Aineisto artikkeliin "Jättipalsamin siemenistä kaksi kolmasosaa kasvaa suomalaisen talven jälkeen"

Två tredjedelar av invasiva jättebalsaminers frön växer efter1 finska vintern2 Hopkins Tapani1 3 1. https://orcid.org/0000-0002-2256-0098. Zoologiska museet, Biodiversitetsenheten, FI-20014 Åbo4 universitet. [email protected]5 Finska, svenska och engelska versioner av artikeln: https://doi.org/10.5281/zenodo.156162626 Finnish, Swedish and English versions of this article: https://doi.org/10.5281/zenodo.156162627 Artikkeli suomeksi, ruotsiksi ja englanniksi: https://doi.org/10.5281/zenodo.156162628 Sammandrag9 Jättebalsaminen (Impatiens glandulifera) är en växtart som är invasiv i stora delar av Europa. Den bekämpas10 typiskt tidigt på sommaren, före frön bildats. Detta eftersom växter som bekämpas senare på sommaren fäller11 stora mängder frön, och det antas att tillräckligt många av dessa skulle växa nästa år för att göra bekämpningen12 olönsamt.13 För att ta reda på hur väl fröna klarar av vintern och blir till plantor, spred jag ut både mogna och omogna frön14 på ett ställe i Österbotten där det fanns ett balsaminutbrott. Ungefär två tredjedelar av de mogna fröna, och en15 tredjedel av de omogna fröna, utvecklades till plantor nästa år. Mogna frön klarade sig ännu bättre på störd mark16 där jorden syntes.17 Mina resultat tyder på att det i vissa situationer kan vara värt att bekämpa balsaminer även senare på sommaren18 då de har frön. Särskilt gäller detta glest växande balsaminer vars frön ännu inte mognat; bekämpning av dessa19 kan avsevärt minska på antalet plantor nästa år. Jag föreslår att andelen frön som utvecklades till plantor i20 denna studie (1/3 omogna frön, 2/3 mogna frön) används som tumregel i fältet, då man uppskattar huruvida ett21 balsaminbestånd bör bekämpas.22 Nyckelord: invasiva arter, grobarhet, fröetablering, bekämpning, Impatiens glandulifera23 1 Figur 1: Insamlade balsaminfrön. Omogna vita frön till vänster, mogna svarta frön till höger. I bilderna syns även några halvmogna bruna frön och frön i fel låda, som jag inte använde. Inledning24 Jättebalsamin (Impatiens glandulifera Royle) är en ursprungligen Himalayansk växtart som blivit invasiv i25 stora delar av världen (Perrins m.fl. 1993). Den importerades till Finland på 1800-talet (Luke 2020), men26 var ovanlig ändå till 1990-talet (Huusela-Veistola m.fl. 2019, 53–76). De senaste årtiondena har dess mängder27 och utbredning exploderat i Finland, och den har blivit vanlig i hela landet med undantag av norra Lappland28 (Huusela-Veistola m.fl. 2019, 53–76, t. ex. 4534 observationer i Finlands Artdatacenter för år 2024: FinBIF29 2025).30 Jättebalsaminen har klassificerats som invasiv främmande art i hela EU, och får varken odlas eller spridas (EU31 2024). Balsaminer bildar ofta täta bestånd, särskilt längs vattendrag och i andra fuktiga områden, och tränger ut32 den inhemska växtligheten (Chittka och Schürkens 2001,Huusela-Veistola m.fl. 2019, 53–76,Luke 2020). De33 bidrar också till erosion eftersom de bildar svaga rotsystem som dör bort till hösten då de ettåriga växterna dör34 (Huusela-Veistola m.fl. 2019, 53–76,Luke 2020). Balsaminer börjar producera frön i tidig sensommar och en35 växt kan producera hundratals eller till och med över ettusen frön under sommaren (Perrins m.fl. 1993). Fröna,36 fast de är små och relativt ömtåliga (Juola 2021), räcker mer än väl till för att ersätta beståndet nästa år och37 breda ut det.38 Balsaminer bekämpas främst genom att plocka med hand, eller slåtter, tidigt på sommaren före frön utvecklats39 (Luke 2020). I princip kunde de även bekämpas senare på sommaren, men då skulle frön fällas, och både de40 nationella rekommendationerna (Luke 2020) och min egen erfarenhet tyder på att de flesta för säkerhetens skull41 slutar bekämpa då de första frön utvecklats. Detta eftersom man misstänker att tillräckligt många frön skulle42 falla, och börja växa nästa år, för att göra bekämpningen olönsam.43 Man vet mycket litet om hur väl de balsaminfrön som faller när växterna bekämpas klarar sig och blir till44 plantor nästa år. Nästan alla frön som planterades i en studie i Tjeckien grodde nästa år (Skálová m.fl. 2019).45 Dessa planterades dock under jorden, i stället för att spridas på ytan såsom i naturen. Nästan inga frön som46 såddes på ett människopåverkat naturområde nära York (England) klarade sig, men 40% av fröna i en trädgård47 utvecklades till plantor (Perrins m.fl. 1993). Det är oklart hur dessa såddes, men det skedde i februari i stället48 för hösten. Båda studier använde mogna frön. Det tycks inte finnas någon data på hur tryggt det är att bekämpa49 balsaminer som har omogna frön.50 I denna studie sådde jag både omogna och mogna frön på ett område i Österbotten, på ett sätt som motsvarar hur51 fröna faller både naturligt och under bekämpning. Jag tog reda på hur stor andel växte till plantor nästa år. Mitt52 2 Figur 2: Ram med 16 rutor dit jag satte frön. OOmogna frön. MMogna frön. M+ Mogna frön på störd mark. –Kontroll utan frön. mål var att få data som kan vara till nytta då bekämpning planeras, och potentiellt möjliggöra att balsaminer53 bekämpas senare på sommaren än vad som nu är vanligt.54 Material och metoder55 Jag samlade frön 19.8.2024 från balsaminer som växte i ett skogsområde nära bebyggelse (63.6260° N, 22.8825°56 E). Området är typiskt för de fuktiga, delvis människopåverkade ställen där många balsaminutbrott sker i57 regionen. Området har förr brukats för lera för tegel, och har en blandning träd såsom al, björk, asp, gran och58 tall. Bland den täta snåriga markväxtligheten fanns ett stort tät bestånd jättebalsamin.59 Jag samlade ett stort antal omogna och mogna frön (figur 1). De omogna fröna var vita, mjuka, och föll från60 frökapseln vid beröring, men flög inte långt. Jag samlade inga frön som var för omogna för att lätt lossna från61 kapseln. De mogna fröna var svarta, torra, och flög ut från kapslarna vid minsta beröring. Några timmar efter62 att ha samlat fröna sådde jag 320 mogna och 160 omogna frön i en del av området dit balsaminerna inte hade63 hunnit sprida sig. Jag strödde fröna på marken för att efterlikna hur de normalt faller från kapslarna.64 Jag sådde fröna i en 80 cm * 80 cm ram som jag delat i 16 rutor (figur 2). Dessa rutor delade jag in i fyra grupper,65 med fyra rutor i varje grupp:66 •Mogna frön på störd mark. Jag krafsade markytan så att jorden syntes, och sådde 40 mogna frön i varje67 ruta.68 •Mogna frön. Jag sådde 40 mogna frön i varje ruta.69 •Omogna frön. Jag sådde 40 omogna frön i varje ruta.70 •Tom. Kontrollrutor dit jag inte sådde frön.71 3 I praktiken hamnade vissa frön utanför sin egen ruta när jag sådde. Jag tolkade att några balsaminplantor som72 växte vid ramens ytterkant hörde till närmaste ruta. Dessutom föll några frön av misstag i ruta 14, en tom73 kontrollruta, när jag sådde i ruta 15. Jag tolkade att de fem plantor som växte i ruta 14 hörde till ruta 15 (se data74 iHopkins 2025).75 Jag räknade för varje grupp medeltalet och standardfelet på antalet plantor som växte sommaren 2025. Jag76 behövde inte beakta naturligt förekommande balsaminer, eftersom kontrollrutorna bara hade en planta, och77 inga naturligt förekommande balsaminer fanns inom ett meters radie från rutan. Jag tog bort plantorna efter att78 ha räknat dem.79 Jag testade ifall skillnaderna i antalet plantor mellan grupper var signifikanta med Fishers exakta test (Fisher80 1934, 99–101).81 Jag använde R version 4.2.1 för analyserna (R Core Team 2022). Analyserna och datan är tillgängliga på nätet82 (Hopkins 2025).83 Figur 3: Medeltal av antalet frön som grodde och växte till plantor. Mogna frön på störd mark växte bäst, följt av mogna frön, och omogna frön. Nästan inga plantor växte i kontrollrutorna. Linjerna visar 95% konfidensintervaller. Resultat84 Av de 40 fröna utvecklades 30.5 mogna frön på störd mark (1.7 standardfel), 24.8 mogna frön (2.1 standardfel),85 och 15.3 omogna frön (2.0 standardfel) till plantor (figur 3). Dessa motsvarar 76%, 62%, och 38% av fröna. I86 de tomma kontrollrutorna växte totalt bara en planta.87 4 Alla skillnader mellan de fyra grupperna var signifikanta (Fishers exakta test p<0.05).88 Diskussion89 Ungefär två tredjedelar av balsaminfrön kan förväntas gro och bli plantor på forskningsplatsen, förutsatt90 att de faller på jord som inte är mättad med andra balsaminfrön. Denna andel är stor, då man beaktar att91 balsaminindivider kan producera hundratals eller till och med över ettusen frön (Perrins m.fl. 1993). Den är92 mer än de 40% av frön som etablerades i en engelsk trädgård (Perrins m.fl. 1993), men mindre än de 95% av93 planterade frön som grodde i Tjeckien (Skálová m.fl. 2019).94 Då marken utsatts för störning som avslöjar jorden ökades antalet etablerade plantor till tre fjärdedelar av fröna.95 Detta resultat, och den höga grobarheten i Tjeckien då fröna planterades under jorden (Skálová m.fl. 2019),96 tyder på att många av de frön som inte klarade sig hade landat på löv eller annan olämplig yta. Det är således97 sannolikt att markens ytstruktur har en stor påverkan på hur väl balsaminfrön etablerar sig.98 Bara lite över en tredjedel av de omogna fröna utvecklades till plantor. Fast detta är betydligt mindre än de99 mogna frönas två tredjedelar, räcker det ändå för att ersätta en liten balsamin med tiotals plantor nästa år.100 Från dessa resultat kan härledas en ungefärlig tumregel för bekämpning av jättebalsamin: en tredjedel av de101 omogna frön, och två tredjedelar av de mogna frön, som faller på marken kommer att växa nästa år. Hur detta102 påverkar huruvida ett balsaminbestånd är värt att bekämpa beror på sammanhanget, där man även måste beakta103 att balsaminer producerar ju flera frön desto äldre de blir (Perrins m.fl. 1993, fig. 5), och att antalet frön som104 faller på marken beror på bekämpningsmetod och hur mogna fröna är. Till exempel så kommer det oftast inte105 vara värt att bekämpa med slåtter ett tätt bestånd som hunnit utveckla ett större antal omogna frön. Många106 av fröna skulle falla, och tillräckligt många skulle klara sig för att helt täcka marken nästa år. Men det kan107 vara värt att slå utkanten av ett sånt bestånd, eftersom man då minskar på antalet frön som breder ut beståndet.108 Glest växande balsaminer kan värt att slå eller plocka med hand även sent på sommaren, ifall den resulterande109 minskningen i antalet balsaminer som växer nästa år anses värt besväret.110 Tack111 Heidi och Kim Åkerlund gav lov att använda deras mark för studien, och beaktade provrutan då de utförde112 skogsarbeten på platsen.113 Finansiering114 Jag skrev denna artikel som ett sidoprojekt medan jag finansierades av Svensk-Österbottniska Samfundet.115 Intressekonflikter116 Jag har inga intressekonflikter som är relevanta till innehållet i denna artikel.117 Datatillgänglighet118 Datan och analyserna finns i Zenodo (Hopkins 2025). Där finns även ogranskade versioner av denna artikel på119 finska, svenska, och engelska.120 5 Källor121 Chittka L, Schürkens S 2001. Successful invasion of a floral market. Nature 411: 653–653. https://doi.org/10.122 1038/35079676123 EU 2024. Commission Implementing Regulation (EU) 2016/1141 of 13 July 2016 adopting a list of invasive124 alien species of Union concern pursuant to Regulation (EU) No 1143/2014 of the European Parliament125 and of the Council. https://eur-lex.europa.eu/legal-content/EN/TXT/?uri=CELEX:02016R1141-20240802126 (2025-07-07).127 FinBIF 2025. http://tun.fi/HBF.108069 (2025-07-07).128 Fisher R 1934. Statistical Methods for Research Workers. 5:e uppl. Oliver and Boyd, Edinburgh.129 Hopkins T 2025. Aineisto artikkeliin ”Jättipalsamin siemenistä kaksi kolmasosaa kasvaa suomalaisen talven130 jälkeen” [Tietoaineisto]. Zenodo. https://doi.org/10.5281/zenodo.15616262131 Huusela-Veistola E, Holmala K, Hyvönen T, m.fl. 2019. Ehdotus haitallisten vieraslajien hallintasuunnitelmaksi132 ja leviämisväyliä koskevaksi toimintasuunnitelmaksi. Valtioneuvoston kanslia http://urn.fi/URN:ISBN:978-133 952-287-633-1 (2025-07-07).134 Juola M 2021. Ulkoisten stressitekijöiden vaikutus vieraslajien siementen itävyyteen. https://urn.fi/URN:NBN:135 fi:jyu-202106294080136 Luke 2020. Jättipalsami – Vieraslajit.fi. https://vieraslajit.fi/lajit/MX.39158 (2025-07-07).137 Perrins J, Fitter A, Williamson M 1993. Population Biology and Rates of Invasion of Three Introduced Impatiens138 Species in the British Isles. Journal of Biogeography 20: 33. https://doi.org/10.2307/2845737139 R Core Team 2022. R: A Language and Environment for Statistical Computing. https://www.R-project.org/140 Skálová H, Moravcová L, Čuda J, Pyšek P 2019. Seed-bank dynamics of native and invasive Impatiens species141 during a five-year field experiment under various environmental conditions. NeoBiota 50: 75–95. https:142 //doi.org/10.3897/neobiota.50.34827143 6