionsskyddscentralen distribuerar automatiskt till stora mdngder fdrsiikrade anges pensionen inte i mark. Sistniimnda "massdistribution" giiller dels dem som avslutat ett arbetsfcirhlllande och dels dem som fcir ftinta gAngen omfattas av arbetspensionssystemet. Gemensamt fdr dessa arbetsfdrhAllanden dr, att tillrdckliga frirvdrvsinkomstuppgifter dnnu inte finns tillgiingliga niir pensionsutdraget ges. Erfarenheterna av de i mark angivna pensionsberdkningarna dr dn sA liinge knapphindiga. Pensionsskyddscentralen fciljer noga med hur situationen utvecklas. De i mark uttryckta pensionsberiikningarna har bAde fdroch nackdelar. Framfcir allt trtir den som fAr ett dylikt pensionsutdrag komma ihAg, att det uttryckligen iir frAga om en fdrhandsberdkning av pensionsbeloppet. Detta giller framfcir allt de yngre Aldersklassema samt dem som nyligen inlett en nyrr arbetsfdrhillande. HANNU RAMBERG Pol.nrug. C h{ fir Pe nsion sskvdds- ( e n t rdl e n s i nk()m st ra gi sI e r lry rd 5 II FORDELAR SIG KOSTilADERilA l! FOR ARBETSPEilSIOilERNA nArTUrsT MEUAU ARBETSGIUARlIA? Det 5r rltt slllan finansieringen av pensionerna har granskats utgAende frin hur rittvist kostnaderna ir ftirdelade - detta trots att finansieringsprinciperna och den kraftiga tikningen i pensionsutgifterna pi senare tid har debatterats livligt i olika sammanhang. Ett av dessa diskussionsforum var fiirsikringsmatemati - kernas internationella kongress ICA 1988, som igde rum i Helsingfors i juli. Fcirdelningen av pensionsutgiftema mellan de olika fciretagen anses inte alltid vara helt rattvis. Man har bl.a. stiillt sig skeptisk till att ett fciretag skall betala genomsninlig APL-premie. trots att inte en enda av dess anstdllda har gAtt i pension. Hade det dA varit mtljligt att anordna finansieringen av APL-pensionema pi en riittvisare sritt? Sdtten att finansiera pensionerna Inom pensionsfcirsdkringen tillldmpas tre altemativa finansieringssystem, ndmligen fondering, partiell fondering och fcirdelning. Inom fcirdelningssystemet bereder man sig inte pA utbetalningen av pensionema genom fondering pl fcirhand. I fcirsdkringspremier uppbiirs en summa motsvarande de Arliga pensionsutgifterna och fcirvaltningskostnaderna. Det hdr innebiir att dagens fcirvdrv sarbetande bekostar pensionerna At fciregiende generation. Fdrdelningssystemet liimpar sig biist frir finansieringen av sAdana sociala fcirmAner, som inte tillvdxer i proportion till den individuella arbetsinsatsen. Finansieringen av folkpensionema skcits enligt den hdr pnnclpen. Inom fonderingssystemet uppbdrs f6r envar anstdlld lrligen det belopp, som - rdntan inberiiknad - skall rdcka till frir den framtida pensionsutbetalningen. De anstdllda liigger diirmed p1 sdtt och vis undan en del av I0nen med tanke pA sin kommande pensionering. Finansieri ngen av arbetspensionema baserar sig i stor utstrSckning p& fonderingssystemet. Detta system dr ocksA det enda tdnkbara niir det giiller de hos fbrsdkringsbolagen tecknade frivilliga arbetspensionsfrirsdkringama, eftersom fdrsiikringspremier ju inte ldngre kan uppbiiras efter det att fcirsiikringen upphdrt. NAgot till hundra procent fonderande finansieringssystem, som skulle tdcka hela landet, till,iimpas inte i frAga om pensionerna: det skulle ndmligen vid skapandet av ett sedant vara problematiskt att med en gAng samla in stora fonder. Infcirandet av ett renodlat fonderingssystem fdrutsAtter att pensionsfcirmanema trdder i kraft pA mycket lAng sikt. Finansieringen av de lagstadgade arbetspensionema har i regel anordnats enligt ett delvis fonderande system. Hiirvid bereder man sig pfl fdrhand pA endast en del av pensionskostnadema. Underskottet fylls sedan i enlighet med fcirdelningssystemet under de Ar dA pensionema betalas ut. Ockst APl-systemet dr delvis fonderande. Pensionsanstalten fonderar tilliigget i det pensionsansvar, som motsvarar den pensionsratt vilken den fcirsrikrade intjdnat pA basis av sin inkomstnivA under ifrflgavarande Ar i fcirvdrvsarbete. Bl a pensionernas indexfcirhrijningar samt de lagdndri ngar som fcirbuittrar pensionsskyddet finansieras driremot i enlighet med frirdelningssystemet. Fcir dessa icke-fonderade pensionsdelar ansvarar arbetspensionssystemet gemensamt. Ar finansieringen av arbetspensionerna rittvis ? Fdrdelningen av pensionskostnaderna mellan fciretagen rir beroende av p€nsionssystemets struktur och fi nansieringsteknik. Pensionssystemet kan vara antingen riksomfattande, s6som exempelvis APL-systemet; eller ocksA kan det vara branscheller fciretagsspecifikt, sf,som flertalet frivilliga ti lldggspensionsarrangemang vilka kompletterar APL iir. Inom det riksomfattande och branschspecifika systemet motsvarar fdretagets fdrsdkringspremier i regel allt bdttre pensionskostnaderna fcir de egna anstellda, ju stdrre andel man har gitt in fdr att fondera, dvs. ju hdgre londeringsgraden dr. lnom de fciretagsspecifika pensionssystemen svarar varje friretag givetvis sjiilvt fcir sina egna pensioner oberoende av finansieringstekniken. Det dr beroende av lciretagets situation huruvida finansieringstekniken uppfattas sAsom rdttvis eller inte. Detta framgAr speciellt tydligt i frAga om APL-systemet, diir en fiiirdedel av pensionema pA senare flr har grundat sig pA fondering. Tre fiiirdedelar av pensionsutgiften har fciranletts av sAdana pensioner eller pensionsdelar. beffef'fande vilka fondering inte har skett pl fcirhand. De medel som behcivs fcir sistndmnda pensioner uppbairs sflsom en del av den civriga APLfcirsdkringspremien under det Ar dfl pensionema skall betalas. Hiirvid fdrdelar sig kostnadema mellan arbetsgivarna i ungeflir 6 samma proportion som APL-16nerna. Beroende pA de anstdlldas f;ldersstruktur uppbdrs i &r fdr de pensioner som skall bekostas gemensamt 6,0-6,5 procent av ldnema i fdrsiikringspremier. Nyetablerade fdretag och fciretag som utvidgar sin verksamhet undrar ibland varfcir de m6ste delta i pensionskostnadema fcir personer som pensioneras frfln andra fdretag. Riicker det inte att man svarar fdr pensioneringen av sina egna ansldllda? Skyldigheten att delta i de gemensamt bekostade pensionerna kan dock inte begrdnsas beroende pA, i vilket fdretag ratrcn till pension har intjiinats. Fdljden av dylika begriinsningar skulle bland annat vara, att penslonenngar fr6n fciretag som upphcirt med sin verksamhet skulle bli delvis ofinansierade. Begrdnsningar av detta slag skulle ocks6 vara svAra att genomf6ra rent tekniskt. Ett fullstiindigt fciretagsspecifikt finansieringsansvar hade f6rutsatt att APl-systemet i tiden baserats pA hundraprocentig fondering, vilket av olika orsaker hade varit omtijligt. I en fullstdndigt fonderande APl-system hade kostnadema fdr pensionsskydd som anordnas i en pensionsstiftelse gltt att fdrdela pfl varje enskilt fdretag. Detsamma hade i stort sett gellt ocksA i pensionskassor och fdrsiikringsbolag anordnat pensionsskydd. Hiirvid hade dock de risker som avviker frAn genomsnittet utjdmnats mellan ftirsdkringstagama enligt vissa fdrsdkringsmatematiska grunder. Oberoende av pensionsarrangemangen hade arbetsgivaren dl finansierat pensionsriitten endast fcir sina f.n. aktivt anstiillda. Nyetablerade ftjretag hade diirvid inte behovt delta i kostnaderna frir det pensionsskydd, som nfrgon anstiilld intjiinat i ett tidigare arbetsfdrhAllande. I frAga om APL-systemet hade fullstiindig fondering dock ftirutsatt, att man fdr faststiillandet STIFTELSERNAS APL.P REM I EN II'A AR 1 986 25 20 5 J F zr0 5 00246 810t214161820222426 PREMIEPROCENT av fcirsdkringspremien hade kunnat forutse realldnernas och inflationens utveckling fcir mAnga decennier framdver. Likas6 borde man pA l[ng sikt ha kunnat fdrutse den fdrliingda livsldngden, dndringama i invaliditetsrisken, arbetsldshetens utveckling etc. Eftersom det i praktiken iir omdjligt att fdrutse utvecklingen pA alla punkter, sA hade pensionsfonderna uppv i sat antingen undereller bverskott. Ifall fondema hade uppvisat underskott, sA hade man varit tvungen att s:inka pensionsnivAn. I annat fall hade det varit niidvd"ndigt att - i enlighet med principema fcir fdrdelningssystemet - fylla underskottet med hjtilp av tilliiggspremier erlagda av dem som fdr ndrvarande befann sig i arbetsfcir fllder. Men diirmed hade man ju ocksfl gjort avkall pe ett fullstiindigt fonderande system! I frlga om ett fullstiindigt fonderande system hade det dessutom blivit problematiskt att finansiera sAdana fdrbiittringar i pensionsskyddet som sker genom lagdndringar. I samband med dylika hade man antingen varit tvungen att komplettera fonderna eller att se till att fdrbattringarna tradde i kraft i lAngsam takt. Hur fdrhlller det sig dA med fciretagsspecifika pensionsarrangemang? Hade ett pA dylika arrangemang baserat pensionsskydd varit ett tiinkbart alternativ till APl-systemet? I frAga om nyetablerade fdretag och sAdana ftiretag som utvidgar sin verksamhet hade man visserligen i kirjan kunnat hAlla pensionskostnadema pA l&g nivfl, fcirutsatt att finansieringen hade skcitts enligt f6rdelningssystemet. Utan fullstiindig fondering hade fullgdrandet av de utlovade pensionerna dock blivit beroende av ifrAgavarande fdretags framglng pA liingre sikt. Ifall ftiretagets verksamhet hade upphdrt till friljd av konkurs eller nAgon annan orsak, sA hade de anstiillda f6rlorat sin redan intjiinade rdtt till pension, samtidigt som pensionerna hade upphdrt att utbetalas At de redan pensionerade. St6rre trygghet hade gln att 6stadkomma genom fondering, men dven dA hade ovan 7 DEil PRIUATA SEKTORI{S ARBETSPE]ISIO]ISrAGAR oMFATTADE in 1986 niisrnu rui MTLJoilER TtinUliRUSARBETAUDE Drygt 1900 000 anstdllda och ftiretagare omfattades ir 1986 av den privata sektorns arbetspensionslagar (APL, KAPL, KoPL, FtiPL och LFttPL). Denna andel motsvarar omkring tre fjiirdedelar av hela landets arbetskraft. Av den privata sektorns arbetskraft frr knappt en femtedel ftiretagare. Detta framgir av andra delen av Arbetspens[onssystemets statistiska irsbok, som utkom i juni 1988. Arsboken innehiller statistiska uppgifter om de ftirvdrvsarbetande, om totalpensionerna samt om finansieringen av arbetspensionssystemet ir 1986. Den statistiska irsboken publicerades nu ftir femte gingen. Ftireliggande artikel innehiller en kortfattad presentation av irsbokens innehill och av den utveckling som skett under de senaste flren. l4 ai ? -/ - ,l I ^-.-54 f 'r--l a r-r.rr.{ L.a lr- ?N D! -I* i7 p r) e) \ \E ,*)-> I Statistiska uppgilter om de fOriusarbetande Ar 1986 uppgick antalet fdrvdrvsarbetande som omfattades av APL till mer iin I 400 000 personer. Over 400 000 personer inledde ett APl-arbetsfdrhell ande. Omkring 36 000 mdn och lika mlnga kvinnor inledde sitt f<irsta APL-arbetsftirhAllande. Av dessa var mer iin 63 000 yngre iin 20 6r. Antalet personer i KAPl-arbetsftirhAllande har minskat under hela 1980-talet: 61 1986 uppgick detta antal till knappt 250 000, varav mdnnen stod fdr mer dn 80 procent. Det genomsnittliga antalet KAPL-anstiillningsmAnader var 6,8 mAnader; 7,1 m[nader fdr mdnnen och 4,6 mAnader fcir kvinnorna. Ar 1986 var antalet LFtiPL-f6retagare under 220 Offi personer. Av dessa var drygt hiilften mdn. Sedan [r 1977,d ifrflgavarande statistik bdrjade gdras, har antalet LFdPl-friretagare Ar frAn lr minskat. Under den hiir tiden har detta antal minskat med ca 75 000 personer. Mer dn hiilften av LFdPl-fdretagilna har omfattats av denna lag i civer femton Ars tid. Ar 1986 inledde niirmare 7 000 personer LFciPLverksamhet; av dessa kom inemot 6 000 personer aft fcir ftirsta gingen omfattas av den privata sektorns arbetspensionering. Samtidigt avslutade dver l6 000 personer sin LFtiPl-verksamhet; av dessa hade drygt 80 procent omfattats av LFciPL i minst femton Ars tid. Antalet personer som omfattas av FriPl--cikar hela tiden. Ar 1986 var de redan niistan 160000 till antalet; kvinnoma stAr f<ir en tredjedel hdrav. Antalet FdPLfdretagare har inom tio Ar <ikat med ndstan 50 000. Ar 1986 rikade antalet FdPl-fciretagare med river I 7 000. Niistan 15 000 personer inledde sin fdrsta FtiPl-period. Sammanlagt 13000 friretagarperioder avslutades. Antalet nya FdPl-perioder pAverkas i tidsseriema av den lagiindring, enligt vilken varje bolagsman i tippet bolag och ansvarig bolagsman i kommanditbolag rdknat frAn 1.7. l98l betraktas s6som f6retagare och diirmed lyder under Ft,PL. l. l. I 986 trddde lagen om pension fcir vissa konstniirer och redaktcirer, KoPL, i kraft. Under det fdrsta Aret kom knappt 8 000 personer att omfattas av KoPL. Dessa personer hade KoPL-inkomster som dversteg det i lagen angivna grlinsbeloppet (4 430 mk Ar 1986). De KoPl-fcin[krade hade er 1986 arbeut i genomsnitt 6,2 mAnader och deras l6n var i genomsnitt 3 500 mk per m&nad. Av de KoPl-f6rsiikrade var ca 2 500 kvinnor. Inemot 18 000 personer hade KoPl-arbetsfcirhAllanden, men nAdde inte upp till ovan niimnda grdnsbelopp. Dessa personer arbetade i genomsnitt wA mAnader i KoPL-arbetsfdrhflllanden och deras ltjn var i genomsnitt knappt 600 mk per mAnad. Fcir kvinnornas del var de genomsnittliga KoPl-lcinema - bAde de som dversteg och de som understeg griinsbeloppet - hdgre iin fcir miinnens del. En riitt stor andel av dem som haft KoPL-arbetsfdrhfllanden dversteg m.a.o. inte grtnsbeloppet enligt KoPL och omfattas diirmed inte heller av denna lag. A andra sidan har dessa personer haft sl pass f6 KoPl-uppdrag och 6ven lAga KoPl-inkomster, att KoPl-uppdragen fcir deras del i praktiken saknar betydelse med tanke pA den framtida pensionen. Av de miin vars KoPLinkomster civerstiger griinsbe - loppet iir ca 60 procent musiker. Av kvinnorna iir 25 procent skAdespelare och drygt 20 procent Oversettare och tolkar. Fcir dem vars KoPl-inkomster understiger griinsbeloppet iir fcirdelningen enligt yrke ungefdr densamma. Av dem som nAr civer grtinsbeloppet dr 72 procent under 40 er. Under statistikfciringsAret kom 70 0m personer att fdr f6rsta gingen omfattas av den privata sektorns arbetspensionssystem. Siffran iir den ldgsta som f6rekommit under 1980-talet. Av dessa 70 000 var mer dn 80 procent yngre iin 20 Ar. Md den hiir tidpunkten fanns det inalles knappt 140 000 personer som ftir fcirsta gAngen omfattades av nAgon speciell arbetspensionslag inom den privata sektorn, dvs. att hiilften av dessa 140 000 redan tidigare hade omfattats av ndmnda pensionssystem. Arbetsldshet Ar 1986 uppbar 185 000 personer (drygt 102 000 mdn och drygt 82 000 kvinnor) enligt fdrtjiinsten avviigd .. arbetsl6shetsdagpenning. Okningen frAn Aret innanvarca 10000personer. Totalantalet dagpenningtagare har igen b<irjat stiga. Sedan Ar l98l har antalet arbetslcishetsdagpenningdagar ocksA varit i stigande. En delfrirklaring till dena dr att statistiken sedan er 1985 ocks& omfattar de deltidsarbetandes dagpenningdagar. l5 En intressant fcireteelse ;ir den fcirindring i antalet sysselsatta som samtidigt sken. Efter en lAng ti llviixtperiod visar andelen sysselsana i frAga om den privata sektorns arbetskraft nu tecken pA att bdrja sjunka. Av dem som uppburit arbetsldshetsdagpenning dr mdnnen i klar majoritet; A andra sidan har kvinnorna ett hdgre antal understddsdagar. Antalet understddsdagar er liigst i de yngsta 6ldersk-lassema och stiger sedan gradvis med tilltagande 6lder. Enligt statistiken dr unga personer oftare arbetsldsa. men deras arbetslcishetsperioder iir jiimf6relsevis korta. Aldre personer dr inte lika ofta arbetsldsa, men de har diiremot ldngre arbetslcishetsperioder. .\ rlletsofi)l'tnaga PA 1980-talet har andelen nya invalidpensionerade av motsvarande andel av den icke-pensionerade befolkningen Ar fcir Ar cikat. Under statistikfdringsiret var den Aldersstandardiserade invaliditetssiffran (rziknad med anvdndande av direkt lldersstandardisering sAlunda, att standardbefolkningen dr hela den icke-pensionerade befolkningen inom den privata sektorn vid utgingen av lr 19'77) 13,1 promille fcir mdnnens del och 12,0 promille fcir kvinnornas del inom hela den.privata arbetspensioneringen. Okningen var i frAga om bflda kdnen 3,5 promille .jiimfcirt med Aret innan. Detta berodde framfcjr allt pA den vid ingAngen av Ar 1986 inf6rda indiv iduel la fcirtidspensioneringen. vilken i statistikema hinfdrs ti ll invalidpensionema. Effekten hdrav syns i de hriga siffroma f6r de Aldersgrupper som iir 6ldre dn 54 Ar. En jiimfbrelse av de olika pensionslagarna visar, att de m6n som varit KAPl-anstiillda har de klart hdgsta standardiserade invaliditetssiffrorna (18,3 promille). I frAga om de andra lagarna stannar motsvarande siffror fdr mdnnens del under 13,5 promille. Fcir kvinnornas del uppvisar invaliditetssiffrorna en betydligt jtimnare fcirdelning, oberoende av vilken pensionslag det dr frAga om; den ldgsta siffran iir 10,4 promille (KAPL) och den hcigsta 12,5 promille (LF6PL). Pensionstagare Den statistiska Arsboken innehAller fdr fcirsta gAngen ocksA statistik 6ver andelen arbetspensionerade (inom den privata sektorn) av den befolkningsandel i motsvarande flder som intjiinat arbetspension. Under hela statistikfriringstiden, dvs. sedan ir 1978, har de pensionerades andel hela tiden stigit. Under den hiir tiden har andelen pensionerade stigit med 2.4 procentenheter. Ar 1986 ster de pensionerade fdr en I 0 procents andel av de personer under 65 Ar som tjiinat in arbetspension. Inom LFciPL dr denna procent h<igst (21,5), vilket beror pA de LFciPL-fdrsiikrades ildersstruk - tur; den liigsta procenten aterfinns inom APL(7,9). Granskat enligt Alder dr de pensionerades andel av 5-5-6ringarna en fjdrdedel och av 64-Aringama tvA tredjedelar om man beaktar det privata arbetspensionssystemet i dess helhet. Diidlighet Dddligheten i frAga om personer under 65 flr som diinat in arbetspension inom den privata sektorn har sjunkit Ar fdr Ar. Under de allra senaste Aren fcirefaller de standardiserade dcidlighetssiffroma inom arbetspensionssystemets privata sektor att ha stabiliserats till nivAn 5,3 promille ftir mdnnens och 1,7 promille frir kvinnornas del. Mdnnens standardiserade dcidlighet iir hdgst i frAga om KAPL (8,2 promille); betriiffande de andra lagarna rdr den sig kring 4,5 promille. OcksA fcir kvinnornas del gdller den hrigsta dridlighetssiffran KAPL (2,3 promille); ldgst dr den i fr{- ga om LF6PL ( I,4 promille). Vid jiimfcirelsen av olika lagar kir man beakta att dcidlighetssiffrorna, liksom de sillror som Aterger de pensionerades andelar och de pAkirjade invalidpensionerna, alla "beter" sig pA ett liknande sdtt. Betrdffande t.ex. KAPL dr alla dessa siffror klart hcigre rin i fr6ga om de andra lagarna. JARI KANNISTO F ors kni n gsse kre le rare vid Pensionsskydd sc e nt ral e ns stati st i ke n he I l6 pAe6n:eoe ocH AVSLUTAoe eRaEtsronuAllenoeN ocH TORETRCERPERIODER SAMT ANTALET PERSONER SOM UPP. B URIT EN LIGT PONTIANSTEN RV VACO ER SETSLOS FI ETSDAG. PENNING OCH SOM OMFATTAS AV ARBETSPENSIONSLAGARNA APL. F6PL OCH LF6PL UNDER PERIODEN 1917-1986 APL Antal 500.000 400.000 300.000 200.000 r00.000 20.000 r7.500 r5.000 r2.500 r0.000 7.500 5.000 2.500 0 i ...1 077 78 79 80 81 82 83 84 85 86 A" F.,PL Antal LFI'PL Antal 1.. + Plb,0rjade FdPLfti,retaguperioder -+- Avslutade FoPl-fttretagarperioder * kmoner som uppburit trb.l6shdagpenning och som hade FiiPLfiiretagarperiod l98l Ars exceptionellt hdga viade beror pi en lagindring, enligt vilken omfattningen f6r F6PL utvidgades. + Pebdrjade LFdPl-fOretagarperioder - rAvslutade LFtiPl-fdrctagarperio der + Penoner som uppburit ub.ldsh. dagpennhg och som hade LFiiPLfdretagarperiod Arligen pAbrirjas betydligt flera FtiPLftiretagarperioder iin vad som avslutas. Betriiffande LFT|PL iir situationen rakt rviinom. Betriiffande APL-arbetsfdrhellandena t'tirefaller situationen slabil. dvs. att ungefih lika mAnga pAttirjas och avslutas. -1----+--.j.- 77 78 79 80 8t 82 83 84 85 86 A"r 20.000 r7.500 r5.000 r2.500 t0.000 7.500 5.000 2.500 0 77 78 79 80 81 82 83 84 85 86 Ar + kmoner som inledde ett APl-arbetsfdrhalande under statisrikfairinSsiret + P&bttdade APl-mbetsfdrhAllanden '+- Avslutade APlarbetsftirhellanden Pesoner som uppburit arb.ltish. dagpenning mh som ocksl varit anstdllda mder staGtikftrringsarer t7 ! I I I Statistiska uppgifter 0m aftetspensionstagarna och om totalpensionerna I slutet av Ar 1986 uppbar inalles 884 304 personer arbetspension: av dessa pensionstagare var 57 procent kvinnor och 43 procent mdn. Sammanlagt 76 procent uppbar pension som baserade sig pA vederbdrandes egen arbetshistoria, dvs. fl ders-, f6rtida ilders-, invalid-. individuell fdrtidseller arbetslcishetspension. Enbart familjepension uppbars av l2 procent, medan knappt l0 procent uppbar bAde egenpension och familjepension samtidigt. Drygt 2 procent av pensionstagarna uppbar endast nAgon form av specialpension. ndmligen generationsvdxlingseller avtrddelsepension eller fdrtidspension fcir fronweteraner. Av samtliga arbetspensionstagare fick 86 procent eller 757 551 personer pension med stdd av pensionslagarna fcir den privata sektorn. Den genomsnittliga arbetspensionen fcir dem som uppbar pension i slutet av flr I 986 var 2 140 mk/mAn eller 2 726 mk/min fcir mdnnens del och I 693 mk/mAn fdr kvinnomas del. Fdr dem som uppbar arbetspension frAn den privata sektorn var den genomsnittliga pensionen inom dennna sektor I 514 mk/mAn. Om man tar med ocksA pensionerna frAn den offentliga sektorn samt folkpensionen. blir totalpensionen frir en pensionstagare inom den privata sektom i snin 2 783 mk/mAn. Av den privata sektoms pensionstagare uppbar 92 procent iven folkpension. Av de drygt 750 000 som uppbar arbetspension inom den privata sektorn fick 52 procent Alderspension, 8 procent arbetslcishetspension och 24 procent invalidpension. Av de Ar 1986 infcirda nya pensionsformema hdnfcirs de fdrtida ilderspensionerna till ilderspensionema och de individuella fcirtidspensionerna till invalidpensionerna. 0.6 procent av samtliga pensionstagare inom den privata sektom uppbar fcirtida Alderspension och I procent individuell fortidspension. l8 Var femte Alderspensionerad och ndstan var tredje som uppbiir fcjrtida Alderspension dr bosatt i Nylands liin. Av samtliga elderspensionerade bor 16 procent i Abo och Bjcimeborgs liin. ca l5 procent i Tavastehus liin och l0 procent i Vasa ldn. De Alderspensionerades genomsnittliga totalpension. som alltsA omfattar samtliga pensioner inom den privata och den offentliga sektorn - dven familjepensionema och folkpensionema - uppgick till 2 865 mk/mAn. Den hrigsta genomsnittspensionen, 3526 mk/mAn, noterades f6r dem som uppbar pension i Nylands liin; i de rivriga linen varierade medelpensionen mellan 2 461 mk/mAn (Norra Ka.relens liin) och 3 006 mk/mAn (Aland). Av de arbetslcishetspensionerade bor var femte i Tavastehus liin. knappt l8 procent i Abo och Bjdmeborgs ldn och endast knappt l0 procent i Nylands liin. De arbetslcishetspensionerades genomsnittliga totalpension var 3 028 mk/mAn. Fcir den hcigsta genomsnittspensionen stod de Aliindska arbetsldsa med 3 889 mk/mnn, medan arbetslcishetspensionen i de rivriga liinen varierade mellan 2 699 mklmLn (Norra Karelens liin) och 3 323 mk/mAn (Nylands liin). Knappt en femtedel av alla invalidpensionerade bor i Nylands ldn; av dem som uppbiir individuell frirtidspension civer 22 procent. Drygt l3 procent av de invalidpensionerade bodde i Abo och Bjcirneborgs samt Tavastehus kin och l0 procent i Uleiborgs ldn. Den genomsnittliga totalpensionen fcir samtliga invalidpensionerade var 2 939 mk/mAn; fcir dem som uppbar individuell fcirtidspension var genomsnittspensionen 3 133 mk/mAn. Den hogsta medelpensionen. 34116 mk/mAn, hade de invalidpensionerade i Nylands l:in; i de rivriga Idnen varierade pensionen mellan 2 633 mklmLn (Vasa liin) och 3 065 mk/mAn (Kymmene ldn). INVALID-, ARBETSLOSHETSOCH AI-orRspgNSIoNERADE INoM DEN pRIVATA SEKTORN I SLUTET AV AR 1986 MAIJA HILTUNEN S tat i s t i kse kre I erare y id P e ns i onss kyddst'e ntra I e n s statistikenhet Antalet pemionstagm enligt ;rnsionsslag 0 l0 20 30 40 50 60 70 80 90 100 lto 120 130 I 000 pensionstagare Rnsionstagmc procentmdelil enlig pensionslag Liin Nylands AUo oct Bjdmeborgs Atana Taveslehus Kymmene St Michels Norra Karelens Kuopio Mellersu Finlands Vasa UleAborgs Lapplands Liin Nylands AUo octr Bjcimeborgs Aland Tavestehus Kymmene St Michels Norra Karelens Kuopio Mellersta Finlands Vasa Ulelborgs Lapplands 0r0n30405060708090t00 procent ffilnvalidpension IArbetsltishetspension f:JAlderspension PEI{SI O ilSSKYDDSG E 1{T RAtEilS O RGAI{ISAT I O il BLIR EFFEKTIUARE ocH AsTiDUGARE Vid lrsskiftet triider Pensionsskyddscentralens nya organisationsmodell ikraft. Husets verksamhet skall bli iinnu effektivare iin tidigare. Meningen dr att servicen skall ftirbiittras bAde flt de ftjrsiikrade och At pensionsanstaltema, som ju viinder sig till PSC i olika frAgor giillande de fcirsiikrade, konstaterar PSC:s verkstiillande direktdr Matti Uimonen. Reformen gdr att framfcir allt kundkorrespondensen samt drendena i anslutning till civervakningen av ftirslikringsskyldigheten kan skdtas snabbare. De hiir uppgiftema har tidigare skdtts i en kedja. dvs. att varje drende har avancerat frAn en handliiggare pA en viss avdelning till en annan handliiggare pA en annan avdelning. Enligt den nya organisationsmodellen skall ett och samma kundbrev eller civervakningsiirende skcitas p& ett och samma sfdlle frAn ttirjan till slut - detta kommer att ske pA en helt ny avdelning som fAr namnet rAdgivningsoch civervakningsavdelningen. Pe den hiir avdelningen arbetar personer som tidigare varpAjuridiska avdelningen och fcirsiikringstekniska avdelningen. Arbetsuppgiftema kommer att fiirdelas pA tio personers celler; den tungrodda hierarkin med m6nga fcirmiin har mildrats, samtidigt som byrAindelningen har slopats. Enligt Uimonens uppfattning kommer reformen att bercira hiilften av de PSC-anstdllda antingen direkt eller indirekt. I kirjan kommer det antagligen att fdrekomma smdrre problem; f<irhoppningsvis blir de av 6vergAende natur. Uimonen hoppas att pensionsanstaltema skall ha dverseende med eventuella inkcirningssvArigheter. Reformen har fcirberetts inom oiika projert i ett par ars hd. Under fcirberedelsemas glng har utomsteende konsulter anlitats och husets egen personal hdrts. Inom ramen fdr organisationsreformen grundas ett antal nya avdelningar. Organisationen gdrs enklare genom att vissa enheter som varit utanfcir avdelningsindelningen nu fogas till stcirre helheter. Meningen iir att avdelningarna i frAga om antingen personnumer[r eller uppgifter skall vara av den storleksklassen, att en person kan leda dem. Statistikenheten omorganiseras till en statistikavdelning, datatekniska enheten till en datafdrvaltningsavdelning och personalenheten till en personalavdelning. Namnet pA administrationsoch ekonomiavdelningen iindras till ekonomiavdelningen. Till juridiska avdelningen fogas pe n s ionsan stalts utb i I dnin ge n, som tidigare stfltt utanfcir avdelningsindelningen. PlaceringsbyrAn delas upp pA kreditfdrsdkringsavdelningen och ekonomiavdelningen. De personer som utndmns till nya uppgifter dr alla rekryterade inom Pensionsskyddscentralen. konstaterar Uimonen. Chef fcir den nya rldgivningsoch civervakningsavdelningen blir fil.kand. Heikki Poukka, som tidigare varit bitriidande avdelningschef vid f6rsiikringstekniska avdelningen. Poukka ledde ett av de centrala projekten som fc!,regick organisationsreformen. Vid rAdgivningsoch civervakningsavdelningen utndmns wA bitrddande avdelningschefer, pol.mag. Ilkka Savoheimo och vicehiiradshcivding Markku Sirvici. Savoheimo var tidigare chef fcir remissbyrln vid juridiska avdelningen och Sirvid chef fdr tillsynsbyrAn vid samma avdelnlng. Till chef fdr den nya statistikavdelningen 6vergir forskningsavdelningens nuvarande bitriidande avdelningschef. pol.kand. Leena Lietsala. Chef fcir datafcirvaltnin gsavdelni ngen blir nuvarande datateknikchefen. fil.dr Riitta Lindstrdm. Chef fcir personalavdelningen blir PSC:s nuvarande personalchel', pol.mag. Seija Kausto. t9 I Heikki Poukka I Ilkka Sovoheimo T Markku Sirviii Riitta lindsutim a , Itena Lietsala I I Ilt 't 20 Seija lfuusto t-/ \ ./ \- \ \ mt$l , EI Im rl !c o.I \Irl r'l At. It '1 I 19 (}.1 I s.- .r HI .) Kt \ IA'. I ' ,l* \ PSG:s 1{YA 0RGAlllSATl0l{ Verkstiillande direkt<ir Administrativ direkttir Juridisk direktdr Planeringsdirekt<ir Viceverkstlllandedirekttir o bo q, ftt (B )i L o ao o ln c! o 0. o oo o ct tr o )a E1 P8o t: 40 .y> lr<(n oo lc 'tro -v u0 :c! tr e'e .'v o v I =o eco (l., tro _oP *- .: 8D vo ,! &e c6 '=@ bn. aA p! bo '=o !- O0 6.- Ptr .=o iJE d> !ad g IJ (! v .llo obo 80= .<o !': E => t& o bo o E d c) tr r (.) 0. o 60 C) ! d * (n a I g E 9c #.d q>\ €o'o .F d t& B.!o 9i .E 60 ots 2a 0. 2t Aktuariekongressen ICA 1988: FOR ttiSAl{DE AU PROBIEMEil MODEttER I]IOM It FORSAKRIilGSSEKTORil "Det iralldeles ritt att ni unga ftirvirvsarbetar lingre. Som 65iringar 6r ni friskare, piggare och arbetsftirmtignare in den nuvarande eller ftiregiende generationen", konstaterade professor Teivo Pentikiinen med anledning av de modeller som vid irets aktuariekongress presenterades ftir kisandet av den pensionskris som stir ftir dtirren ir 2000. Aktuarierna eller frirsdkringsmatematikema dr varken speciellt mlnga till antalet eller speciellt kiinda bland den stora allmiinheten, men de utg6r en desto viktigare yrkesk6r. Aktuariernas frdmsta uppgift iir att gora prognoser. De bedcimer vad framtiden kan tiinkas fcira med sig inom pensions-, livs-, skadeoch Aterfdrsdkringen. Dessutom begrundar de vad man kunde 96ra fcir att undvika problem som lir under uppsegling. Aktuarierna har ett gemensamt sprflk, niimligen matematiken. OcksA problemen dr i stort sett desamma pA olika hlll i viirlden. Diirfcir har aktuariema i snart hundra Ars tid sammanstrAlat till gemensamma kongresser. Sommaren 1988 hade trdffpunkten fcirlagts till Helsingfors. Deltagare frin 50 olika lflnder Vdrdar fcir den tjugotredje internationella akturiekongressen, ICA 1988. var alltsi de finliindska aktuarierna. Platsen fcir kongressen var Finlandia-huset och tidpunkten solstekta juli. Kongressen var i frAga om bAde innehAll och deltagarantal en stor hrindelse. De egentliga deltagama var I 300 till antalet, vartill kom omkring I 000 medfciljande makar cch bam. Alla vdrldsdelar och sammanlagt 50 liinder var representerade. De stcirsta delegationerna kom frAn England, USA och Japan. Sovjetunionen var fcir fcirsta gAngen med i de hdr sammanhangen. De mest lAngviiga deltagama kom frAn andra sidan jordklotet. Fru Daisy MacFarlone-Coke frAn Jamaica arbetar som konMdnga ldngvriga giisler var fdrvdnade dver det varma och vackra kongressviidret. Hiir ses Daisy MacFarlone-Coke frdn Jamaica och Franz Alcindor frdn Haiti. sulterande aktuarie. Hon beriittar att hon kom till Helsingfors fcir att genom kontaktema med andra aktuarier fl nya id6er och impulser. Ordfriranden fcir Haitis aktuariefrirening, Franz Alcindor, var framfcir allt intresserad av det kongresstema som behandlade den offentliga civervakningen av fcirsdkringsbolagens verksamhet. Kongressen ftirbereddes i tiver tio flrs tid Den finldndska aktuarievetenskapen och f'cirsiikri ngsverksamheten befinner sig p[ hcig nivl internationellt sett. Ner det giiller exempelvis utvecklandet av riskteorin och dess tilliimpningar har finldndarna Teivo Pentikdinen, Erkki Pesonen och Jukka Rantala stAtt fcir en vdrldsberrimd insats. Som ett litet land dr Finland indA riitt okdnt i frirs:ikringssammanhang. Fbr att rida bot pf, det hiir fciddes i mitten av 70-talet tanken pA att ffl aktuariekongressen fdrlagd till Finland; det drygt tio Ar lAnga kongressprojektet var ett faktum. Genom att agera vdrdland fdr en vdrldskongress fick Finland tillfdlle att presentera sig fdr en verkligt stor publik. Nu gavs tillftille att korrigera missfcirstflnden om Finland som ett av vfrrldens dystraste och kargaste hdrn, diir isbjdrnar (och julgubben!?) promenerar omkring pA gatorna. "l de tvA fcireg6ende aktuariekongressema deltog finldndska aktuarier, som ratt noga f<iljde med det hela ur s.a.s. kommande arrangdrssynvinkel", berdttar Pensions-Sampos verkstiillande direktrir Risto Kausto. Kausto fungerade som ordfcirande i organisationskommitt6n fdr kongressen. Nlir allting var civer konstaterade han att arrangemangen hade fiirlcipt klander22 Itr t I A t -. .'l RA .;) I fritt, trots att de till stor del hade baserats pA anvIndande av frivillig arbetskraft. Deltagarna sprider kunskap om Finland Professor Teivo Pentikdinen deltog fdr elfte gAngen i aktuariernas vdrldskongress. Det ger honom en unik mcijlighet att jamftira olika kongressarrangeman g sinsemellan. ICA 1988 fAr ett uppriktigt tack av denna fdniikringsbranschens Grand Old Man. "Jag brukar inte skryta, men det hdr var faktiskt en av de bdsta aktuariekongresser jag varit med om". Att det hela lyckades sA bra berodde till stor del pA att de 5mnen och teman som togs upp var synnerligen vdlvalda och aktuella. De matematiker som deltar i ICA-kongressema d.r i goda positioner pA sina arbetsplatser, nyckelpersoner kan man sdga. Via dem sprids kunskap om Finland till vida kretsar, vilket givetvis dr vdrdefullt. Aktuariernas makar och andra familjemedlemmar dr likasA en viktig grupp; rektor Gunvor Brettschneiders fdredrag om Finland lockade omkring tusen intresserade Ahdrare. "Hemma deltar de utldndska aktuariernas hustrur ofta i olika former av frivilligarbete inom hdlsooch socialsektorn. till exempel inom Aldringsvflrden. De var oerhcirt intresserade av virt lands kultur och sociala trygghet, beriittar Seija Kausto, som sjrilv deltog i kongressarrangemangen genom att ste i spetsen f6r den 30-manna(!) damkommitt6n. Befolkningen blir ildre, ricker pengarna till? FrAgoma kring befolkningens Aldrande och pensionsfondemas tillriicklighet behandlades ingAende under kongressen. Den hdr problematiken iir aktuell i oerhcirt mAnga ldnder. Det som inger bekymmer iir att nativiteten sjunker och livstiden fcirliings i de utvecklade ldnderna. I Finland vdntar man sig att livsldngden kommer att stiga med tvi Ar fram till sekelskiftet. Befolkningsutvecklingen antas leda till en motsvarande Okning i pensionskostnaderna. Otningen, som kommer att accelerera under perioden 2010-2020, lAter ana att en kostnadskris iir i antAgande. Mlka mediciner kan vi dA ta till fdr att frirstika bota kostnadskrisen? Fondering. hdjd pensions6lder, siinkt indexskydd, gallring av de fdrtida pensionema och siinkta pensioner 6r exempel pA ett antal tdnkbara recept, Professor Teivo Pentikiiinen deltog fdr elfte gdngen i aktuariernas viirldskongress. Uppskjutandet av pensioneringen har pA olika hAll i viirlden dvergAtt frin teoretiska resonemang till rent praktiska Atglirder. I USA har man beslutat att efter Ar 2 000 hdja pensions6ldem frfln 65 till 67 Ar. Ocks6 Canada hyser motsvarande planer. Beruikningama visar att en wA flrs hdjning av pensionsildern h&llerkostnaderna i styrunder de kritiska Aren. Professor Pentikiinen f6ljde intresserat med krisdiskussionen: "Hos oss behiirskar vi situationen. Visst rikar kostnaderna. men inte i samma takt som hos en del andra. Somliga ser ut att ha tappat konceptet och undrar nu vad de ska ta sig till." "I Finland har den pA fcirviirvsarbete baserade pensionstryggheten kombinerats med grundskyddet pA ett sidant siitt, att varken luckor eller dverkompensation skall kunna fcirekomma. Men alla kinder har inte lyckats lika bra i denna koordinering. Det krinns faktiskt uppmuntrande att se hur det finldndska systemer har urfallit vdl itminstone pA den hdr punkten." Ftirsikringsbolagens placeringsverksamhet intresserade matematikerna Ett av kongressens t'em huvudteman gzillde bedtimningen av riskerna inom fbrsdkringsbolagens placeringsverksamhet. Det hiir dr ett amne som traditionellt inte behandlats av matematikema. I och med att fcirsdkringsbolagens placeringsverksamhet har 6kat i betydelse har ocksA matematikema blivit tvungna att omvdrdera sin roll: matematikema dr ju med om att dvervaka sina bolags soliditet. James A. Tilley fr6n USA, Wall Sreet arbetar vid investeringsbanken Morgan Stanley & Co, ddr han leder konsulteringsverksamheten fcir placeringsavdelningarna vid de amerikanska och kanadensiska fdrsikringsbolagen. 23 1 i I I b{ J t - I \ C I t STATISTISKA UPPGIFTER OM ARBETSPENSICNSTAGARNA 30 6 19BB I tabellernas siffror har minimiskyddet beaktats. I moLsats till tidigare praxis ingir de fdrtida ilderspensionerna i siffrorna f6r ilderspensionerna samt de individuella fdrtidspensionerna i siffrorna fdr invalidpensionerna. Deltidspensionerna finns angivna i en egen tabell. 30.6.1988 utbetalades sammanlagt 841 000 arbetspensioner. Fdr6ndringen frin fciregiende ir iir +34000 pensioner eller 4,2 procent. Av de utbetalade pensionerna var 424000 ilderspensioner (inom parentes f<irendringen frin ftiregflende ir) 1+13000), 200000 invalidpensioner (+9000), 66000 arbetslcishetspensioner (+300), 152 000 familjepensioner (+7 000) samt l7l deltidspensioner (triidde i kraft frin bdrjan av ir 1987). Av dessa utbetalades fdljande pensioner medstdd av lagar som triidde i kraft vid ingingen av 61 1986: 7800 fdrtida ilderspensioner (+2200) samt 18300 individuella fOrtidspensioner (+ 6 800). Alderspensionernas medelbelopp var l4l0 mark/min, varav de f6rtida ilderspensionernas 1860 mark/min; invalidpensionernas 1980 mark/min, varav de individuella ftirtidspensionernas 2675 marklmfln; arbetskishetspensionernas 2255 marklmin, familjepensionernas 1075 mark/mAn och deltidspensionernas 2120 mark/min. ALoERsppNSIoN E R. samtliga 30.6.1988 giillande Pensionstagare Grundpension i medeltal mk/min Pensionsbevilj are Miin Kvinnor Totalt Miin Kvinnor Totalt APL-pensionsanstalter 75744 131284 207 028 3 041 t28t 1925 FdPL-pensionsanstalter t6929 14028 30957 2572 1662 2160 LFdPL-pensionsanstalten 53 888 81 684 135572 878 404 593 KAPL-pensionsanstalten 35602 15 168 50770 t26t 502 l 034 Alla arbetspensionsanstalter 182 163 242165 424328*) 2021 959 l4l0 l. l.-30.6. 1988 beviljade Alla arbetspensionsanstalter 9 044 r0 555 19 599 *) 2299 I 066 I 635 *) I "Alla"-siffran ingdr en pensktn utbetalad av lbPL-anstalten FORTIDA AI-opnsprNSIoNER 30.6.1988 giillande Pensionstagare Grundpension i medeltal mk/min Pensionsbevilj are Min Kvinnor Totalt Mdn Kvinnor Totalt APL-pensionsanstalter 1731 3 599 5 330 4310 1247 2239 FdPL-pensionsanstalter 4t9 473 892 309r l 104 2037 LFd PL-pensionsanstalten 264 973 t237 901 362 477 KAPL-pensionsanstalten r65 222 387 I 258 303 710 Alla arbetspensionsanstalter 2579 5268 7 847 *) 3 568 I 028 1862 l. 1.-30.6. 1988 beviljade AIla arbetspensionsanstalter 475 761 1236 3557 t 122 2058 30 *) I "Allo"-siffran ingdr en pension utbetalad av l{oPL-anstalten DEI,TI DSPENSIONER 30.6.1988 gdllande Pensionstagare Grundpension i medeltal mk/m8n Pensionsbevilj are Mdn Kvinnor Totalt Miin Kvinnor Totalt A PL-pensionsanstalter 42 5l 93 3260 1432 2258 FOP L-pensionsanstalter 5t l9 70 2259 r 543 2065 LFtiPL-pensionsanstalten 34 804 '153 K A PL-pensionsanstalten 224I 292 Alla arbetspensionsanstalter 98 t3 t'71 2630 1438 2t2l l. l.-30.6. 1988 beviljade Alla arbetspensionsanstalter 39 l4 53 3lt9 l40l 2665 I N VA lI I) PF,N SION FR. samtliga 30.6.1988 gtillande Pensionstagare Grundpension i medeltal mk/min Pensionsbevilj are M[n Kvinnor Totalt Mlin Kvinnor Totalt A PL-pensionsanstalter 52199 57 032 109 231 3374 1735 2 518 FciPL-pensionsanstalter 9397 4148 13545 2454 1495 2160 L Fci PL-pensionsanstalten t7 396 19 531 36927 I 091 441 747 KA PL-pensionsanstalten 33541 5 705 39246 t728 710 I 580 Alla arbetspensionsanstalter 112539 86420 198959*) 2454 I 363 l 980 l. l.-30.6. 1988 beviljade Alla arbetspensionsanstalter 7848 6504 14352**) 2832 I 506 2231 *1 I "Alla"-sffian ingdr tio pensioner utbetalade av l(oPL-anstalten **) I "All.a"-sffian ingdr dua pensbner utbetahde av l(oPL-anstalten av dessa i Ftll-l-A PENSION F I{ 30.6.1988 giillande Pensionstagare Grundpension i medeltal mk/mln Pensionsbeviljare MAn Kvinnor Totalt Miin Kvinnor Totalt A PL-pensionsanstalter 46 l3l 49533 95664 3290 t669 2450 F<i PL-pensionsanstalter 7 383 3 09r 10474 25tt t s22 22t9 LFdPL-pensionsanstalten t3174 13908 27082 I 163 452 798 K A P L-pensionsanstalten 31 107 5386 36493 t 67'7 679 I 529 Alla arbetspensionsanstalter 97 801 71921 169722*) 243t I 353 I 974 l. l.-30.6. 1988 beviljade A[[a arbetspensionsanstalter 3914 4537 10451 **) 2629 I 386 2089 *) I "Aila **1 I "Allt "-siflran "-sffian ingdr nio pensioner utbetahde av l(oPL-anstalten ingdr dna pewioner utbetal.ade av l(oPL-anstalten 3I I av dessa i DELPENSIONER 30.6.1988 giillande Pensionstagare Grundpension i medeltal mk/min Pensionsbevilj are Mdn Kvinnor Totalt MAn Kvinnor Totalt APL-pensionsanstalter r 159 t473 2632 2003 I 063 I 477 F6PL-pensionsanstalter 909 299 I 208 l 555 I 054 t 43t L Fci PL-pensionsanstalten 2922 30s2 5974 690 317 500 K APL-pensionsanstalten r 033 136 r 169 1262 617 I 187 Alla arbetspensionsanstalter 6023 496t 10984*) I 172 592 9r0 l. l.-30.6. 1988 beviljade Alla arbetspensionsanstalter 326 331 657 +) I 2t8 697 956 *) I "Aila"-iflran ingdr en pension utbetalad av l(oPL-anstahen AV dCSSA i INDIVIDUELLA FORTIDSPENSIONER 30.6.1988 giillande Pensionstagare Grundpension i medeltal mk/mAn Pensionsbeviljare Miin Kvinnor Totalt Min Kvinnor Totalt APL-pensionsanstalter 4909 6026 10935 4488 2439 3 359 FdPL-pensionsanstalter ll05 758 r 863 28t4 I 560 2304 LF<iPL-pensionsanstalten I 300 2571 3 87t 1262 525 773 K APL-pensionsanstalten I 401 183 I 584 3217 I 693 3041 Alla arbetspensionsanstalter 8715 9538 18253 3590 I 839 2675 l. l.-30.6. 1988 beviljade Alla arbetspensionsanstalter r 608 I 636 3244 3907 2004 2947 ARBETSLOSH ETSPENSIONER 30.6.1988 giillande Pensionstagare Grundpension i medeltal mk/min Pensionsbevilj are Miin Kvinnor Totalt Miin Kvinnor Totalt A P L-pensionsanstalter 18940 28044 46984 3665 I 895 2608 F<i PL-pensionsanstalter 906 935 r 841 2187 I 133 t652 LFti PL-pensionsanstalten 2277 2886 5 163 I5t9 489 943 KAPL-pensionsanstalten 846s 3 593 12058 I 875 717 I 530 AIla arbetspensionsanstalter 30589 35458 66047 *) 2966 t64l 2255 l. l.-30.6. 1988 beviljade Alla arbetspensionsanstalter 1649 1774 3423*) 37n I 693 2665 32 *1 I "Alla"-siffran ingdr en pension utbetalad av lbPL-arctalten FAMILJEPENSIONER 30.6.1988 giillande Antalet pensioner Grundpension i medeltal mk/min Pensionsbevilj are Pensionstagare Ankor Barn Totalt A P L-pensionsanstalter 70824 r 520 66850 12267 79117 Fri P L-pensionsanstalter 13 630 1295 13 230 I 886 15 I 16 L FOPL-pensionsanstalten 3r 896 426 3t 325 2647 33972 K A P L-pensionsanstalten 35 372 690 33 909 4 491 38 400 Alla arbetspensionsanstalter t51725*) 1076 145 316 21294 166610 l. l.-30.6. 1988 beviljade Alla arbetspensionsanstalter 5 983 **) I 212 *) I "Allo"-siffran ingdr tre pensioner utbetahde av lbPL-anstalten. **) I "Allo"-siffran ingdr en peruion utbetalad av l{oPL-anstaheru SAMTLIGA PENSIONER 30.6.1988 giillande Pensionsbeviljare Antalet pensioner Grundpension i medeltal mk/min A PL-pensionsanstalter 434160 2082 FO PL-pensionsanstalter 60043 l 948 LF<iPL-pensionsanstalten 209 562 603 K APL-pensionsanstalten 134450 I t70 Alla arbetspensionsanstalter 841 230*) I 551 l. l.-30.6. 1988 beviljade Alla arbetspensionsanstalter 43420**) I 856 *1 1 "Alla"-siffran ingdr femton pensioner utbetalade av I(oPLanstalten **) I "Alla"-siffran ingdr tio pensioner utbetalade av lbPL-anstalten. Av familjepensionerna var 5816 enligt tilltiggsfdrminerna, i medeltal I 256 mki min. Av de dvriga pensionstagarna uppbar 27 354 dessutom registrerad tilliiggspension, i medeltal I 458 mk/min. Dessa var i huvudsak APLoch FriPl-pensioner. I. I._30.6. I988 UTBETALADE PENSIONER, Minimiskydd APL-pensionsanstalter 5 395,6 Fti PL-pensionsanstalter 702,2 LF<iPL-pensionsanstalten 760,2 KAPL-pensionsanstalten 946,6 Alla arbetspensionsanstalter 7 804.1 Registrerat tilliiggsskydd 282,3 Sammanlagt 8 087,0 JJ ENGLISFI SUMMARY The Finnish government budget proposal for 1989 totals FIM 124.2 thousand million, which is 9 per cent more than the sum total of the actual budget for the current year. The prime objective of the budget proposal is to keep inllation in check and to narrow the current account dehcit. The most fundamental reform is the restructuring of the income and property taxation, which will be embarked upon next year and gradually put into effect by 1991, if possible. What Government wishes to achieve by this reform is: equal treatment of various kinds of income in the taxation, a clearer deduction system, and lower marginal rates of taxes. The production of the national economy has been growing relatively steadily since 1982, at an average rate of somewhat more than three per cent a year. This year, the growth will be almost four per cent, which is partly attributable to the improved return of agriculture. And next year, production is anticipated to rncrease two per cent over the current year. Growth is slackening steadily in all branches of industry. The current account deficit and inflation are the major causes for concern. In the provision of income security, the emphasis continues to lie on familial income protection. Furthermore, efforts are made to improve the compatibility and coverage of the. system of lncome protectlon. Minor amendments to the pension legislation are also suggested. According to a Government proposition, the system of change-of-generation pensions will continue to be in force till the end of 1990. A committee has been set up to look into the possibilities of extending the validity of the system beyond 1990. Government has presented a bill to Parliament regarding the introduction of group life assurance for farmers, to take effect at the beginning of next year. Those insured will pay two-thirds of the costs involved, and the State will contribute one-third. Government intends to introduce a bill to Parliament concerning the survivors' pensions reform, to the effect that implementation of the reform will start at the beginning of 1990. The term of payment of children's home care allowance to families with one child will be extended and the maximum amounts of the maternity benefit, the child benefit and the student grant increased. The income security of those unemployed who have accepted part-time work will be improved, and the daily allowance paid to long-term unemployed will cease to be subject to the reduction presently made after 200 days of payment. Next year's rate of contribution under The Employees' Pensions Act (TEL) has been laid down. The average rate will be 14.9 per cent ofwages and salaries. This figure is l.l percentage points higher than the rate for this year. The contribution rate under TEL payable on the wages and salaries of under 2Lyearold employees is 9.8 per cerrt. Employers with less than 50 employees pay 15.6 per cent of wages and salaries in contribution for employees who have attained age24, and employers with more than 50 employees pay a contribution the rate of which is dependent on the age of such employee. According to the estimate of the Central Pension Security Institute, the sum total of pensions paid in Finland this year will amount to FIM 45.8 thousand million, roughly one third of this originating in the private sector. The privatesector pension expenditure for this year, including the pensions paid under the Seamen's Pensions Act, is estimated at FIM 16.6 thousand million. The pension legislation is undergoing constant development and amendments are made to the pension acts. So far, the amendments legislated for this year do not involve any major costs. At the close of 1987, there were around 855,000 pensions in current payment under the private-sector employment pensions scheme (viz. under the employees' pensions acts, except for the Seamen's Pensions Act, and under the self+mployed persons' and farmers'pensions acts in the private sector). Roughly 155,000 of these were survivors' pensions paid to approximately 171,000 widows and children. To this above sum come about 4,200 front veterans' early retirernent pensions, the number of which is steadily decreasing due to fewer and fewer new pensions being awarded and the pensions of older beneficiaries being converted into old-age penslons. The growth of the number of pensions is clearly slowing down, and the number of unemployment pensions even seems to be dropping. The nominal value of employment pension expenditure will rise by l2.l per cent over last year, the real growth accounting for 6.8 per cent of this, provided that the increase in consumers'prices is 5 per cent. The real growth of employment pension 34 expenditure is, on the one hand, attributable to the increase in the number of pensions and, on the other, to the higher level of the newly awarded pensions. Employment pension expenditure, too, is increasing more slowly this year than last year. This year the contribution rate will for the first time exceed that of 1980 and 1981, the rate having been lower in the years in-between. The increase in the contribution rate is due to the costs of the early disability pension having been higher than estimated and the age structure of the insured population slowly getting older. The average contribution rate for this year is 13.8 per cent for employees covered by the Employees' Pensions Act, 14.0 per cent for those covered by the Temporary Employees' Pensions Act, and 13.5 per cent for those covered by the Freelance Employees' Pensions Act. The average contribution rate is 12.0 per cent for selfemployed persons and 5.8 per cent for farmers. The income from contributions has been estimated at FIM 18,410 million for this year. The increase over last year is in the region of 14.6 per cent and it is almost solely attributable to the increase in the level of the increase in total pension expenditure is 8.0 per cent in nominal value, the real growth is 2.9 per cent measured by consumers' prices. Expressed in marks, it is around FIM 1.2 thousand million. The total pension expenditure accounts for roughly one quarter of the wage bitl of the national economy. In 1986, the private-sector employment pensions acts applied to more than 1,900,000 employees, which equals around three quarters of Finland's total work force. The number of people in the private sector drawing employment pension that year amounted to 884,3M persons, 57 per cent of whom were women. At the end of 1986, the average employment pension amounted to FIM 2,lN per month; FLIN{2,726 for men and FIM 1,693 for women. With the public-sector pension and the national pension, the total pension of a privatesector pensioner averaged FIM 2,783 per month. More than 90 per cent of the pensioners in the private sector also drew national pension. This issue also covers the large congress Helsinki for actuaries held in last July. There were 1,300 actuaries participating in the congress, representing all the continents and more than 50 different countries. With the accompanying persons, the party numbered 2,300 persons. "lt is quite right that you younger people work a little longer. At 65, you will be in better health, more alert and have better work capacity than this or the preceding generation", says professor Teivo Pentikiiinen in conclusion to the session where models were presented for the solution of the pension crisis impending upon us in the next century. The ageing of the population and the sufficiency of the pension funds was one of the most important subjects of the congress. This is a world-wide problem. In the industrial countries, the declining birth rate combined with increasing life expectancy gives rise to concern. In Finland, for instance, life expectancy is anticipated to increase by two years by the year 2000. The population growth is expected to result in a corresponding increase in pension costs, which will gain in force in the years 2010-2020 and cast a shadow of a possible cost crisis. In order to fight this crisis it is necessary to make sufficient preparations in advance, i.e. employ funding, raise the general retirement age, weaken the index cover, abolish some of the early forms of pension and reduce the amounts of pension. According to professor Pentikiiinen, the matter is under control in Finland. The costs are rising, but not as much as they are elsewhere. English translation: Eija Puttonen payments (6.2 per cent) and earnings (8 per cent). The size of the insured population seems to remain the same. It is estimated that the fund of the employment pensions institutions will equal FIM 83.6 thousand million at the close of the year. This sum is fivefold the annual pension bill. Total statutory pension expenditure accounts for 10.9 per cent of the gross national product at market price. As 35 .4rriklurnu i tid:kriltor,lrhcrqcnsion lur.fritt citcru.s trtut ultpgivttult, uv rilskrilicn: (oth *rilrttrens) n(l111il. 36 Fridlull Jul och Gott Nytt Ar 1989 ti ns kor PENS/ON.SSK Y DD SC E N T R A L E N tu / k-2a.11c._aMnl / tl ilo-r.u /1a*: /d /h"Z4c;^*l 4,^{^^ {Lr 'lfIL LU5-L.?..t'Z-t-- /,/ /,^ 'b*-- r/*- ,b,z--- Z4Z.&*.--* /^rtrq-'."^- A-. /*:* /'1 , )aq^-- Z**4 J:" -5.*r--* \ /-rn*^ /^/*- Wa;^ fu"uutl f'* 7 k-r^ **@"1o;*1r!/^-J /r'&- ( y'.,r/,- ,a,/ /-/ZZ- )L*- /-- '- furnlhu,A 'z*fr* q I nr-! L-r t t